Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus – den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden. Det tog 3.000 år för den att sprida sig över hela Sverige som då hade en medeltemperatur 2-3? högre än idag.Ekens vegetationsperiod – när dygnsmedeltemperaturen överstiger 5? – är ca 7 månader för att ekollonen skall bli groningsdugliga och därmed kunna föröka sig naturligt. I Ludvikatrakten är vegetationsperioden ca 6 månader. Dalarnas skogar består av ? 1% ek. Årsmedeltemperaturen har i Mellansverige ökat ungefär 1? de senaste 30 åren. I framtiden får vi räkna med temperaturhöjningar på mellan 2-6? beroende på hur stort utsläpp som sker till atmosfären. Detta innebär att vi på dessa breddgrader får ett klimat liknande det i Centraleuropa med längre odlingssäsong. Det innebär också ökande skador på skog och växtlighet samt fler och mer extrema väderväxlingar.Syftet med den här undersökningen är att se om etablering av ek har skett i Ludvikatrakten de senaste decennierna samt vilka faktorer som kan påverka detta. Två separata områden om vardera 1,0 ha undersöktes. På område 1 i nordvästsluttning registrerades 20 exemplar av ek. På område 2 i västsluttning registrerades 28 exemplar av ek. Gamla ekar är en nyckelbiotop för sällsynta insekter och kryptogamer. Ek är stormfast p g a dess djupa rotsystem. Blandskog motverkar parasit-, insektsangrepp och rotröta samt gynnar biologisk mångfald och etablering av fältskikt. Ekens virke är dessutom eftertraktat då det är hårt och slitstarkt.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har både fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrån enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa används i simuleringar med en binär cellulär automat där utveckling sker i deterministiska tidssteg. Modellen består av ett rutnät där en tom cell antingen kan förbli tom eller koloniseras, medan en upptagen cell antingen kan överleva eller dö ut. Reglerna efterliknar situationer med hög respektive låg känslighet för inomartskonkurrens. De mått på jämförelse mellan observation och simulering som används är mönstrets fraktala dimension, mönstrets tendens att aggregera och storleken på den enklaste algoritm som beskriver datan. Två olika initialvillkor används för att testa modellens robusthet. Den observerade utbredningen kontrolleras även mot slumpmässig fördelning. Resultaten visar att den observerade utbredningen är klusterartad. Simulering med en högre inomartskonkurrens beskriver utbredningen väl sett till aggregering och fraktal dimension. Lägre inomartskonkurrens beskriver dock maskrosornas verkliga utbredning sett till algoritmisk komplexitet, vilket tolkas som att individer kan leva närmare inpå varandra än vad regeln om högre inomartskonkurrens förutsätter. För vald klusterstorlek är simuleringarna ej känsliga för initialvillkoren, men då hela fördelningen av antal celler per klusterstorlek i stickprov på ett tidssteg analyseras har initialvillkoren fakstiskt betydelse. Sett till fördelningen av cell per klusterstorlek liknar ingen simulering den observerade utbredningen. Därmed kan modellen tänkas inrymma den vegetativa förökningen medan fröspridningen, som är stokastisk, ej inryms på samma vis.

