In this research we aim to achieve cybernetic cohesion information flow in precision agriculture, integrating machine learning methods, computer vision, geographical information system and UAV-photogrammetry in an irrigated area with slaughterhouse wastewater, under five treatments (W100 - irrigation with superficial water and 100% of nitrogen mineral fertilization, E0, E33, E66 and E100 - irrigation with treated effluent from slaughterhouse and addition of 0, 33, 66 and 100% of nitrogen mineral fertilization, respectively) and four replications on grassland (Cynodon dactylon (L.) Pers.). Several images (between one hundred and two hundred) with red, green, blue (RGB) color model were captured using a quadcopter flying at 20 meter altitude and obtaining spatial resolution of 1 centimeter on a surface of approximately 0.5 ha. The images were orthorectified together with nine ground control points done by differential global positioning system (GPS), both processed in the Agisoft PhotoScan software. Thirteen photogrammetric projects were done over time with 30-day revisit, the root mean squared error (RMSE) was used as accuracy measurement, and reached values lower than 5 centimeters for x, y and z axis. The orthoimage obtained with unmanned aerial vehicle (UAV) photogrammetry was changed from RGB to hue, saturation, value (HSV) color model, and the hue color space was chosen due to independence of illumination, beyond it has a good description of exposure of soil and vegetation, but it is dependent of light source temperature, so difficult to estabilish a static threshold, so we selected an unsupervised classification method, K-Means, to classify the unknown patterns along the area. Polygons were drawn delimiting the area represented by each portion and a supervised classification method based on entropy was used, the decision tree, to explore and find patterns that recognize each treatment. These steps are also displayed in forms of georeferenced thematic maps and were executed in the open source softwares Python, QGIS and Weka. The rules defined on the hue color space reached an accuracy of 100% on the training set, and provided a better understanding about the distribution of soil and vegetation on the parcels. This methodology shows a great potential for analysis of spectral data in precision agriculture. / Nesta pesquisa pretendemos alcançar a coesão cibernética no fluxo de informações dentro da agricultura de precisão, integrando métodos de aprendizagem de máquinas, visão computacional, sistema de informação geográfica e aerofotogrametria em uma área irrigada com efluente de matadouro, sob cinco tratamentos (W100 - irrigação com água superficial e 100 % de adubação mineral nitrogenada, E0, E33, E66 e E100 - irrigação com efluente tratado de abatedouro e adição de 0, 33, 66 e 100% de adubação mineral nitrogenada, respectivamente) e quatro repetições em pastagem (Cynodon dactylon (L.) Pers.) Várias imagens (entre cem e duzentas) com modelo de cor vermelho, verde e azul (RGB) foram capturadas por um quadricóptero voando a 20 metros de altitude, e obtendo resolução espacial de 1 centímetro em uma superfície de aproximadamente 0.5 ha. As imagens foram ortorretificadas juntamente com nove pontos de controle, realizados pelo sistema de posicionamento global diferencial (GPS), ambos processados no software Agisoft PhotoScan. Treze projetos fotogramétricos foram realizados ao longo do tempo com revisita de 30 dias, a raiz do erro quadrático médio (RMSE) foi usada como medida de acurácia e atingiu valores menores que 5 centímetros para os eixos x, y e z. A ortoimagem obtida com a fotogrametria do veículo aéreo não tripulado (UAV) foi alterada de RGB para matiz, saturação, valor (HSV) e o espaço de cor matiz foi escolhido devido a independência da iluminação, além de ter boa descrição da exposição do solo e vegetação. Entretanto este é dependente da temperatura da fonte de luz, portanto difícil de se estabelecer um limiar estático, logo selecionamos um método de classificação não supervisionado, o K-Means, para classificar os padrões desconhecidos ao longo da área. Polígonos foram traçados delimitando a área representada por cada parcela e um método supervisionado de classificação baseado na entropia foi utilizado, a árvore de decisão, para explorar e encontrar padrões que reconheçam cada tratamento. Essas etapas também são exibidas em formas de mapas temáticos georeferenciados e foram executadas nos softwares de código aberto Python, QGIS e Weka. As regras definidas no espaço de cor matiz atingiram uma acurácia de 100% no conjunto de treinamento e proporcionaram um melhor entendimento sobre a distribuição do solo e da vegetação nas parcelas. Esta metodologia mostra um grande potencial para análise de dados na agricultura de precisão.

