Att genom behovsskattningar kartlägga anställdas psykologiska drivkrafter, för att bättre kunna anpassa arbetet efter individens behov är en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstämmelse mellan person-arbete ger upphov till många fördelar på såväl individ- som organisationsnivå. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer använder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som använt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och även utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bättre kan anpassas efter individens behov. Intervjupersonerna utryckte även att behovsskattningarna lett till en större mellanmänsklig förståelse. Den största utmaningen låg samtidigt i att identifiera konkreta vardagliga situationer där testresultaten kunde appliceras och leda till förändringar. Det visade sig att något som kunde underlätta denna process var diskussioner om testresultaten och reflektion kring deras användning.

Vi lagrar data mer än någonsin. Idag lagrar vi enligt analysföretaget IDC1(2007) upp emot 36 gånger mer information än vad vi gjorde under 1998.Men få tänker på säkerheten vid lagring av data. Med säkerhet menar vi härsäkerheten att datan som lagrats fortfarande kommer att kunna öppnas om 15-20 år.Med format i denna studie syftar vi huvudsakligen på filformat. HTML,JPEG, GIF, etc. är exempel på filformat i vilket information kodas för attkunna lagras. Vad innebär det i själva verket när man lagrar information it.ex. en DOC-fil? IDG (2007)Vilka faktorer kan påverka en filformats levnad? Vad bör man tänka på föratt data som lagras skall vara möjlig att öppna längre fram? Vi kommer att idenna studie redogöra för vilka risker som kan leda till att data kan gåförlorad. Därtill kommer vi att undersöka om huruvida öppna format kanerbjuda en lösning till problemet. Vidare kommer vi även att utreda omtekniker som emulering och virtualisering kan ge en lösning åt data somredan har gått förlorad. Kan öppna filformat vara en lösning på problemet?Vår förhoppning är att det som vi tagit upp i denna studie kommer attuppmärksamma frågor kring lagring av data över tid, öppna format samtinspirera till nya och intressanta frågor kring datalagring. / Uppsatsnivå: C

Självkörande fordon har tillskrivits fördelar såsom reducering av trafikolyckor samt bränsleutsläpp. Samtidigt återfinns en påtaglig upplevd osäkerhet för tekniken hos potentiella användare. Syftet med denna studie var att vidareutveckla och testa en acceptansmodell för självkörande fordon. De undersökta variablerna baserades på Technology Acceptance Model (TAM), utökad med tillägg för förtroende och risk samt kompatibilitet. Variablerna bildade studiens modell tillsammans med tolv formulerade hypoteser för sambanden mellan dessa. Med enkät som datainsamlingsmetod analyserades svar från 125 respondenter med partial least squares structural equation modelling (PLS-SEM). Resultatet som erhölls visade på att studiens modell har en betydande förklarande förmåga på 78 procent. Vidare kunde åtta av studiens tolv hypoteser accepteras, samtliga med en signifikansnivå på 0,1 procent (p < 0,001). De statistiskt signifikanta resultaten för upplevd säkerhetsrisk och initialt förtroende samt kompatibilitet motiverar dessa tillägg till TAM. För urvalet fann studien att attityd och kompatibilitet har en direkt positiv påverkan på avsikt att använda fullt självkörande bilar. Attityd i sin tur påverkas positivt av kompatibilitet och initialt förtroende. En reducerad upplevd säkerhetsrisk och ökad upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet medför ett ökat initialt förtroende. Tre av de fyra icke-signifikanta hypoteserna som erhölls är samband som postuleras i den ursprungliga versionen av TAM, varvid fortsatt forskning och vidare bearbetning av studiens modell kan behövas. Studiens resultat kan praktiskt fungera vägledande för utvecklare och tillverkare av autonoma fordon, samt för politiska beslutsfattare i ett led att försöka uppnå målsättningar såsom nollvisionen.

<p>Rapporten presenterar skapandet av en produktkonfigurator och flera förslag på hur den kan förbättras. Uppdraget gavs av System Andersson till två studenter på Jönköpings Tekniska Högskola som genomförde detta som sitt examensarbete.</p><p>Rapporten diskuterar möjliga lösningar på en produktkonfigurator och visar ett resultat som utgår från dessa lösningar. Produktkonfiguratorn i rapporten består av två delar.</p><p>Dels konfigurationsdelen som hjälper användaren att skapa nya produkter utifrån valda artiklar. Artiklarna sorteras automatiskt av produktkonfiguratorn så att endast kompatibla artiklar kan sättas ihop. Detta sker med ett ”drag and drop” gränssnitt.</p><p>Dessutom innehåller produktkonfiguratorn en kompatibilitetsdel, vars uppgift är att underlätta vid definierandet av kompatibilitet mellan artiklar. Detta kan göras löpande under tiden en produkt konfigureras om så önskas. Användaren kan välja på två eller flera artiklar som ska vara kompatibla med varandra, eller hela kategorier.</p><p>Sist i rapporten diskuteras de val som gjorts under arbetets gång och möjliga förbättringar som kan göras på produktkonfiguratorn.</p>