Little is known about the behavior of juvenile brown trout (Salmo trutta) during winter in boreal streams. Harsh winter conditions presumably affect overwinter survival negatively in small streams, where ice may have a large effect on survival of young salmonids. The aim of this study was to examine the effect of over-head ice cover on the spatial positioning of small brown trout in a boreal stream. I hypothesized that during the day brown trout will use the middle of the stream to a greater extent in the presence of over-head ice cover than in its absence. In the absence of ice cover, trout were predicted to hold station near the shore. At night, I hypothesized that there will be little effect of ice cover on the spatial positioning of the trout, with trout expected to occupy the entire stream width. Analysis of the results for the entire study period revealed a strong positive correlation between the tendency to be positioned towards the middle of the stream during daytime and the presence of ice cover. An analysis based on the period when water temperature was around 0o C (< 0,3o C) showed that trout used the entire width of the stream in the presence of surface ice but were restricted to the margins in the absence of ice. My hypothesis regarding the spatial distribution of trout at night was not supported by the data, as there was no difference in their spatial distribution during the day and at night. / Det råder stor okunskap om hur vinterförhållanden påverkar överlevnaden av juvenila öringar (Salmo trutta) i boreala områden. Isformationer och dess bildningsprocesser kan ha avgörande effekt på mortaliteten hos unga öringar som övervintrar i mindre vattendrag. Denna studie handlar om istäckets påverkan på öringens positionering längs vattendragets bredd. Hypoteserna är 1) att närvaron av istäcket ger öringen större möjlighet att kunna utnyttja mer metaboliskt gynnsamma ståndplatser i vattendraget än utan is och 2) att istäcket har effekt på daglig respektive nattlig positionering ifrån strandkanten. Resultaten i studien visar ett starkt positivt förhållande mellan ökad andel istäckningsgrad och positionering längre ut från strandkanten mot mitten av vattendraget. Vidare visar mina resultat, som baseras på perioden när vattentemperaturen var runt 0o C (< 0,3o C), att öringen använde sig av hela vattendragets bredd i närvaro av istäcke, men var nära strandkanten vid frånvaro av istäcket. Min hypotes angående öringens rumsliga fördelning under natten stöds inte av resultatet, då det inte fanns någon skillnad i deras rumsliga fördelning under dagen respektive på natten.

Invasive alien species are recognized as a major problem worldwide. They affect native flora and fauna negatively, resulting in loss of biodiversity and increased economic costs of the species’ themselves and management efforts. One of the most widely distributed invasive plant species – the Himalayan balsam (Impatiens glandulifera) – is inflicting damage to native plants in Sweden by overshadowing due to its tall stature and capacity to increase population numbers quickly over long distances. The purpose of this study was to examine the distribution of Himalayan balsam in urban versus rural areas in south, central, and northern Sweden. Five land cover classes were also compared to investigate potential differences in where Himalayan balsam is frequently observed. Species observations from Species Observation System (Artportalen by SLU Swedish Species Information Centre) were combined with land cover data from the Swedish Environmental Protection Agency to assess the distribution of Himalayan balsam over different cover classes. The results showed no significant differences for urban versus rural areas nor latitude, but some of the land cover classes were significantly different from one another. Himalayan balsam observations in forests on wetlands are significantly more reported compared to all other classes, and exploited lands and open lands had more reported observations than forests outside wetlands. Observations by the public are often characterised by opportunistic reporting behaviour, ultimately leading to bias in which species are reported. In conclusion, this study tested means to assess the distribution of Himalayan balsam among land cover classes and its results are consistent with other studies showing Himalayan balsam favours in moist habitats over other land cover classes. / Invasiva främmande arter ses som ett stort hot runt om i världen. Inhemsk flora och fauna blir kontinuerligt negativt påverkad av invasiva arter vilket resulterar i förlust av biodiversitet och ökade ekonomiska kostnader. En av de mest utspridda invasiva växtarterna – jättebalsamin (Impatiens glandulifera) – skadar inhemska växtarter i Sverige genom att överskugga dem samt skapa stora bestånd genom sin kapacitet att spridas långa distanser. Denna studies syfte var att undersöka jättebalsaminens utbredning i stads- och lantliga miljöer, samt geografiska områden i södra, centrala och nordliga delar av Sverige. Fem marktäckeskategorier undersöktes också för att se potentiella skillnader på habitat där jättebalsamin har rapporterats befinnas sig. Data från Artportalen (SLU Artdatabanken) användes i kombination med marktäckesdata från Naturvårdsverket. Studiens resultat fann inga signifikanta skillnader mellan stadsmiljöer och lantliga miljöer. Inga signifikanta skillnader kunde hittas för geografiska områden i södra, centrala och nordliga Sverige. Studien fann däremot signifikanta skillnader i rapporterade observationer bland marktäckesklasserna där skogar på våtmarker hade fler observationer per km2 jämfört med skogar utanför våtmarker, exploaterade marker och öppna marker. Observationer från allmänheten är ofta präglad av opportunistiska beteenden gällande rapporteringar, vilket kan leda till partiska data där vissa arter rapporteras medan andra ignoreras. Sammanfattningsvis testade denna studie utbredningen av jättebalsamin på marktäckesklasser och var förenlig med tidigare studier som visar att jättebalsamin är vanligare förekommande i fuktiga habitat jämfört med andra marktäckesklasser.