Det råder en hög resursanvändning av skogen på grund av ett virkesproducerande skogsbruk som använder trakthyggesbruk, en metod som visat sig leda till konsekvenser för skogens ekosystem. Samtidigt förväntas avverkningen öka till följd av en växande efterfråga av skogsråvara som drivs på av klimatomställningen och det nationella målet om netto-noll utsläpp av växthusgaser till år 2045. För att försöka planera utvecklingen av skogen används skogliga scenarioanalyser regelbundet och det finns omfattande forskningsunderlag, men det tycks saknas perspektiv som sätter den växande efterfrågan i relation till mängden skog som kan behöva avverkas i ett framtida skogslandsskap. Syftet med studien var att kvantifiera hur mycket skog, i areal och volym, som förväntas avverkas på den produktiva skogsmarken år 2045 med målsättning av visualisera omfattningen i ett svenskt landskapsperspektiv. Studien har använt en förenklad kvantitativ scenarioanalys för att undersöka en trolig utveckling för den svenska skogen. Scenario 2045 visar att en avverkningsnivå motsvarande en areal lika stor som Halland och halva Blekinge ska avverkas och att avverkningsvolymen överstiger tillväxten innan år 2045. Avverkningen innebär omfattande konsekvenser på skogslansskapets sammansättning och struktur, vilket påverkar skogens ekosystem negativt. Skogens framtida utveckling i Scenario 2045 kan inte anses hållbar och innebär att en större miljöhänsyn i skogsförvaltningen behöver implementeras. / There is a high resource usage of the forest due to timber-producing forestry that employs clear-cutting, a method that has been shown to have consequences for the forest´s ecosystem. At the same time, logging is expected to increase due to growing demand for forest raw materials driven by climate transition and the national goal of net-zero greenhouse gas emissions by 2045. In an attempt to plan the development of the forest, forest scenario analyses are regularly used and there is extensive research, but there seems to be a lack of perspectives that relate to the growing demand to the amount of forest that may need to be logged in a future forest landscape. The purpose of the study was to quantify how much forest, in area and volume, is expected to be logged in productive forest land by 2045 with the aim of visualizing the extent in a Swedish landscape perspective. The study used a simplified quantitative scenario analysis to examine a probable developement for the Swedish forest. Scenario 2045 shows that a logging level corresponding to an area as large as Halland and half of Blekinge will be logged, and the logging volume will exceed growth before 2045. The logging implies significant consequences for the composition and structure of the forest landscape, negatively impacting the forest´s ecosystem. The future developement of the forest in Scenario 2045 cannot be considered sustainable and means that greater environmental considiration in forest management needs to be implemented.

Background: This research explores the integration of satellite imagery and imageprocessing techniques to innovate forest monitoring methods. Traditional approachesoften fall short in scale and efficiency, necessitating enhanced techniques for accurateforest structure analysis. Objectives: The main goal is to develop a software prototype capable of automat-ing the measurement of tree row spacing and detecting clearing areas within forests,thereby facilitating more informed and efficient forest management and conservationefforts. Methods: The study employed computer vision techniques and image processingalgorithms using OpenCV to process high-resolution satellite images. The develop-ment and testing of the prototype involved iterative enhancements to refine accuracyand functionality. Results: The findings demonstrate that the prototype successfully identifies andmeasures forest structural features with high accuracy, confirming the effectivenessof integrating computational techniques with ecological monitoring practices. Conclusions: The successful application of satellite imagery and image processingsignificantly enhances forest monitoring capabilities, promoting sustainable forestmanagement. This research underscores the potential of technology to transformenvironmental conservation efforts by providing detailed, reliable data that supportsproactive management strategies. / Bakgrund: Denna forskning utforskar integrationen av satellitbilder och avanceradebildbehandlingstekniker för att innovera metoder för skogsövervakning. Traditionellatillvägagångssätt är ofta bristfälliga i skala och effektivitet, vilket kräver förbättradetekniker för noggrann analys av skogsstrukturer. Syften: Huvudmålet är att utveckla en programvaruprototyp som kan automatiseramätningen av trädradsavstånd och upptäcka kalhyggen inom skogar, vilket underlät-tar mer informerad och effektiv skogsförvaltning och bevarandeinsatser.Metoder: Studien använde datorsynstekniker och bildbehandlingsalgoritmer medOpenCV för att bearbeta högupplösta satellitbilder. Utvecklingen och testningen avprototypen involverade iterativa förbättringar för att förfina noggrannhet och funktionalitet. Resultat: Resultaten visar att prototypen framgångsrikt identifierar och mäterskogsstrukturella egenskaper med hög noggrannhet, vilket bekräftar effektivitetenav att integrera avancerade datatekniker med ekologiska övervakningsmetoder. Slutsatser: Den framgångsrika tillämpningen av satellitbilder och bildbehandlingförbättrar avsevärt möjligheterna till skogsövervakning och främjar hållbar skogsför-valtning. Denna forskning understryker teknikens potential att transformera miljöbe-varande insatser genom att tillhandahålla detaljerade, tillförlitliga data som stöderproaktiva förvaltningsstrategie

