Den snabba förändringen av markanvändningen i Sverige har påverkat arter som är beroende av de minskande markanvändningsklasserna negativt, eftersom stora mängder habitat har förlorats. Genom att använda geografiska informationssystem för att studera kartmaterial, kan man dra slutsatser om förändring i habitattillgång och fragmenteringsgrad i området, baserat på undersökningsområdets historia. I denna studie undersöks kartmaterial över Julita gård i Södermanland, Sverige från åren 1798, 1850, 1900, 1950 och 2015 med avseende på förändring i markanvändning och fragmenteringsgrad. Resultaten visar att ängar och hagmarker har minskat betydligt i yta över åren, samtidigt som skogens yta har ökat kraftigt. Habitatförlusten av ängar och hagmarker är stor, men den förväntade fragmenteringseffekten uteblir. Habitatförlusten i Julitaområdet kan till stor del förklaras av ekonomiska och politiska tillstånd och åtgärder som har påverkat hela Sverige. Förlusten av habitat i undersökningsområdet har en förmodad stor negativ påverkan på diversiteten av arter som är knutna till ängar och hagmarker.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

Ängar har varit betydelsefulla historiskt och än idag bidrar de till både kulturell och ekologisk mångfald. Ängsarealen har dock minskat i Sverige, delvis beroende på städernas framväxt. Däremot har det blivit allt vanligare att inkludera ängar i stadsplaneringen och denna uppsats undersöker svenska kommuners arbete med urbana ängar. Syftet är att undersöka hur kommuner etablerar ängar i stadsmiljön samt anledningarna bakom detta. Uppsatsen undersöker detta genom att studera Malmö stads och Örebro kommuns arbete med ängar. I uppsatsen appliceras kvalitativa metoder, där insamlingsmetoderna är semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänsteman samt dokument från vardera kommun. Materialet analyseras tillsammans i en innehållsanalys. Empirin visar på urbana ängar kan etableras genom ett flertal tillvägagångssätt, men för dessa kommuner handlar det framför allt om en förändrad skötsel av gräsytor. Vilken typ av äng som kan uppnås beror till stor del på vilka markförutsättningar som finns på platsen. Arbetet med att etablera ängar grundar sig i målsättningar om att öka biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster och vidare inkludera sociala värden. Resultatet visar att det finns utmaningar med arbetet, men om etableringen av ängar genomförs utifrån platsens förutsättningar och att lokalbefolkningen informeras om arbetet så kan värden kopplade till natur och sociala aspekter öka.

Den biologiska mångfalden är mycket viktig för upprätthållandet av jordens stabila ekosystem. Habitatförlust och habitatfragmentering är bidragande faktorer till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som pågår just nu. Städer är exempel på platser där den naturliga miljön har modifierats kraftigt och där de kvarvarande habitaten är mycket fragmenterade, samtidigt som störningsgraden är hög. Många arter har svårt att överleva på sådana platser. De senaste åren har man på flera håll i världen börjat införa grön infrastruktur i städer, bland annat för att öka den biologiska mångfalden. I denna uppsats presenteras forskning om fyra typer av grön infrastruktur: ängar, gröna tak, gröna väggar och utjämningsmagasin, med syfte att utvärdera om de lösningarna verkligen har någon effekt på städers biologiska mångfald.  Att byta ut gräsmattor mot urbana ängar och att konstruera gröna tak verkar kunna öka den biologiska mångfalden i städer. Det finns mycket forskning på båda typerna, varav en stor del indikerar att de har en positiv effekt på bland annat artrikedomen av växter och abundansen av evertebrater. Faktorer som påverkar effektens storlek är exempelvis hur ofta ängarna klipps och om det avklippta gräset avlägsnas eller ligger kvar, samt höjden och storleken på de gröna taken. Det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att säga något konkret om effekten av gröna väggar. Eftersom de består av odlingsmedium och planterade växter är en logisk slutsats att de ökar artrikedomen och abundansen av växter, och kanske även insekter, i jämförelse med kala, konventionella väggar. Det finns också indikationer på att fåglar kan använda dem för skydd och födosökning. Utjämningsmagasin innehåller mer föroreningar än de flesta naturliga vattensamlingar. Trots detta verkar växter, evertebrater och vertebrater kunna använda dem som habitat. Flera studier framhäver deras betydelse för städers biologiska mångfald, men några forskare hävdar att de kan fungera som ekologiska fällor för vissa arter. Ett generellt problem med att dra slutsatser om den gröna infrastrukturens effekter är att den är relativt ny. Det går ännu inte att veta hur den gröna infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på lång sikt, även om det i nuläget verkar som att den har potential att främja gröna, levande städer.