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen bådefysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet gerflertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer ochsamhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ettförebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därförgenomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörandevem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansensamt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige. Genom en litteraturöversikthar resultatet visat att det är ett fåtal procent av den svenska befolkningen somanvänder AAS och de är framförallt unga individer, individer som har ett intresseför träning och tävling samt inom kriminella gäng. De flesta användare är mellan20 och 30 år och deras mål med att använda AAS är att bygga upp muskelmassansamt öka sin prestationsförmåga. Genom resultatet i studien kan brott rörandeAAS förklaras med hjälp av strainteorin och neutraliseringstekniker. Dessa teorierkan även förklara varför individerna begår brott. / An anabolic androgenic steroid (AAS) is a substance that affects the body bothphysically and mentally. Both possession and use of AAS is a criminal act. Thesubstance causes several side effects; not only does it harm the patient, it alsoharms other individuals and the society as a whole. To prevent human injury andimplement prevention, there must be knowledge of the phenomenon, therefore,this study is conducted. The purpose is to get an overview of the current researchregarding who are using anabolic androgenic steroids, why the substance is usedand in what content the usage is spread in Sweden. A literature review hasdemonstrated that only a few percent of the population uses AAS and they aremostly young individuals, individuals who have an interest in training andcompetition or within criminal gangs. Most users are between 20 and 30 years andtheir goal in using AAS is to build muscle mass and increase their performance.The result of the study may explain crimes concerning AAS with help from theStrain theory and Techniques of neutralization. These theories may also explainwhy these individuals commit crimes.Keywords: Anabolic androgenic steroids, criminal users, side effects, the trainingcontext, propagation, young users.

Winter has been generally considered as a bottleneck period for salmonid populations, but recent studies show it might be more context related. The purpose of this study was to examine how surface ice changes spatial distribution of juvenile one-year-old brown trout in a small boreal stream. I hypothesized that the presence of surface ice will allow a more even distribution of trout over the entire width of the stream while in the absence of ice, trout will be more heavily associated with near-edge habitats. I also hypothesized trout will be more evenly dispersed at night over the width of the stream even in the absence of surface ice. My results show a strong positive correlation between icecover and spatial distribution. In the presence of surface ice trout use the whole width of the stream, while in the absence of ice the middle regions of the stream were almost completely devoid of fish. My results also show there was no difference in the spatial distribution between night and day in the presence of ice cover, but in the absence of ice cover trout were more tightly associated with the stream edge during day whereas at night they were more evenly dispersed over the entire width of thestream. / Vinter har i allmänhet ansetts vara en flaskhals-period för laxfiskar, men nya studier visar att det kan vara mer sammanhangsrelaterat. Syftet med denna studie var att undersöka hur istäcket påverkar distribution av unga ett-åriga öring längs vattendragets bredd i en liten boreal ström. Jag hypotiserade att närvaron av istäcket kommer att möjliggöra en jämnare fördelning av öring över strömmens bredd. Min andra hypotes var att öring kommer att sprida sig mer jämnt på natten över strömmens bredd även vid frånvaro av istäcke. Mina resultat visar en stark positiv korrelation mellan istäckningsgrad och rumslig distribution. Vid närvaro av istäcke använde öring mer effektivt habitater över hela bredden av vattendraget, medans i frånvaro var de habitater närmare mitten av vattendraget nästan helt tomma av fisk. Mina resultat visar också att det inte fanns någon skillnad i rumslig fördelning mellan natt och dag i närvaro av istäcke men i frånvaro av istäcke var öring mer tätt associerad med strömkant habitater under dagen och på natten var de mer jämnt spridda över bredden av strömmen.