Många aktörer i samhället har behov av geodata levererat från olika myndigheter med flera. Det är ofta nödvändigt att kombinera olika typer av geodata. Stilsättning av vektordata sker genom att tillsammans med rumsliga, geografiska data läsa in en separat stilfil som talar om hur ingående objekt ska presenteras. Fördelen med stilsatt vektordata är att det möjliggör för användaren att modifiera utseendet på ett visst objekt i kartbilden, till skillnad från när en WMS-tjänst används och användaren får ett förutbestämt utseende. Nackdelen med stilsatt vektordata är när data som levererats från olika aktörer ska kombineras. Geografiska informationssystem finns både som licensierade och som öppen källkod. Bland de stilsättningsformat som används i programvaror baserade på öppen källkod, är många format kompatibla och kan tolkas av olika system mer eller mindre korrekt. I detta examensarbete har data stilsatts i QGIS där stilfiler skapats genom användning av tre olika metoder. Stilfilerna exporterades för inläsning i GeoServer. Samtliga metoder användes för stilsättning av punkt-, linje- och polygonobjekt. Metod 1 användes för att spara stilfilen i QGIS i det OGC-standardiserade formatet SLD 1.1.0, vilket genererade det mest likartade resultatet vid visualisering. Resultatet vid stilsättning av punktobjekt visar på 73 % överensstämmelse, linjeobjekt 56 % och polygoner 42 %. Metod 2, innebar en export av stilfilen via insticksprogrammet GeoServer Explorer vilket genererade det OGC standardiserade formatet SLD 1.0.0. Resultatet visar att en mängd olika parametrar för att beskriva stilsättningen inte tolkas i GeoServer samt att storleken för objekten i regel fyrdubblades. Resultatet för punktobjekten visar  54 % överensstämmelse, linjeobjekten 44 % och polygonerna 53 %. Metod 3 utfördes genom att exportera QGIS stilsättning via insticksprogrammet Lib-mapboxgl-qgis, och därmed generera stilsättningen i MBstyle-format. Punktobjekten, som visualiserades via en PNG-fil, resulterar i en likartad överensstämmelse på 62 %. Linjeobjekten som testades var tre enkla linjer, skapade enbart för test i MBstyle, eftersom mer avancerad stilsättning inte valideras vid export. Dessa tre linjer klassades som ”Liknande", med någon defekt vilket genererade 67 % överensstämmelse. Polygonerna i MB-style visar på ett icke-likartat visuellt resultat. Samtliga polygoner visualiseras enbart med en solid fyllning (som inte alltid stämmer överens färgmässigt) och kantlinje. Polygonernas överensstämmelse är 39 %. Stickprovsmodifiering utfördes i syfte att undersöka möjligheten att skapa en stilfil som genererar ett likartat visuellt resultat med den ordinarie stilsättningen i QGIS. Modifiering gjordes enbart på de två SLD-versionerna. Metod 1 genererade en mer detaljerad översättning där fler parametrar medföljde. Metod 2 översatte stilsättning med font till en markör utan detaljerat innehåll, vilket resulterade i att en standardstilsättning applicerades. / Many actors in society need geodata delivered from, among others, governmental agencies. Often there is also the need to combine data from different sources. Style of vector data is visualized, in conjunction with geodata, using a separate style file that describes how each object will be presented. The advantage is the ability to retrospectively modify the appearance of a particular object in the map image, unlike when a WMS service is applied, and the user gets a predetermined look that cannot be changed. However, the disadvantages of styled vector data are obvious when combining geodata from different providers, who uses different systems. GIS software are available as both licensed and open source. Among the style formats used in open source software, many are compatible with each other and can be interpreted in different systems. Having said that, this does not always work seamlessly. In this thesis QGIS was used. The style file was exported to GeoServer using three different methods. In all methods included styling of point, line and polygon objects. Using method 1, the style file imported in QGIS in the OGC standard format SLD 1.1.0, this generated the most similar result for the visualization. The result for the point features shows 81 %, the line features 56 % and the polygon features 47 % similarity. Using method 2, the style file was imported in the GeoServer Explorer plugin, generated the OGC standard format SLD 1.0.0. The result shows that a variety of parameters for describing the style are not interpreted correctly and the size of the objects is consistently quadrupled. The result for the point features shows 58 % similarity, the line features 39 % and the polygon features 44 % similarity. Using method 3, the QGIS styling was exported via the Lib-mapboxgl-qgis plugin, thus generating the style in MBstyle format. The point features, which were visualized through a PNG file and results shows 62 % similarity. The line features were tested with three simple line features created only for the MBstyle test, as more advanced styling was not validated during export. The three lines were classified as similar with some kind of defect, giving 67 % similarity. Polygon features in MBstyle showed a non-similar visual result. All polygons were visualized with only a solid fill and a stroke, which did not even appear in correct color. The similarity of the polygons was measured as 39 %. However, this relatively high percentage is due to the fact that the chosen judgement criteria rewards points for simply generating a visual output. The purpose with the sampling modification was to investigate whether it was possible to create a style file that generated a similar visual result as the original style in QGIS. Modification was made only to the two SLD versions. The differences between the methods and styles in the different versions turned out to depend on how the styles were translated. Method 1 generated a more detailed translation with more parameters included, such as reference to a font. Method 2 translated a font style to a Mark without detailed content, resulting in that a default setting was applied.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att en person har ett annorlunda sätt att uppleva, förstå och tänka än många andra människor. Det handlar bland annat om svårighet inom ömsesidigt socialt samspel och kommunikation, att sortera och bearbeta sinnesintryck samt ett starkt begränsat mönster i beteendet. Det är vanligt att autistiska personer har specifika krav. De har behov av bättre visualisering av uppgift, tydliga instruktioner, påminnelser och med hjälp av de tekniska enheterna, kan dessa krav uppfyllas. Idag finns ett stort utbud av kognitiva hjälpmedel, produkter, lösningar och tjänster som kan underlätta vardagen för personer med nedsatt kognitiv förmåga. I den här studien studeras hur en surfplatta används av ungdomar med autism i sin skolmiljö. Deltagarna observerades och fick svara på frågor om sina upplevelser kring sin användning av surfplattan utifrån kriterierna användarvänlighet, design och effektivitet. / Autism is a neurodevelopment disorder that entails that an individual has a different way of perception, understanding and thinking than other people. The disorder gives a difficulty with social interaction and communication, difficulty to sort and process sensory input and gives a strong limited behavioural pattern. It’s common for individual on the autism spectrum to have specific demands for they need better visualization, clear instructions and punctual reminders. These specific demands can be met with technological devices. There is a large supply of cognitive aid, products, solutions and services that can help make everyday life easier for individuals with an impaired cognitive ability. This study examined how a high technological product – a tablet used in school environment by adolescence with autism. The participants evaluated their experiences around the use of the tablet. They also judged the tablets user-friendliness, design and effectivity as a support for personal growth.

