No description available.

The aim of this study was to prepare a management plan for the future nature reserve Helges hage in Eksta, Gotland. The area has a long continuity as a woodland and has been used as pasture and for selective logging. This type of forestry practices creates a dynamic, heterogeneous landscape with a rich biodiversity. In Helges hage many unusual soil fungi and two endangered grass species have been found. Grazed woodlands is one of the habitats that has decreased most in Sweden the last century as a result of the modern forestry. Helges hage has not been grazed since the 1960 and the forest understory is now overgrown by shrubs and saplings. In order to preserve the natural values of a grazed woodland it is required to reintroduce grazing and that parts of the forest is thinned in order to create a less dense forest with more light reaching the ground.

Old forests are rich in diversity and house large numbers of plant, animal and insect species. Clear-cutting and ditching are common forestry practices in Scandinavia used to increase timber yield and production. This is done at a cost as there is often a turnover and a decrease in biodiversity as a result. Ditching reduces water levels, decreases the size of riparian zones and sometimes even dries out wetlands. Habitat change and disturbance affect the whole ecosystem, from small specialized micro-organisms to that of large grazers. The purpose of my study was to investigate the diversity of plants and mosses along a moisture gradient to identify if there is any pattern in diversity. Observations took place along the stream bank of Almarskogen, northeast of Karlstad in April, 2016. The gradient in the forest was divided into three separate categories ranging from moist soil, through an intermediate section to dry soil in the forest. A total of nine transects with three sample areas of two squaremeters each. An analysis of variance was calculated based on the effective number of species applied to Shannon-Wiener index (H´) for each sample plot. No significant difference was found, hence plant and mosses were analyzed separately, showing significance among the categories of vascularplants (P<0,05). The prediction; that the largest diversity will be found in the intermediate category was not supported by the data. For further analysis, Ellenbergs indicator values for moist was applied. No significance was shown, but the average Ellenberg value for the different species showed a pattern along a gradient from moist soils to slightly drier soils.

<p>Mit deutscher Zusammenfassung</p>

Loss of biodiversity is a global concern and one of the affected habitats are meadows, where we have a large species richness among fungi and vascular plants who interact in ways that are poorly researched. Many of these meadow species are severely affected by reduced meadow areas which have been converted into farmland, lost their rich flora and mycota because of added fertilizers or have been left unmanaged. The purpose of this study was to investigate if there is any connection between species richness in plants and fungi on meadows, if the meadow age affects species richness, and if environmental variables such as pH, shadowing, moss and soil type has an effect on species richness. During the summer of 2021 plants were counted and in the fall the fungi was counted. Statistical analysis was performed on two different datasets, one with all species counted, one with plant species that have their main habitat on meadows, and fungi commonly known as waxcaps. The result showed a significant connection in species richness between plants and fungi when all species were tested and when a selection of meadow living species was tested. The effect of time showed that the youngest meadow contained the least number of species. Shadowing for plants had a significant negative effect when all species were counted, and all other tests of GLM-models showed significant effects on plants by fungi and vice versa. The results show that there is an interaction between plants and fungi, although we today have a poor knowledge about the actual functionality of these interactions. Other studies have tested low-cost methods to establish meadows in cities and ski slopes, where it is possible to create new suitable habitats for species that have meadows as their main habitat. One of the meadows in this study shows that overgrown meadows can be restored with great results. / Förlust av biodiversitet är ett globalt problem och ett av de habitat som påverkas är ängarna, där det finns en stor artrikedom bland svampar och växter som interagerar med varandra på ett sätt som i dag är dåligt utrett. Många av dessa arter hotas av kraftigt minskande arealer av ängar vilka har gjorts om till åkrar, gödslats så att de har förlorat sin rika flora och funga samt växer igen då de inte längre anses vara användbara. I denna studie undersöks om det går att finna ett samband mellan antalet arter av växter på en äng och antalet arter av svampar samtidigt som påverkan av tiden lokalen har varit en äng testas. Dessutom undersöks vilken påverkan pH, skugga, täckning av mossa och jordtyp kan ha. Under sommaren 2021 inventerades växter och därefter svamparna under hösten. Analysen gjordes i två olika indelningar där alla arter togs med i en och den andra en reducerad indelning där enbart ängsspecifika växter och vaxskivlingar togs med. Datat analyserades statistiskt och resultatet visade att det finns ett signifikant samband mellan antalet arter av växter och antalet arter av svampar både när alla arter räknades in och när de specifikt ängslevande arterna togs med. Effekten av tiden ängarna varit hävdade visade flera signifikanta resultat där tendensen var att den yngsta ängen innehöll minst antal arter. Skuggning visade en signifikant negativ effekt på antalet växtarter när alla arter togs med och övriga statistiska test med GLM visade en signifikant påverkan av växter på svampar och omvänt. Detta resultat visar att det finns interaktioner mellan svampar och växter på ängarna, även om vi idag inte har så god kännedom om hur interaktionen faktiskt fungerar. Det finns undersökningar som visar att det med relativt billiga metoder går att skapa nya ängar både i städer och i skidbackar för att skapa nya lämpliga habitat för ängslevande arter samtidigt som en av ängarna i denna studie visar att vi med rätt vilja kan väcka liv i en äng som under lång tid fått växa igen.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

<p>One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands.</p> / <p>En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.</p>

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands. / En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.