This study try to understand which aspects were fundamental to indoor climate and how to obtain them in order to provide the best possible experience in the thermal comfort of individuals. Thus, arose the studies of Fanger, which was the seed for a new era of discoveries in the area and founded the knowledge our society have today in this globally used standards and norms. Referring to these fundamental aspects of the indoor comfort, data collection was taken in situ to show in details what was happening. This study was executed in order to demonstrate the differences between the data previous and after a process of retrofitting in dwellings built in the 60s and 70s of the century past, in the district of Tjärna Ängar, Borlänge, Sweden. The comparative results using criteria such as Predicted Mean Vote (PMV), Predicted Percentage Dissatisfied (PPD), Draft Rate (DR), air velocity, Mean Radiant Temperature (MRT), Relative Humidity (RH) and air temperature, showed an improvement in 6 of the 8 parameters analyzed. Confirming the expectation that through the retrofitting the residents will be more satisfied, obtain better quality of indoor climate comfort and also increase occupied area in these dwellings.

Loss of biodiversity is a global concern and one of the affected habitats are meadows, where we have a large species richness among fungi and vascular plants who interact in ways that are poorly researched. Many of these meadow species are severely affected by reduced meadow areas which have been converted into farmland, lost their rich flora and mycota because of added fertilizers or have been left unmanaged. The purpose of this study was to investigate if there is any connection between species richness in plants and fungi on meadows, if the meadow age affects species richness, and if environmental variables such as pH, shadowing, moss and soil type has an effect on species richness. During the summer of 2021 plants were counted and in the fall the fungi was counted. Statistical analysis was performed on two different datasets, one with all species counted, one with plant species that have their main habitat on meadows, and fungi commonly known as waxcaps. The result showed a significant connection in species richness between plants and fungi when all species were tested and when a selection of meadow living species was tested. The effect of time showed that the youngest meadow contained the least number of species. Shadowing for plants had a significant negative effect when all species were counted, and all other tests of GLM-models showed significant effects on plants by fungi and vice versa. The results show that there is an interaction between plants and fungi, although we today have a poor knowledge about the actual functionality of these interactions. Other studies have tested low-cost methods to establish meadows in cities and ski slopes, where it is possible to create new suitable habitats for species that have meadows as their main habitat. One of the meadows in this study shows that overgrown meadows can be restored with great results. / Förlust av biodiversitet är ett globalt problem och ett av de habitat som påverkas är ängarna, där det finns en stor artrikedom bland svampar och växter som interagerar med varandra på ett sätt som i dag är dåligt utrett. Många av dessa arter hotas av kraftigt minskande arealer av ängar vilka har gjorts om till åkrar, gödslats så att de har förlorat sin rika flora och funga samt växer igen då de inte längre anses vara användbara. I denna studie undersöks om det går att finna ett samband mellan antalet arter av växter på en äng och antalet arter av svampar samtidigt som påverkan av tiden lokalen har varit en äng testas. Dessutom undersöks vilken påverkan pH, skugga, täckning av mossa och jordtyp kan ha. Under sommaren 2021 inventerades växter och därefter svamparna under hösten. Analysen gjordes i två olika indelningar där alla arter togs med i en och den andra en reducerad indelning där enbart ängsspecifika växter och vaxskivlingar togs med. Datat analyserades statistiskt och resultatet visade att det finns ett signifikant samband mellan antalet arter av växter och antalet arter av svampar både när alla arter räknades in och när de specifikt ängslevande arterna togs med. Effekten av tiden ängarna varit hävdade visade flera signifikanta resultat där tendensen var att den yngsta ängen innehöll minst antal arter. Skuggning visade en signifikant negativ effekt på antalet växtarter när alla arter togs med och övriga statistiska test med GLM visade en signifikant påverkan av växter på svampar och omvänt. Detta resultat visar att det finns interaktioner mellan svampar och växter på ängarna, även om vi idag inte har så god kännedom om hur interaktionen faktiskt fungerar. Det finns undersökningar som visar att det med relativt billiga metoder går att skapa nya ängar både i städer och i skidbackar för att skapa nya lämpliga habitat för ängslevande arter samtidigt som en av ängarna i denna studie visar att vi med rätt vilja kan väcka liv i en äng som under lång tid fått växa igen.