Spelling suggestions: "subject:"maktmissbruk""
1 |
Människan och skogen : En artikelserie om människans relation till skogen ur ekologiska, ekonomiska, juridiska och själsliga perspektivWolofsky, Selma January 2012 (has links)
För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter. Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.
|
2 |
Den svenska skogen - ett scenario för 2045 : Ett skogsbruk i behov av förändringBrusi Koutcherovsky, Janice, Åkesson, Gabriella January 2024 (has links)
Det råder en hög resursanvändning av skogen på grund av ett virkesproducerande skogsbruk som använder trakthyggesbruk, en metod som visat sig leda till konsekvenser för skogens ekosystem. Samtidigt förväntas avverkningen öka till följd av en växande efterfråga av skogsråvara som drivs på av klimatomställningen och det nationella målet om netto-noll utsläpp av växthusgaser till år 2045. För att försöka planera utvecklingen av skogen används skogliga scenarioanalyser regelbundet och det finns omfattande forskningsunderlag, men det tycks saknas perspektiv som sätter den växande efterfrågan i relation till mängden skog som kan behöva avverkas i ett framtida skogslandsskap. Syftet med studien var att kvantifiera hur mycket skog, i areal och volym, som förväntas avverkas på den produktiva skogsmarken år 2045 med målsättning av visualisera omfattningen i ett svenskt landskapsperspektiv. Studien har använt en förenklad kvantitativ scenarioanalys för att undersöka en trolig utveckling för den svenska skogen. Scenario 2045 visar att en avverkningsnivå motsvarande en areal lika stor som Halland och halva Blekinge ska avverkas och att avverkningsvolymen överstiger tillväxten innan år 2045. Avverkningen innebär omfattande konsekvenser på skogslansskapets sammansättning och struktur, vilket påverkar skogens ekosystem negativt. Skogens framtida utveckling i Scenario 2045 kan inte anses hållbar och innebär att en större miljöhänsyn i skogsförvaltningen behöver implementeras. / There is a high resource usage of the forest due to timber-producing forestry that employs clear-cutting, a method that has been shown to have consequences for the forest´s ecosystem. At the same time, logging is expected to increase due to growing demand for forest raw materials driven by climate transition and the national goal of net-zero greenhouse gas emissions by 2045. In an attempt to plan the development of the forest, forest scenario analyses are regularly used and there is extensive research, but there seems to be a lack of perspectives that relate to the growing demand to the amount of forest that may need to be logged in a future forest landscape. The purpose of the study was to quantify how much forest, in area and volume, is expected to be logged in productive forest land by 2045 with the aim of visualizing the extent in a Swedish landscape perspective. The study used a simplified quantitative scenario analysis to examine a probable developement for the Swedish forest. Scenario 2045 shows that a logging level corresponding to an area as large as Halland and half of Blekinge will be logged, and the logging volume will exceed growth before 2045. The logging implies significant consequences for the composition and structure of the forest landscape, negatively impacting the forest´s ecosystem. The future developement of the forest in Scenario 2045 cannot be considered sustainable and means that greater environmental considiration in forest management needs to be implemented.
|
3 |
Biodiversitet i boreala skogar Hur påverkas den av olika skogsbruksmetoder? / Biodiversity in boreal forests How is it affected by different forestry methods?Alexis, Jimmy January 2021 (has links)
Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och samtidigt skydda biodiversiteten i skogen. / The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.
|
4 |
Det svenska skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden : och ett förslag på hur lärare kan undervisa om detta i gymnasieskolanCarlsson, Evelina, Danielsson, Elsa January 2016 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.
|
5 |
En jämförande studie av skogsstrukturer i olika skogstyper i Östergötland : och ett förslag på hur ett biologiprojekt som behandlar detta kan genomföras i gymnasiekursen Biologi 1 / A comparative study of forest structures in different forest types in Östergötland : and a proposal of how an excursion about this can be performed in upper secondary schoolCarlsson, Evelina, Danielsson, Elsa January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.
|
6 |
Skogsbruk idag och i framtiden : Jämförelse av ekonomiska och ekologiska aspekter mellan trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk / Forestry today and in the future : comparison of economic and ecological aspects between clear cutting and continuity forestryBergenholm, Filip, Granlund Ullsten, Victor, Gustavsson, Markus, Järbur, Elsa, Vännström, Isabelle January 2020 (has links)
In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.