Competition between different species (interspecific competition) is an important factor to consider when estimating population trends, geographic distributions, and management options of species. Many historically common vascular plant species found in agricultural environments have been negatively affected by changes in community composition and in turn, changes in competition pressures. Even so, the relative importance of plant competition in an ecological context is still unclear. In this study I examine the competitive ability of the meadow plant cornflower (Centaurea cyanus L.) when grown together with common oat (Avena sativa) and common poppy (Papaver rhoeas), during a seven-week long growth chamber experiment. Seeds were sown in pots in four different setups; 1) C. cyanus control, 2) C. cyanus + P. rhoeas, 3) C. cyanus + A.sativa, 4) All three species. Six different growth parameters were measured (aboveground dry-weight, belowground dry-weight, root length, leaf area, number of leaves and above/belowground dry-weight ratio). I found that growth rates of C. cyanus were significantly inhibited according to all six growth parameters when C. cyanus competed solely with A. sativa. Competition from P. rhoeas had an insignificant effect on C. cyanus growth in five out of six growth parameters. Finally, I discuss the possibility that historically common meadow plants have declined in abundance in part because of weak competitive abilities, and that rare vascular plant species are negatively affected by growing in proximity with cereal crops.

Höga kvävenedfall och förändringar inom jord- och skogsbruk har lett till igenväxning av svenska sandmarker. Sand- och grustäkter kan fungera som tillflyktsort för kärlväxtarter som är beroende av de torra och näringsfattiga markförhållanden som finns i sandmarker. Vapnö grustäkt i Hallands län undersöktes 2010 och visade sig ha en hög biologisk mångfald med bland annat 145 kärlväxtarter, varav fyra rödlistade. Syftet med den här studien var att se hur artsammansättningen av kärlväxter ser ut idag, sju år senare. Området inventerades vid tio tillfällen från april till augusti och samtliga kärlväxtarter noterades. Resultatet blev en lista på 224 arter varav 63 var återfynd från 2010 och 161 var nya arter för området. Det fanns fem rödlistade arter: Knippnejlika (Dianthus armeria) (EN), hårginst (Genista pilosa) (NT), backtimjan (Thymus serpyllum) (NT), skogsalm (Ulmus glabra) (CR) och naverlönn (Acer campestre) (CR). Det totala antalet arter och rödlistade arter har ökat sen 2010, vilket tyder på en positiv utveckling av områdets biologiska mångfald. Den höga artmångfalden beror troligen på det öppna, varierande landskapet och de rödlistade arterna växer där tack vare den alltmer ovanliga sandmarken. Områdets mångfald av kärlväxter hotas av igenväxning samt konkurrens från de invasiva arterna blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) och parkslide (Fallopia japonica). Detta kan motverkas av störningar i form av slåtter, uppgrävning, naturvårdsbränning eller bete. / Nitrogen deposition and changes in agriculture and forestry have led to a decrease of sandy habitats in Sweden due to regrowth of vegetation. Sand- and gravelpits can act as refuges for vascular plants that require the dry and nutrient-poor conditions of sandy soils. Vapnö gravelpit in Halland county in Sweden was surveyed in 2010 and proved to hold a high biodiversity including 145 species of vascular plants, of which four were red-listed. Now, seven years later, the purpose of this study was to see how the composition of vascular plants has changed since then. The area was studied on ten occasions from April to August, and all species of vascular plants were noted. The study resulted in a list of 224 species, of which 63 were remaining since 2010 and 161 were new species for the area. There were five red-listed species: Dianthus armeria (EN), Genista pilosa (NT), Thymus serpyllum (NT), Ulmus glabra (CR) and Acer campestre (CR). The total number of species and red-listed species have increased, suggesting a positive development of the biodiversity of the area. The high species diversity is probably due to the open, varied landscape and the presence of the red-listed species due to the increasingly rare sandy habitat. The diversity of vascular plants in the area is threatened by regrowth of vegetation, as well as the invasive species Lupinus polyphyllus and Fallopia japonica. These threats can be counteracted by disturbance in the form of mowing or digging up plants, prescribed burning or grazing.