Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus – den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden. Det tog 3.000 år för den att sprida sig över hela Sverige som då hade en medeltemperatur 2-3? högre än idag.Ekens vegetationsperiod – när dygnsmedeltemperaturen överstiger 5? – är ca 7 månader för att ekollonen skall bli groningsdugliga och därmed kunna föröka sig naturligt. I Ludvikatrakten är vegetationsperioden ca 6 månader. Dalarnas skogar består av ? 1% ek. Årsmedeltemperaturen har i Mellansverige ökat ungefär 1? de senaste 30 åren. I framtiden får vi räkna med temperaturhöjningar på mellan 2-6? beroende på hur stort utsläpp som sker till atmosfären. Detta innebär att vi på dessa breddgrader får ett klimat liknande det i Centraleuropa med längre odlingssäsong. Det innebär också ökande skador på skog och växtlighet samt fler och mer extrema väderväxlingar.Syftet med den här undersökningen är att se om etablering av ek har skett i Ludvikatrakten de senaste decennierna samt vilka faktorer som kan påverka detta. Två separata områden om vardera 1,0 ha undersöktes. På område 1 i nordvästsluttning registrerades 20 exemplar av ek. På område 2 i västsluttning registrerades 28 exemplar av ek. Gamla ekar är en nyckelbiotop för sällsynta insekter och kryptogamer. Ek är stormfast p g a dess djupa rotsystem. Blandskog motverkar parasit-, insektsangrepp och rotröta samt gynnar biologisk mångfald och etablering av fältskikt. Ekens virke är dessutom eftertraktat då det är hårt och slitstarkt.

Skyddsvärda träd, speciellt ekar (Quercus spp.), är betydelsefulla både ur ett kulturellt och biologiskt perspektiv. Flera rödlistade arter som finns i Sverige är kopplade till gamla, grova ekar och tyvärr är detta ett habitat som har minskat i Sverige. Fragmentering av ekhabitat har påverkat den biologiska mångfalden hos ek-habitaten negativt. Förändrad markanvändning är en faktor som haft stor betydelse för ekbeståndens förekomst och åldersstruktur. Studier visar att beteshävd främjar utvecklingen av större ekar genom att hålla borta omgivande träd som annars skuggar ekarna. I den här studien har förekomsten av värdefulla ekar i Kalmar kommun återinventerats efter 10-20år. Syftet är att undersöka omsättningen av ekar, och vilka faktorer som påverkar rekryteringen av värdefulla ekar. Värdefulla ekar avser här stora träd med en diameter på minst 1 meter, och deras efterträdare, med en diameter på ³80 cm i brösthöjd. Resultatet visar en nettotillökningen av värdefulla ekar i Kalmar kommun under tidsperioden mellan inventeringarna. Sammanlagt påträffades 133 nya ekar. Av de totalt 222 ekar som noterats i den föregående inventeringen återfanns 215. Av de återfunna hade 24 ekar dött under perioden mellan inventeringarna. En analys av sambandet mellan ljuskonkurrens, mätt som krontäckning, och antalet döda träd visar att dödligheten av ekar ökade med en ökande täckningsgrad i trädskiktet, vilket stödjer att eken är en skuggkänslig art. Dock var ekarnas tillväxt, mätt som ökning av omkretsen, inte störst i de lägsta täckningsgraderna, vilket innebär att fler faktorer har betydelse för trädens tillväxtframgång. / Protected trees, especially oak trees (Quercus spp.), are important from a cultural and biological perspective. Several red listed species found in Sweden are linked to old oaks and unfortunately this is a habitat that has decreased in Sweden. Fragmentation of oak habitat has adversely affected the biodiversity of oak habitat. Changed land use is a factor that has had a major impact on the occurrence and age structure of oak stocks. Studies show that grazing promotes the development of larger oaks by keeping away surrounding trees that might otherwise shade the oaks. In this study, the occurrence of valuable oaks in Kalmar municipality was re-invented after 10-20 years. The purpose is to investigate the turnover of oaks, and what factors affect the recruitment of valuable oaks. Valuable oaks here refer to large trees with a diameter of at least 1 meter, and their successors, with a diameter of ³80 cm in chest height. The result shows a net increase in valuable oaks in the municipality of Kalmar during the time period between the inventories. A total of 133 new oaks were found. Of the total 222 oaks recorded in the previous inventory, 215 were found. Of the recovered, 24 oaks had died during the period between the inventories. An analysis of the relationship between light competition, measured as crown coverage, and the number of dead trees shows that the mortality of oaks increased with an increasing degree of coverage in the tree layer, which supports that the oak is a shade-sensitive species. However, the growth of the oaks, measured as an increase in the perimeter, was not greatest in the lowest coverage ratios, which means that several factors have a bearing on the tree's growth success.