|
7 |
Lappugglans utbredning i Sverige och skogsbrukets betydelse / Great grey owl distribution in Sweden in relation to forestryVesterlund, Andreas January 2024 (has links)
Lappugglans utbredningsområde kan vara påväg att förändras som respons till det moderna skogsbruket. I den här studien har jag fokuserat på lappugglors abundans vid kalhyggen av olika storlek med hypotesen att de föredrar hyggen av mindre storlek. Eftersom kalhyggena i södra Sverige i snitt är mindre så skulle det kunna vara en del i förklaringen att lappugglor börjat synas allt oftare söderut. Data laddades ned från artdatabanken och skogsstyrelsen och bearbetades i QGiS för att undersöka lappugglornas utbredning i relation till kalhyggen. Resultatet indikerar att ugglorna föredrar små framför stora kalhyggen och även kan dras till små hyggen. Resultaten visar också en trend söderut för ugglornas utbrednings mellan 2005 och 2020. Dessa resultat bekräftar att lappugglornas utbredningsmönster rör sig söderut och stödjer hypotesen att det är skogsbruk och kalhyggens storlek som driver denna utveckling. Mindre kalhyggen gynnar även andra arter än Lappugglor och kan därför generellt vara en god idé för att förena ekologi och ekonomi inom modernt skogsbruk. / The great grey owl may be adjusting its distribution area in Sweden in response to altered forestry practices. Here i focused on the abundance of owls in clear cut areas of different sizes with the hypothesis that owls prefer smaller clear cut areas. As clear cut areas are smaller in the south than in the north, such a preference could explain a trend of changing distribution southward. Data from artdatabanken and skogsstyrelsen were processed and analyzed in QGiS to investigate the spatial pattern of owl reports in relation to the locations of clear cuts. The results indicate that the owls prefer small over large clear cuts, and are indeed attracted to small clear cuts. The results also show a southward change in the distribution area from 2005 to 2020. These results confirm that the distribution of great grey owls moves southwards in Sweden and support the idea that this trend may be driven by the species being attracted to smaller clear cuts. Since smaller clear cuts benefit more species than owls it is generally a good idea to combine economy with ecology in modern forestry.
|
8 |
En jämförande studie av skogsstrukturer i olika skogstyper i Östergötland : – och ett förslag på hur ett biologiprojekt som behandlar detta kan genomföras i gymnasiekursen Biologi 1 / A comparative study of forest structures in different forest types in Östergötland : and a proposal of how an excursion about this can be performed in upper secondary schoolDanielsson, Elsa, Carlsson, Evelina January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.
|
9 |
Sustainable Forestry? : A Sustainability Analysis of the Swedish Forest Sector Applying 'Backcasting from Sustainability Principles' as the Methodology / Hållbart Skogsbruk? : En hållbarhetsanalys av den svenska skogssektorn med ”backcasting från hållbarhetsprinciper” som metodRonge, Victoria January 2017 (has links)
Forests are key providers of terrestrial ecosystem services such as climate regulation, water purification, natural pest control, habitats for biodiversity, as well as different forms of wood based materials and food. Nevertheless forests are dangerously exposed to great pressures from various kinds of societal activities. This report examines the importance of forests for the (i) maintenance of life supporting functions of the biosphere as well as for (ii) providing a flexible resource base for the satisfying of human needs on more and more sustainability-driven markets. How can Swedish forestry be managed such that those two essential roles of forests become mutually supportive? The report also relates the results to three relevant and well-citied protocols for the subject: the Sustainable Development Goals in UN’s Agenda 2030, the Swedish Environmental Quality Objectives, and the Swedish National Forest Program. The approach applied Maxwell’s process design for qualitative research. Data have been collected from literature search and interviews of experts and the analytical instrument for modeling of data was the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The report concludes: Sustainable development for forestry relies on a paradigm shift in civilization’s perception of forestry to a practice where planning departures from envisioning a future where natural forest functions to sustain higher life forms and civilization are safeguarded and prioritized before other usages of forestland, and where diversity is enhanced in terms of tree age and species to foster more resilient and high-quality timber forests. When the above points are achieved, the higher diversity of more resilient forests should also have potential to supply markets with various kinds of resources offered to more and more sustainability driven markets. Furthermore, this development of society’s forest use increases the chances for civilization to be sustainable also with relatively smaller forest areas put aside for no forestry at all. In such a situation forestry and society have prioritized forest products and usages with long life spans before such with short. A future sustainable Swedish forest sector has recognized the above, and drawn an essential conclusion from it: the interdependency of forests with society’s overall sustainability performance calls for a cooperative approach that departures from an understanding of basic sustainability principles that are shared across sectors and disciplines. The Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Objectives and the Swedish National Forest Program all fail to take the above broad- systems perspective when it comes to proposing measures for the future, including how to advise further research to explore what the sustainable Swedish forestry could entail. The study arrives at pointing out an overall approach to analyses, planning and further research in those regards, rather than evaluating details on the path towards sustainable forestry. / Skogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.
|
Page generated in 0.0423 seconds