In this research we aim to achieve cybernetic cohesion information flow in precision agriculture, integrating machine learning methods, computer vision, geographical information system and UAV-photogrammetry in an irrigated area with slaughterhouse wastewater, under five treatments (W100 - irrigation with superficial water and 100% of nitrogen mineral fertilization, E0, E33, E66 and E100 - irrigation with treated effluent from slaughterhouse and addition of 0, 33, 66 and 100% of nitrogen mineral fertilization, respectively) and four replications on grassland (Cynodon dactylon (L.) Pers.). Several images (between one hundred and two hundred) with red, green, blue (RGB) color model were captured using a quadcopter flying at 20 meter altitude and obtaining spatial resolution of 1 centimeter on a surface of approximately 0.5 ha. The images were orthorectified together with nine ground control points done by differential global positioning system (GPS), both processed in the Agisoft PhotoScan software. Thirteen photogrammetric projects were done over time with 30-day revisit, the root mean squared error (RMSE) was used as accuracy measurement, and reached values lower than 5 centimeters for x, y and z axis. The orthoimage obtained with unmanned aerial vehicle (UAV) photogrammetry was changed from RGB to hue, saturation, value (HSV) color model, and the hue color space was chosen due to independence of illumination, beyond it has a good description of exposure of soil and vegetation, but it is dependent of light source temperature, so difficult to estabilish a static threshold, so we selected an unsupervised classification method, K-Means, to classify the unknown patterns along the area. Polygons were drawn delimiting the area represented by each portion and a supervised classification method based on entropy was used, the decision tree, to explore and find patterns that recognize each treatment. These steps are also displayed in forms of georeferenced thematic maps and were executed in the open source softwares Python, QGIS and Weka. The rules defined on the hue color space reached an accuracy of 100% on the training set, and provided a better understanding about the distribution of soil and vegetation on the parcels. This methodology shows a great potential for analysis of spectral data in precision agriculture. / Nesta pesquisa pretendemos alcançar a coesão cibernética no fluxo de informações dentro da agricultura de precisão, integrando métodos de aprendizagem de máquinas, visão computacional, sistema de informação geográfica e aerofotogrametria em uma área irrigada com efluente de matadouro, sob cinco tratamentos (W100 - irrigação com água superficial e 100 % de adubação mineral nitrogenada, E0, E33, E66 e E100 - irrigação com efluente tratado de abatedouro e adição de 0, 33, 66 e 100% de adubação mineral nitrogenada, respectivamente) e quatro repetições em pastagem (Cynodon dactylon (L.) Pers.) Várias imagens (entre cem e duzentas) com modelo de cor vermelho, verde e azul (RGB) foram capturadas por um quadricóptero voando a 20 metros de altitude, e obtendo resolução espacial de 1 centímetro em uma superfície de aproximadamente 0.5 ha. As imagens foram ortorretificadas juntamente com nove pontos de controle, realizados pelo sistema de posicionamento global diferencial (GPS), ambos processados no software Agisoft PhotoScan. Treze projetos fotogramétricos foram realizados ao longo do tempo com revisita de 30 dias, a raiz do erro quadrático médio (RMSE) foi usada como medida de acurácia e atingiu valores menores que 5 centímetros para os eixos x, y e z. A ortoimagem obtida com a fotogrametria do veículo aéreo não tripulado (UAV) foi alterada de RGB para matiz, saturação, valor (HSV) e o espaço de cor matiz foi escolhido devido a independência da iluminação, além de ter boa descrição da exposição do solo e vegetação. Entretanto este é dependente da temperatura da fonte de luz, portanto difícil de se estabelecer um limiar estático, logo selecionamos um método de classificação não supervisionado, o K-Means, para classificar os padrões desconhecidos ao longo da área. Polígonos foram traçados delimitando a área representada por cada parcela e um método supervisionado de classificação baseado na entropia foi utilizado, a árvore de decisão, para explorar e encontrar padrões que reconheçam cada tratamento. Essas etapas também são exibidas em formas de mapas temáticos georeferenciados e foram executadas nos softwares de código aberto Python, QGIS e Weka. As regras definidas no espaço de cor matiz atingiram uma acurácia de 100% no conjunto de treinamento e proporcionaram um melhor entendimento sobre a distribuição do solo e da vegetação nas parcelas. Esta metodologia mostra um grande potencial para análise de dados na agricultura de precisão.

