Ängar har varit betydelsefulla historiskt och än idag bidrar de till både kulturell och ekologisk mångfald. Ängsarealen har dock minskat i Sverige, delvis beroende på städernas framväxt. Däremot har det blivit allt vanligare att inkludera ängar i stadsplaneringen och denna uppsats undersöker svenska kommuners arbete med urbana ängar. Syftet är att undersöka hur kommuner etablerar ängar i stadsmiljön samt anledningarna bakom detta. Uppsatsen undersöker detta genom att studera Malmö stads och Örebro kommuns arbete med ängar. I uppsatsen appliceras kvalitativa metoder, där insamlingsmetoderna är semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänsteman samt dokument från vardera kommun. Materialet analyseras tillsammans i en innehållsanalys. Empirin visar på urbana ängar kan etableras genom ett flertal tillvägagångssätt, men för dessa kommuner handlar det framför allt om en förändrad skötsel av gräsytor. Vilken typ av äng som kan uppnås beror till stor del på vilka markförutsättningar som finns på platsen. Arbetet med att etablera ängar grundar sig i målsättningar om att öka biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster och vidare inkludera sociala värden. Resultatet visar att det finns utmaningar med arbetet, men om etableringen av ängar genomförs utifrån platsens förutsättningar och att lokalbefolkningen informeras om arbetet så kan värden kopplade till natur och sociala aspekter öka.