<p>När Windows Vista introducerades förändrades mappstrukturen för hur användarprofilen sparas jämfört med tidigare Windowsversioner såsom Windows XP. Denna rapport undersöker kompatibilitetsproblem med Roaming User Profiles mellan äldre och nyare versioner av operativsystemet. Syftet med rapporten var att utreda vilka problem som kan uppstå, vad det gäller Roaming User Profiles, vid en övergång från Windows XP till Windows Vista eller 7. Undersökningen genomfördes med hjälp av laborationer, litteratur och tester för att hitta problemen såväl som lösningar till dem. Resultatet visar att profiler skapade med Windows XP inte följer med till Windows Vista eller 7 utan det skapas sammanlagt två olika profiler, en för det äldre och en för det nyare operativsystemet. Ett skript som kopierar en användares filer från Windows XP till Vista/7 utformades därför. Slutligen presenterades en handlingsplan med olika alternativ vid en övergång från Windows XP till den nyare generationen av operativsystemen i Windowsfamiljen. Folder Redirection är en väl fungerande lösning dock går funktionaliteten som Roaming User Profiles erbjuder förlorad eftersom man endast får en uppmappning av bl.a. ”Mina Dokument” och ”Start Menu”.</p>

This thesis aims to explore the compliance of blockchain technology and the GDPR. The GDPR was implemented for the EU member states in May 2018 with the purpose of harmonizing data protection regulation. However, the regulation is based on the notion that data is stored and processed in a centralized system. This causes an issue when it comes to distributed networks, and in particular with the distributed ledger technology (DLT), the underlying technology of blockchain. For this thesis, a literature review has been conducted to investigate the problems of GDPR compliance for blockchain projects, and what technical solutions exist to make a blockchain solution more GDPR compliant. In addition, interviews have been conducted to investigate the technical and legal perspectives on the current and future situations of regulation and technology. Compatibility problems mainly concern the immutability and transparency of a blockchain and examples of technical solutions that handle those problems can be found in the literature. Nevertheless, none of the discussed solutions are yet to guarantee full GDPR compliance. The technical and legal perspectives share ideas of the main compliance issues. However, differences such as interpretation of technical details can be identified, indicating problems to arise when regulating blockchains in the future. Further interdisciplinary work on guidelines for the GDPR is necessary for blockchain projects to be successful in complying with the regulation as well as to strengthen the technology neutrality of the GDPR.