Samhällets ökande beroende av bredbandsstruktur och framför allt av digitala tjänster ställer krav på stabilitet och driftsäkerhet. Det innebär att infrastrukturen måste vara robust nog att motstå påfrestningar och ha så god kvalitet att den fungerar och är tillgänglig även vid störningar. Det har hittills inte funnits någon etablerad standard för hur ett nät bör förläggas vilket har lett till en stor variation kring hur nät anläggs och vilken kvalitet de håller. Post- och telestyrelsen (PTS) har på regeringens uppdrag tagit fram föreskrifter som ska leda till att bredbandsnätet byggs upp driftsäkert och robust. Föreskrifter har tagits fram tillsammans med flera av branschens aktörer och beskriver hur en robust fiberanläggning ska anläggas och drivas. Anvisningarna går under samlingsnamnet Robust fiber. I detta examensarbete är det kraven på dokumentation av fibernät som studeras. På grund av Sveriges regerings bredbandsstrategi så har utbyggande av fibernätverket gått i sådan takt att dokumentation släpar efter. Geografiska informationssystem (GIS) är lämpliga att utnyttja för dokumentation och analys av robustheten i fibernät. Syftet med examensarbetet är utveckla en metod till opensource programvaran QGIS för att dokumentera fibernätverk och information om dess beståndsdelar. Metoden för arbetet var att designa en relationsdatabas med stöd för geografiska objekt och implementera detta i QGIS för att modellera upp fibernätverkets struktur och generera en översikt. Databasen sköter information om objekt och utsökningar kan utföras med SQL-frågeuttryckt och kopplas ihop med nätöversikt i QGIS. Resultatet visar att det är möjligt att till stor del uppfylla kraven för dokumentation. Det problem som dock inte lyckades lösas var dokumentationskravet att kunna visa schematiska ritningar för kanalisation.

Idag är det mycket vanligt att använda och förlita sig på GIS-programvaror inom byggsektorn. Det finns flera alternativ att välja mellan som QGIS, ArcGIS, MapInfo, GRASS GIS, Surfer och Maptitude men om man inte redan är välbekant med området eller programmen är det svårt att veta hur dom skiljer sig åt och vad man kan förvänta sig. Därmed är syftet med arbetet att utföra en systematisk undersökning av GIS-programvaror utifrån en generell digitaliseringsarbetsgång för att kunna identifiera fördelar och nackdelar samt lämna en slutgiltig rekommendation. För att besvara syftet har följande frågeställningar tagits fram: • Vilket program är lämpligast för georeferering? • Vilket program är lämpligast för att rita kartor digitalt, dvs. att skapa vektorskikt och ”rita av” information från grundkartan? • Vilket program är lämpligast för att skapa en karta och diverse tillhörande detaljer? • Vilket program rekommenderas utav de tre möjliga med tanke på bedömningsmallen, tidsinsats för arbetet och kostnad? För att besvara frågeställningarna har tre programvaror valts ut (QGIS, ArcGIS och MapInfo) som jämförs utifrån en digitaliseringsarbetsgång och utvärderas efter samma utvärderingsmall som tagits fram efter hur ett idealt GIS-program tänks prestera inom arbetsgången. För att hjälpa slutgiltig rekommendationen har även tidsinsatsen för hela arbetsgången mätts och kostnaden för dom olika programmen har tagits fram. Inom georeferering fick QGIS och ArcGIS mest poäng men eftersom QGIS har flera alternativ inom transformation- och omsamplingsmetoder bedöms det vara ett bättre alternativ än ArcGIS. Inom rita kartan digitalt presterade QGIS och ArcGIS bäst enligt utvärderingsmallen men eftersom QGIS har bättre funktioner för att sätta ID-nummer och attributdata anses det vara bättre alternativ. Inom att skapa en karta presterade ArcGIS och MapInfo bäst men eftersom ArcGIS har bättre möjligheter för att anpassa elementen i kartan bedöms det som ett bättre alternativ än MapInfo. Den slutgiltiga rekommendationen gick till QGIS eftersom det prestare bäst genom hela utvärderingsmallen, hade kortast tidsinsats för att genomföra arbetsgången och har lägst kostnad.