The forest industry is a fundamental cornerstone of the Swedish economy employing over 70 000 workers on a national scale. In recent years, the industry has seen increased efforts to digitalize operations and management of forestry to reap economical rewards, improve efficiency and gain competitive advantages. Due to living nature of trees, forest-management is a critical activity within the industry; trees and forests maintained properly will reward the owner with not only greater quality and greater quantity of wood, but also a shorter realization of cash flow. Fully realized, data from UPM Skog suggests that proper forest management has the potential to increase forest returns with up to 50 percent. This thesis studies forest management in the context of digitalization with the aim of making forest monitoring more digital and intelligent. In particular, it studies unsupervised monitoring in detail, a subset of remote sensing. Applications and effects of unsupervised monitoring include but are not limited to; enable real-time management of forest inventory, improved planning, time logging to market-fluctuations and enhanced biodiversity. There are a multitude of technologies that could be utilized and applied to achieve unsupervised monitoring and the startingpoint for discussion are the technologies Internet of Things and Enterprise Blockchain. The research is carried out as a case-study utilizing qualitative semi-structured interviews as primary data collection tool combined with a rigorous literature study in the relevant technological areas. The findings of this thesis portray a trade-off between infrastructure, maintainability, precision and latency on the choice of communication technology. Further, it discusses various ways to work around the different drawbacks of specific technology choices and in what contexts they be more or less suitable. Blockchain technology can act as an enabler for multiple novel industrial applications due to is properties of immutability, transparency and trust; however, not critical for unsupervised monitoring applications in the short run. This research serves as a first step in exploring the area of Internet of Things and Blockchain applied to unsupervised monitoring of forestry. In doing so, the thesis addresses infrastructural considerations, economic feasibility as well as key implications in terms of change management. / Skogsindustrin är en hörnsten för svensk ekonomi och sysselsätter fler än 70 000 arbetare på en nationell skala. De senaste åren har industrin sett ökade satsningar mot att digitalisera förvaltning och operation av skog med syftet att nå ekonomisk avkastning, ökad effektivitet och förbättrad konkurrenskraft. Till följd av trädens levandenatur är skogsförvaltning en kritisk aktivitet inom industrin; trä och skog som underhålls på rätt sätt belönar ägaren med både höjd kvalitet på virke och högre kvantitet av virke samt snabbare realisering av kassaflöden. Data från UPM Skog uppskattar att god skogsförvaltning har potential att medföra upp till 50 procent högre avkastning från skogen. Denna uppsats studerar skogsförvaltning inom kontextet av digitalisering med syftet att göra förvaltningen mer digital och mer intelligent. Mer specifikt studeras tillsynslös övervakning (TÖ) i detalj, ett område som kan tolkas som ett subområde till fjärranalys. Tillämpningar och effekter av TÖ inkluderar men är inte begränsat till: möjliggöra real-tids förvaltning av skogsinnehav, förbättrad planering, optimerad avverkning efter marknadens fluktuationer samt också ökad biodiversitet. Det finns flertalet teknologier som kan användas och appliceras för att åstadkomma TÖ och startpunkten i denna uppsats är teknologierna Internet of Things och Enterprise Blockchain. Forskningen är utförd som en fallstudie och nyttjar kvalitativa semistrukturerade intervjuer som primärdata samt en rigorös litteraturanalys inom relevanta teknologiområden. Undersökningsresultaten av denna fallstudie påvisar en avvägning mellan infrastruktur, underhållbarhet, precision och latens på den valda kommunikationsteknologin. Vidare undersöks olika sätt att arbeta runt olika nackdelar med de specifika teknologivalen samt utreder i vilka kontext som teknologierna är mer eller mindre lämpliga. Blockchain kan möjliggöra flertal nya industriella applikationer med hjälp av sina egenskaper som oföränderlighet, transparens och tillförlitlighet; men kan inte bedömas vara kritisk för TÖ utifrån ett kort tidsperspektiv. Denna forskning är ett första steg i att utforska området Internet of Things och Blockchain applicerat mot TÖ i skog. I detta adresseras allt från infrastrukturella frågeställningar, ekonomisk genomförbarhet samt implikationer inom förändringsledning.