Lappugglans utbredningsområde kan vara påväg att förändras som respons till det moderna skogsbruket. I den här studien har jag fokuserat på lappugglors abundans vid kalhyggen av olika storlek med hypotesen att de föredrar hyggen av mindre storlek. Eftersom kalhyggena i södra Sverige i snitt är mindre så skulle det kunna vara en del i förklaringen att lappugglor börjat synas allt oftare söderut. Data laddades ned från artdatabanken och skogsstyrelsen och bearbetades i QGiS för att undersöka lappugglornas utbredning i relation till kalhyggen. Resultatet indikerar att ugglorna föredrar små framför stora kalhyggen och även kan dras till små hyggen. Resultaten visar också en trend söderut för ugglornas utbrednings mellan 2005 och 2020. Dessa resultat bekräftar att lappugglornas utbredningsmönster rör sig söderut och stödjer hypotesen att det är skogsbruk och kalhyggens storlek som driver denna utveckling. Mindre kalhyggen gynnar även andra arter än Lappugglor och kan därför generellt vara en god idé för att förena ekologi och ekonomi inom modernt skogsbruk. / The great grey owl may be adjusting its distribution area in Sweden in response to altered forestry practices. Here i focused on the abundance of owls in clear cut areas of different sizes with the hypothesis that owls prefer smaller clear cut areas. As clear cut areas are smaller in the south than in the north, such a preference could explain a trend of changing distribution southward. Data from artdatabanken and skogsstyrelsen were processed and analyzed in QGiS to investigate the spatial pattern of owl reports in relation to the locations of clear cuts. The results indicate that the owls prefer small over large clear cuts, and are indeed attracted to small clear cuts. The results also show a southward change in the distribution area from 2005 to 2020. These results confirm that the distribution of great grey owls moves southwards in Sweden and support the idea that this trend may be driven by the species being attracted to smaller clear cuts. Since smaller clear cuts benefit more species than owls it is generally a good idea to combine economy with ecology in modern forestry.

The discovery of metamaterials has led to major advances in different fields of physics including optics, microwave engineering and acoustics. Specific to theoretical electromagnetism, the introduction of metamaterials have led to the development of negative-index materials (NIMs) with simultaneous negative permittivity and negative permeability with backward-wave propagation. In recent studies, exact analytical solutions for wave propagation from a step/graded-index interface between a right-handed material (RHM) and a left-handed material (LHM) have been obtained. This study attempts to provide numerical validation of the analytical solutions obtained by Dalarsson et al. by using the simulation tool CST. An square-SRR/strip-wire unit element was designed, with real part of relative permittivity equal to -1.96 and real part of relative permeability equal to -1.01. Such unit elements were orderly structured to produce a NIM structure. Furthermore, a positive-index material (PIM) structure was produced by reversing the sign of the material properties of the NIM. Both the results for the step- and graded-index interfaces have shown to possess backward-wave propagation for a normal incidence angle. The graded-index interface profiles have a more smooth and continuous wave propagation between the materials, which counteracts the effects of discontinuous material transitions present in step-index interface profiles. However, because the results of the present study were considerably affected by unwanted field effects, the analytical solutions are only qualitatively validated, and not validated in terms of their numerical accuracy. / Upptäckten av metamaterial har lett till stora framsteg inom olika fysikområden inklusive optik, mikrovågsteknik och akustik. Specifikt för teoretisk elektromagnetism, har introduktionen av metamaterial lett till utvecklingen av negativa indexmaterial (NIM) med samtidig negativ permittivitet och negativ permeabilitet med bakåtvågsutbredning. I nyligen genomförda studier, har exakta analytiska lösningar för vågutbredning över ett steg-/graderat- indexgränssnitt mellan ett högerhänt material (RHM) och ett vänsterhänt material (LHM) erhållits. Denna studie försöker tillhanda-hålla numerisk validering, med hjälp av simuleringsverktyget CST, av de analytiska lösningar som erhållits av Dalarsson et al. En square-SRR/strip-wire enhetselement designades, med realdelen av relativ permittivitet lika med -1,96 och realdelen av relativ permeabilitet lika med -1,01. Sådana enhetselement strukturerades för att producera en materialstruktur med negativt index. Dessutom producerades en materialstruktur med positivt index (PIM) genom att vända tecknet av materialegenskaperna hos det negativa indexmaterialet (NIM). Både resultaten för steggränssnittet och det graderade indexgränssnittet har visat sig ha bakåtvågutbredning för vinkelrätt infall. De graderade indexgränssnittsprofilerna har en mer jämn och kontinuerlig vågutbredning mellan materialen, vilket motverkar effekterna av diskontinuerliga materialövergångar som finns i stegindexgränssnittsprofiler. Men eftersom resultaten av den aktuella studien påverkades avsevärt av oönskade fälteffekter, har de analytiska lösningarna validerats endast kvalitativt och valideras inte i termer av deras numeriska noggrannhet.