Fund for the Arts is one of the oldest arts fund in the country. Since its formation in 1949, the organization has raised over 200 million for the community, which includes Kentucky and Southern Indiana. This Master’s project will focus on one of the organization’s programs entitled 5x5. The goal of 5x5 is to expose elementary school students to five art experiences before they finish the fifth grade. Several years’ worth of data has been compiled, including school names, performance names, performance type, number of students served, and total cost, among others. Using a combination of these parameters, maps will be auto-generated using CSV templates. The auto-generated maps will show a variety of data, including the amount of art funding per zip code, per program type, per grade, per art group, per school, and per student. The maps will serve as visual evidence of the program’s progress and will be shared with Fund for the Arts Board of Directors and CEO, internal staff, as well as other community stakeholders such as community liaisons, participating schools, current and potential donors and the Louisville Metro Council. Fund for the Arts is a nonprofit that does not have access to ESRI products. This Master’s project combines cartography and scripting to create a functioning deliverable using open-source GIS software that enables the organization to auto-generate maps at will and forego the need to request maps from the local university once a year.

ROZBOŘIL, T. Passportization of point objects using QGIS. Master thesis. Brno 2017. Passportization of real objects is one of the basic processes in the asset register of municipal government, companies, etc. The main goal of this thesis is to create a process through which will be possible to map the point objects in the terrain, then modify these objects, and at least visualize the results through web services. For the preparation of this work are used only open-source tools and applications those were described and tested. In conclusion is mentioned best tested solution.

Många aktörer i samhället har behov av geodata levererat från olika myndigheter med flera. Det är ofta nödvändigt att kombinera olika typer av geodata. Stilsättning av vektordata sker genom att tillsammans med rumsliga, geografiska data läsa in en separat stilfil som talar om hur ingående objekt ska presenteras. Fördelen med stilsatt vektordata är att det möjliggör för användaren att modifiera utseendet på ett visst objekt i kartbilden, till skillnad från när en WMS-tjänst används och användaren får ett förutbestämt utseende. Nackdelen med stilsatt vektordata är när data som levererats från olika aktörer ska kombineras. Geografiska informationssystem finns både som licensierade och som öppen källkod. Bland de stilsättningsformat som används i programvaror baserade på öppen källkod, är många format kompatibla och kan tolkas av olika system mer eller mindre korrekt. I detta examensarbete har data stilsatts i QGIS där stilfiler skapats genom användning av tre olika metoder. Stilfilerna exporterades för inläsning i GeoServer. Samtliga metoder användes för stilsättning av punkt-, linje- och polygonobjekt. Metod 1 användes för att spara stilfilen i QGIS i det OGC-standardiserade formatet SLD 1.1.0, vilket genererade det mest likartade resultatet vid visualisering. Resultatet vid stilsättning av punktobjekt visar på 73 % överensstämmelse, linjeobjekt 56 % och polygoner 42 %. Metod 2, innebar en export av stilfilen via insticksprogrammet GeoServer Explorer vilket genererade det OGC standardiserade formatet SLD 1.0.0. Resultatet visar att en mängd olika parametrar för att beskriva stilsättningen inte tolkas i GeoServer samt att storleken för objekten i regel fyrdubblades. Resultatet för punktobjekten visar  54 % överensstämmelse, linjeobjekten 44 % och polygonerna 53 %. Metod 3 utfördes genom att exportera QGIS stilsättning via insticksprogrammet Lib-mapboxgl-qgis, och därmed generera stilsättningen i MBstyle-format. Punktobjekten, som visualiserades via en PNG-fil, resulterar i en likartad överensstämmelse på 62 %. Linjeobjekten som testades var tre enkla linjer, skapade enbart för test i MBstyle, eftersom mer avancerad stilsättning inte valideras vid export. Dessa tre linjer klassades som ”Liknande", med någon defekt vilket genererade 67 % överensstämmelse. Polygonerna i MB-style visar på ett icke-likartat visuellt resultat. Samtliga polygoner visualiseras enbart med en solid fyllning (som inte alltid stämmer överens färgmässigt) och kantlinje. Polygonernas överensstämmelse är 39 %. Stickprovsmodifiering utfördes i syfte att undersöka möjligheten att skapa en stilfil som genererar ett likartat visuellt resultat med den ordinarie stilsättningen i QGIS. Modifiering gjordes enbart på de två SLD-versionerna. Metod 1 genererade en mer detaljerad översättning där fler parametrar medföljde. Metod 2 översatte stilsättning med font till en markör utan detaljerat innehåll, vilket resulterade i att en standardstilsättning applicerades. / Many actors in society need geodata delivered from, among