Bakgrund: Till följd av en förändrad marknadssituation blir tidigare differentieringsverktyg snabbt till standardiserade normer och idag pressas företags vinstmarginaler hårt. Lean har länge applicerats i tillverkningsindustrin i syfte att uppnå en ökad effektivitet och samtidigt växer intresset för tjänstefiering, en omställning som ämnar skapa en värdeökning i företags kunderbjudanden. Respektive koncept antas kunna stärka ett tillverkningsföretags position på marknaden, men trots en ökad kombinerad tillämpning av koncepten i praktiken finns det få forskare som har studerat kombinationen. För företagsledare kan det tänkas viktigt att få svar på om koncepten går att samordna utan problem eller om en avvägning krävs. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett verksamhetsstyrningsperspektiv beskriva kompatibiliteten mellan lean och tjänstefiering i tillverkningsindustrin, för att identifiera betydelsefulla aspekter att beakta vid en kombinerad tillämpning av lean och tjänstefiering. Metod: Med ett deskriptivt fenomenologiskt perspektiv samt en kvalitativ strategi har studien sökt att besvara syftet genom en enfallsstudie. Empirisk data har främst samlats in med hjälp av intervjuer som har genomförts med åtta anställda i ledande positioner, men även genom vissa dokumentstudier samt observationer. Genomgående är studien uppbyggd kring tolv beslutskategorier inom verksamhetsstyrning, vilka har styrt insamlingen av både teoretisk och empirisk data samt har fungerat som utgångspunkt för studiens analys. Slutsats: Studien redogör för en hög kompatibilitet mellan lean och tjänstefiering, vilket i synnerhet bygger på en gemensam utgångspunkt i kundvärde. Samtidigt presenteras flertalet motstridiga samt gynnsamma aspekter att ta hänsyn till vid en samordning av koncepten och dessutom identifieras aspekter som visar på potentiella samverkande effekter. Dessa resultat kan tänkas vara värdefulla för företag och företagsledare som står inför denna kombination av managementkoncept, men antas även bidra till den påbörjade forskningen inom området. / Introduction: When in ninth grade, students in Sweden must make choices of which upper secondary school and which study programme to attend. Included in these choices is whether the student is going to attend a public school or a private school. The differences between the two kinds of schools does not seem to be as big nowadays as they were in the early 1990s, so the question is: are there any differences left between public and private schools? There are of course many factors in the school environment that can be compared and analysed, but we have chosen to focus on management control and leadership. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and increase the understanding of the differences there might be between public and private upper secondary schools regarding management control and leadership, as well as to see whether there are any relations between management control and leadership. Method: We used a deductive approach when working on this paper, since we used known theories and a number of hypotheses that we later tested against the collected empirics.The theories led to the observations and the results that we obtained in the study. We carried out a multimethod research. The main focus was on the qualitative approach that we complemented with the quantitative approach. The data collection for this paper was done through interviews and surveys. Conclusion: Regarding the cases we have investigated, we can see that there are no major differences between public and private upper secondary schools when it comes to management control and leadership. The biggest difference is the political governance. Other variations observed are more connected to individuals than to the responsible authority. However, the conclusions we have drawn in this paper cannot be generalised since the study was based on solely a few cases. A larger and deeper study is required to generalise the results.

Rapporten presenterar skapandet av en produktkonfigurator och flera förslag på hur den kan förbättras. Uppdraget gavs av System Andersson till två studenter på Jönköpings Tekniska Högskola som genomförde detta som sitt examensarbete. Rapporten diskuterar möjliga lösningar på en produktkonfigurator och visar ett resultat som utgår från dessa lösningar. Produktkonfiguratorn i rapporten består av två delar. Dels konfigurationsdelen som hjälper användaren att skapa nya produkter utifrån valda artiklar. Artiklarna sorteras automatiskt av produktkonfiguratorn så att endast kompatibla artiklar kan sättas ihop. Detta sker med ett ”drag and drop” gränssnitt. Dessutom innehåller produktkonfiguratorn en kompatibilitetsdel, vars uppgift är att underlätta vid definierandet av kompatibilitet mellan artiklar. Detta kan göras löpande under tiden en produkt konfigureras om så önskas. Användaren kan välja på två eller flera artiklar som ska vara kompatibla med varandra, eller hela kategorier. Sist i rapporten diskuteras de val som gjorts under arbetets gång och möjliga förbättringar som kan göras på produktkonfiguratorn.