• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Rikkärrens koppling till kalkberggrunden : Finns det några geologiska genvägar till rikkärren?

Lans, Katarina January 2010 (has links)
<p>Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk. I de svenska rikkärren finns många rödlistade och utrotningshotade arter inom grupperna snäckor, kärlväxter och mossor. För att bevara den biologiska mångfalden behöver vi ha säkra metoder för att identifiera rikkärr och på så vis ha möjlighet att skydda dem. Naturtypen rikkärr har många fysionomier som gör den svår att urskilja vid flygbildstolkning. Syftet med examensarbetet är att undersöka om det med hjälp av geologiska data hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) är möjligt att finna kopplingar till rikkärren som kan användas för att på ett säkert sätt kunna identifiera potentiella rikkärrsområden snabbare i framtiden. Arbetet har genomförts genom att studera samband mellan utvalda element ur ett antal undersökningar utförda av SGU. Resultatet visar tydligt det starka samband rikkärren har till områden med kalkberggrund och på hur tydligt detta syns vid användandet av det geografiska informationsprogrammet ArcGIS. Resultaten i uppsatsen tydliggör även svårigheten med att använda befintliga data, ur SGU:s geodatabas, för att finna kompletterade komponenter med samband till biotopen rikkärr. Resultaten leder till rekommendationer om framtida undersökningar att utföra för att stärka vår kunskap om rikkärren.</p> / Kan SGUs data användas för att förutsäga vegetationens sammansättning?
2

Rikkärrens koppling till kalkberggrunden : Finns det några geologiska genvägar till rikkärren?

Lans, Katarina January 2010 (has links)
Rikkärr är en naturtyp med hög artrikedom, som återfinns i kalkrika våtmarker. Kända rikkärr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs &amp; Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkärr återfinnas. Rikkärrens många arter har under lång tid anpassat sig till de speciella förhållandena men är idag starkt hotade då biotopen rikkärr minskar. Tillbakagången är ett resultat av dikning, upphörd hävd, övergödning, försurning och skogsbruk. I de svenska rikkärren finns många rödlistade och utrotningshotade arter inom grupperna snäckor, kärlväxter och mossor. För att bevara den biologiska mångfalden behöver vi ha säkra metoder för att identifiera rikkärr och på så vis ha möjlighet att skydda dem. Naturtypen rikkärr har många fysionomier som gör den svår att urskilja vid flygbildstolkning. Syftet med examensarbetet är att undersöka om det med hjälp av geologiska data hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) är möjligt att finna kopplingar till rikkärren som kan användas för att på ett säkert sätt kunna identifiera potentiella rikkärrsområden snabbare i framtiden. Arbetet har genomförts genom att studera samband mellan utvalda element ur ett antal undersökningar utförda av SGU. Resultatet visar tydligt det starka samband rikkärren har till områden med kalkberggrund och på hur tydligt detta syns vid användandet av det geografiska informationsprogrammet ArcGIS. Resultaten i uppsatsen tydliggör även svårigheten med att använda befintliga data, ur SGU:s geodatabas, för att finna kompletterade komponenter med samband till biotopen rikkärr. Resultaten leder till rekommendationer om framtida undersökningar att utföra för att stärka vår kunskap om rikkärren. / Kan SGUs data användas för att förutsäga vegetationens sammansättning?
3

Rikkärr och kalkfuktängar i Lyngsjö : hävdens betydelse i det kort- och långsiktiga naturvårdsarbetet / Calcareous fens and fen grasslands at Lyngsjö : the significance of a proper regime of cutting and grazing

Pousar, Sanna January 2019 (has links)
Sverige är fortfarande ett av världens mest våtmarksrika länder och har därför ett internationellt ansvar för bevarandearbetet. Däremot försvann huvuddelen av våtmarkerna i södra Sverige på grund av dikningar och sjösänkningar mellan 1800- och 1900-talen. Idag har en del våtmarker restaurerats och nyskapats, men det rör sig oftast om öppna vatten med strandzoner och arealmässigt långt mindre än det som trots allt finns kvar. De få kvarvarande kalkfuktängar har ett stort vetenskapligt och kulturellt värde. En rapport om Skånes rikkärr 2009 redogjorde för att 81 % av länets skyddade rikkärr är i behov av insatser i en eller annan form. Strax söder om Kristianstad sänktes Lyngsjön under början av 1800-talet och värdefulla rikkärr och kalkfuktängar bildades på den gamla sjöbottnen. Dessa marker är utnämnda Natura 2000-områden och kommer att bli skyddade som naturreservat. Floran är både art- och individrik och det är bland annat den rika förekomsten av orkidéer gör markerna skyddsvärda. För att bidra till kunskapsunderlaget för framtida skötsel- och bevarandeåtgärder studerades litteraturen och kärlväxterna undersöktes längs tre transekter. Resultatet visade att majoriteten av kärlväxterna som finns där är mer gynnade av bete än av slåtter. Många av arterna visade på en god hävd men det fanns inslag av bladvass Phragmites australis och andra konkurrensstarka växter som har möjlighet att ta över området på ett oönskat sätt. Målsättningen för markerna är att långsiktigt bevara och utveckla områdets naturvärden knutna till ett kulturpåverkat landskap. Här finns en lång tradition av odling och hävd med bete och slåtter. Betesupplägget behöver utvärderas för att ta hänsyn till floran och det finns behov av kompletterande skötsel när betesdjuren inte räcker till för att bevarandestatusen ska kunna upprätthållas.
4

Kärlväxtinventering som underlag för klassificering av rikkärr i Melleruds kommun

Gustafsson, David January 2024 (has links)
Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju inventerade lokalerna som rikkärr. Tre av de kärr som inventerades hade 8 rikkärrsindikatorer och var därmed mycket nära att kunna klassas som rikkärr. Ett av dessa kärr kan dessutom på grund av fynd av axag(Schoenus ferrugineus) också potentiellt komma att klassas som extremrikkärr. Av de övriga fyra kärren var det två stycken som hade 7 rikkärrsindikatorer och därmed var även dessa nära gränsen till att kunna klassas som rikkärr. Ytterligare inventering av organismgrupper som storsvampar eller mossor skulle potentiellt kunna leda till att dessa kärr kan klassificeras som rikkärr. Det sjunde kärret hade däremot 5 rikkärrsindikatorer och var troligen för långt ifrån kraven för rikkärr. Baserat på kärlväxtinventeringen är detta kärr förmodligen ett intermediärt kärr. Bevarandestatusen på de inventerade lokalerna var varierande, men ingen av lokalerna anses uppnå en gynnsam bevarandestatus. En del lokaler var inte märkbart påverkade, medan andra var kraftigt påverkade av dikning och igenväxning. En av de lokaler som stack ut lite extra var ett kärr vilket var så kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter att det inte längre kan klassas som kärr. I rapporten diskuteras eventuella möjligheter för att denna lokal restaureras, samt möjliga åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de övriga kärren.

Page generated in 0.023 seconds