others, governmental agencies. Often there is also the need to combine data from different sources. Style of vector data is visualized, in conjunction with geodata, using a separate style file that describes how each object will be presented. The advantage is the ability to retrospectively modify the appearance of a particular object in the map image, unlike when a WMS service is applied, and the user gets a predetermined look that cannot be changed. However, the disadvantages of styled vector data are obvious when combining geodata from different providers, who uses different systems. GIS software are available as both licensed and open source. Among the style formats used in open source software, many are compatible with each other and can be interpreted in different systems. Having said that, this does not always work seamlessly. In this thesis QGIS was used. The style file was exported to GeoServer using three different methods. In all methods included styling of point, line and polygon objects. Using method 1, the style file imported in QGIS in the OGC standard format SLD 1.1.0, this generated the most similar result for the visualization. The result for the point features shows 81 %, the line features 56 % and the polygon features 47 % similarity. Using method 2, the style file was imported in the GeoServer Explorer plugin, generated the OGC standard format SLD 1.0.0. The result shows that a variety of parameters for describing the style are not interpreted correctly and the size of the objects is consistently quadrupled. The result for the point features shows 58 % similarity, the line features 39 % and the polygon features 44 % similarity. Using method 3, the QGIS styling was exported via the Lib-mapboxgl-qgis plugin, thus generating the style in MBstyle format. The point features, which were visualized through a PNG file and results shows 62 % similarity. The line features were tested with three simple line features created only for the MBstyle test, as more advanced styling was not validated during export. The three lines were classified as similar with some kind of defect, giving 67 % similarity. Polygon features in MBstyle showed a non-similar visual result. All polygons were visualized with only a solid fill and a stroke, which did not even appear in correct color. The similarity of the polygons was measured as 39 %. However, this relatively high percentage is due to the fact that the chosen judgement criteria rewards points for simply generating a visual output. The purpose with the sampling modification was to investigate whether it was possible to create a style file that generated a similar visual result as the original style in QGIS. Modification was made only to the two SLD versions. The differences between the methods and styles in the different versions turned out to depend on how the styles were translated. Method 1 generated a more detailed translation with more parameters included, such as reference to a font. Method 2 translated a font style to a Mark without detailed content, resulting in that a default setting was applied.

Det har blivit mer populärt att skapa 3D-modeller bland kommuner och företag idag. Det går att visualisera de flesta föremål i 3D, vilket kan skapa större tydlighet och därmed ökad förståelse. Lidköpings kommun vill kunna använda sin LiDAR-data till att visualisera byggnader samt kunna kombinera flera datalager med 3D-visualiseringar för att kunna skapa användbara karttjänster. I dagsläget finns det ingen programvara som kan skapa 3D-modeller av LiDAR-data i kommunen. Lidköpings kommun är intresserade av vilka alternativ för GIS-programvaror som finns. De programvaror som valts ut för att skapa 3D-modeller i studien är ArcGIS Pro och QGIS. ArcGIS Pro är en erkänd GIS-programvara på marknaden. Den är licensierad och kostsam. QGIS däremot är en GIS-programvara som är gratis och uppbyggd på fri källkod, vilket gör det möjligt att själv skapa algoritmer som sedan kan användas i programmet. Studien är en jämförelse mellan en programvara som är kostsam och en som är gratis. Metoden som används för att jämföra de båda programvarorna består av tre steg. Steg 1 är en programvarujämförelse, där olika påståenden ställer programvarornas kapacitet mot varandra. Steg 2 är en kontroll av lägesosäkerhet där koordinaterna av 3D-modellernas byggnadshörn jämförs med koordinater inmätta med totalstation. RMSE används för att jämföra lägesosäkerheten. Steg 3 är en visualiseringsanalys som sker igenom ett frågeformulär, vilket går ut till personer som är bekanta med GIS och 3D. Frågeformuläret ställer bilder med 3D-modeller från båda programvarorna mot varandra. Resultatet av samtliga tre steg visar, enligt metoden som har utförts, att ArcGIS Pro är den bättre programvaran. I steg 1 hade ArcGIS Pro fördelar på fem av åtta påståenden jämfört med QGIS. QGIS hade dock mindre tidsåtgång än ArcGIS Pro. I steg 2 hade ArcGIS Pro RMSE för höjd värdet; 1,617, vilket var lägre än RMSE-värdet; 1,961 i QGIS. Enligt svaren från enkäten i steg 3 bedömde ca 90 % av de svarande att ArcGIS Pro var det bättre programmet i de flesta avseenden för de avsedda ändamålen. Vissa jämförelser blev inte helt jämna. QGIS hade minst tidsåtgång för att det inte blev lika mycket felkoder som behövde undersökas som i ArcGIS Pro, även om processen för skapandet av 3D-modeller gick snabbare i ArcGIS Pro. Lägesosäkerhetsjämförelsen på höjd i ArcGIS pro var närmare de inmätta punkterna, då takmodellen skapade större tydlighet. Det blev lättare att se var taket började. I QGIS fanns det ingen takmodell, vilket gjorde det svårare att få höjden exakt. / It has become more popular to create 3D models among local governments and companies today. Now it´s possible to visualize most objects in 3D, which can give an increased understanding. The local government in Lidköping wants to be able to use their LiDAR data to visualize buildings and to combine several data layers with 3D visualizations to create useful web map services. At the present, there is no software that are able create 3D models of LiDAR data at the Local government. The local government in Lidköping is interested in testing different options for modelling in 3D. Two software packages were chosen; ArcGIS Pro and QGIS. ArcGIS Pro is a GIS software that is highly acknowledged in the market. It´s licensed and can be considered expensive. QGIS is a software that is completely free to use and uses open source code, which makes it possible to create algorithms that can then be used in the program. In this view, there will be comparison between a software that is expensive and a software that is completely free. The method used to compare the two software consists of three stages. Stage 1 is a software comparison, where the software capabilities are set against each other in different scenarios. Stage 2 is an investigation of positional accuracy where the coordinates of the 3D model's building corners are compared with coordinates measured with Total Station as reference. RMSE is used to compare positional accuracy. Stage 3 is a visualization analysis that takes place through a questionnaire answered by people who are familiar with GIS and 3D. The result of all three stages, according to the method performed, shows that ArcGIS Pro is the better software. At stage 1, ArcGIS Pro won five out of eight scenarios against QGIS, though QGIS was more time efficient than ArcGIS Pro. At stage 2, ArcGIS Pro had a RMSE value for height of 1,617, which is lower than the 1,961 RMSE value that was on QGIS. At stage 3, ArcGIS Pro had over 90% of the reply rate for most of the questions, representing that ArcGIS Pro’s images were better to visualize the different scenarios. Some comparisons were not completely even though. QGIS had better time accuracy because it did not get as much errors which needed further investigations as in ArcGIS Pro. Although ArcGIS Pro’s processes for creating 3D models were faster. The positional accuracy comparison for the building’s height shows higher accuracy between ArcGIS Pro and the Total Station’s measurements. In QGIS the 3D-modell had no roof model, which made it harder to get accurate height of the building.

Submitted by Neusa Fagundes (neusa.fagundes@unioeste.br) on 2018-02-09T16:58:35Z No. of bitstreams: 2 Jefferson_Silva2017.pdf: 21962500 bytes, checksum: b5f3e1638dea54ab903a20e7e41671d6 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-02-09T16:58:35Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Jefferson_Silva2017.pdf: 21962500 bytes, checksum: b5f3e1638dea54ab903a20e7e41671d6 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-07-10 / Brazil is the fourth largest swine producer and exporter in world, with swine farming being very representative in the national scenario. This production, however, implies generation of waste and this needs to be mitigated. One of the alternatives to reduce the impact caused by pig waste is the application of anaerobic biodigestion treatment, obtaining biogas and digestate as by-products. Digestate can be used as biofertilizer, generating a new product. In this context, this work proposes to define a geographic database from different sources about the national production of swine and to estimate, supported by calculation methodology defined in activities of the BiogasFert Network, the respective production of waste and biogas. These results were provided in an web system using GeoServer map server. In addition, a methodology was defined in this work to identify areas of permanent preservation in top of hills, based on the Brazilian new forest code published since 2012, and in classes of declivity unfit for fertilizer inputs (regions with slopes greater than 45%). As result, a total of 60,879,431 km² (0,72%) of areas considered inapt for the application of fertilizers in the national territory were identified. Another objective of this work was to highlight the use of free GIS software and its processing power, since the metrics applied here were elaborated using exclusively open source software. / O Brasil é o quarto maior produtor e exportador de carne suína mundial, tendo a suinocultura uma grande representatividade no cenário agropecuário nacional. Essa produção, contudo, implica na geração de resíduos, que necessitam ser mitigados. Uma das alternativas para reduzir o impacto causado por dejetos de suínos é a aplicação de um tratamento de biodigestão anaeróbia, obtendo-se como subproduto o biogás e o digestato, o qual pode ser utilizado como biofertilizante, tornando-se não só uma forma de tratamento como também de geração de novos produtos. Neste contexto, este trabalho propôs definir uma base de dados geográfica a partir da integração de fontes distintas acerca da produção nacional de suínos e estimar, apoiado por metodologia de cálculo definida em atividades da Rede BiogásFert, a respectiva produção de dejetos e biogás. Tais resultados foram aportados em sistema web via servidor de mapas GeoServer. Além disso, define-se neste trabalho metodologia para identificar áreas de preservação permanente em topo de morro, a partir do novo código florestal veiculado desde 2012, bem como as classes de declividade inaptas ao aporte de fertilizantes (regiões com declividade superior a 45%). Como resultado, foi identificado um total de 60.879,431 km² (0,72%) de áreas consideradas inaptas à aplicação de fertilizantes no território nacional. Um outro objetivo deste trabalho foi o de evidenciar o uso de softwares SIG livres e o seu poder de processamento, visto que as metologias aqui aplicadas foram elaboradas com uso exclusivo de softwares open source.

Vid analyser och undersökningar av trafikrelaterade ämnen måste användaren själv lokalisera relevant och aktuell data. Det finns inte heller några garantier på att all nödvändig information går att kombinera på efterfrågat sätt. Detta ställer allt högre krav på kunskaper inom datahantering när det kommer till att skapa modeller och effektsamband för att förebygga olyckor i trafiken. Studiens mål är att undersöka om det är möjligt att kombinera olika data för att skapa en generisk databas som går att nyttja i arbeten med modeller och effektsamband för ökad trafiksäkerhet. Med denna generiska databas har olycksstatistiken för trafikplatser i Region Västmanland undersökts för att idenfitera bidragande orsaker till att olyckor sker. Studiens fokus har legat på arbetet med att ta fram och nyttja en generisk databas genom automatisk selektion av trafiktekniska element såsom trafikplatser. Genom insamling och anpassning av data från NVDB och STRADA har olika typer av analyser gjorts i programmen QGIS och R med syfte att hitta samband mellan olika attribut och trafikolyckor. Utöver detta har tre intervjuer genomförts med sakkunniga inom ämnesområdet.Resultatet som erhölls fann att det idag inte är möjligt att kunna skapa en generisk databas för trafikolyckor innehållande den stora mängd data som efterfrågas. Detta då utformningen av strukturen för den data som inkluderas behöver uppdateras och anpassas. Det saknas även tekniska kunskaper inom området för att automatisera den process som sökes. Gällande identifieringen av attribut som har korrelation med trafikolyckor blev resultatet att det inte gick att hitta statistiska samband med god signifikans. För trafikolyckor finns det en stor spridning och således är det svårt att hitta specifika samband mellan enskilda attribut och olyckor. Därför behövs fler trafikplatser integreras i databasen eller en mer utvidgad statisk analys. / In the analysis and investigation of traffic-related topics users must be responsible for locating relevant and current data. There are no guarantees that all necessary information can be combined in the requested way. This puts higher demand on knowledge in data management when it comes to preventing accidents in traffic. The aim of this study is to investigate the possibility to combine different data to create a generic database that can be used in work with road safety. With the help of this database, the accident statistics for traffic locations in Region Västmanland have been examined in an attempt to identify contributing causes of accidents. The focus has been on developing and using a generic database. By collecting and adapting data from NVDB and STRADA, different types of analyzes have been made in the programs QGIS and R, with the aim of finding connections between parameters and traffic accidents. In addition, three interviews were conducted with relevant experts. The result was that today it is not realistic to be able to create a generic database containing the large amount of information that is requested. It is because the structure of the data needs to be updated and adapted. But also because there is a lack of technical knowledge in the field to automate the process sought. The results showed that regarding the it was not possible to find statistical correlations with traffic accidents. The wide spread in traffic accidents make it difficult to find specific correlations between individual factors and accidents. Therefore the study suggests that more interchanges get integrated into the database or an extended statistical analysis of the current database.