No description available.

The County Administrative Board of Dalarna conducts controlled conservation burnings in nature reserves to increase biodiversity. The fire increases diversity in several ways by attracting fire dependent organisms, increasing the number deciduous trees, enhancing the volume of dead wood and bringing morphological diversity as fire scars on trees. After the burnings deciduous trees usually increase, but to reduce grazing from browsers (who would consume most of the deciduous biomass) fences can be used to exclude the grazers.   In the first part of my study I inventoried tree status after two controlled nature conservation burnings in eastern and northern Dalarna (Trollmosseskogen and Rensjön). The aim was to increase the knowledge of fire effects on trees and to find out if the desired results were achieved on diversity. The results show that the number of tree species has increased in Trollmosseskogen. Fire damages on trees were more common in Rensjön than in Trollmosseskogen. In both nature reserves the volume of dead wood has increased successively over time which suggests that the fire gives prolonged effects on tree mortality. This shows that long-term inventories are important to do to get an overall picture on the effect on tree mortality.   The second part of my study deals with Vändleberget, a nature reserve that was fenced 2005 after burning to protect particularly deciduous tree re-growth from browsers. Tree inventories and measurements were performed by placing plots both inside and outside the fenced area. Tree height and tree diversity showed a trend towards higher levels inside the fenced area, but the differences were not significant. Stem density, in total, is very high in the investigated area in Vändleberget and therefore I suggest selective logging to promote deciduous trees such as aspen (Populus tremula), ash (Fraxinus excelsior), oak (Quercus robur) and goat willow (Salix caprea). Spruce (Picea abies) and some trivial deciduous trees, especially birch (Betula spp.) can be removed. When the remaining trees are about four meters high I suggest that the fence can be taken down, as at that height the browsers can no longer harm the deciduous trees severely by eating the top of the trees or physically breaking the tree trunk.    To conclude, I found that conservation burning increases biodiversity on several levels such as number of species and morphological diversity. Fences can be used to reduce grazing which could promote tree diversity.

Research on Stone Age hunters and gatherers in Norrland has been lively since the 1960s. Central to this research are questions about the organization of society, sedentariness, continuity and resource management. One central part of life in the taiga is the need for fire and fuel. This aspect has been little discussed in conjunction with the mentioned research questions. My goal is to show that the matter of fire and fuel is an important one that needs to be taken in to consideration when discussing Stone Age Norrland and hunter/gatherers. The questions concerns fuel consumption and requirement, the amount of available fuel, the impact these factors may have had on settlement patterns and continuity and the possible              ways in which we could proceed to study this subject further. The material consists of ethnographic records, forestry research on old-growth forests, archaeological and environmental archaeological material, experimental research on fuel consumption and records of traditional Sami fire techniques. With this information I have constructed a number of cases, not with the goal of gaining any conclusive answers but rather to discuss different factors and implications the use of fire and need for fuel could have had and how those may connect to the present archaeological record. Lastly I have looked at the possibility of further research, the material and methods that will allow researchers to approach these questions in further depth.

Död ved är av stor betydelse för evertebratsamhället i rinnande vatten. Syftet med denna studie var att undersöka hur fin död ved påverkar biomassa, abundans och diversitet hos det driftande evertebratsamhället i rinnande vatten, samt att relatera detta till fint och grovt bottensubstrat. Hypoteserna var att (1) en ökning av fin död ved ökar abundans, biomassa och biodiversitet samt förändrar taxonomisk sammansättning hos det driftande evertebratsamhället (2) en ökning av fin död ved har en större effekt, på abundans och biomassa i evertebratsamhället i vattendrag med fint bottensubstrat än i vattendrag med grovt bottensubstrat. Studien utfördes på sex lokaler i Ölmans avrinningsområde i Karlstad kommun, tre med fint och tre med grovt bottensubstrat. Driftprover togs på samtliga lokaler, uppströms och nedströms en utplacerad bunt fin ved, under fem tillfällen juni-oktober 2017. Ingen signifikant skillnad i biomassa, abundans eller biodiversitet visades uppströms och nedströms veden, varken på lokaler med fint eller grovt bottensubstrat. Det fanns däremot en tydlig signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning uppströms och nedströms veden på lokaler med fint bottensubstrat, då andelen Trichoptera var högre nedström veden än uppströms veden (tre av fem provtagningstillfällen). Det fanns även en signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning mellan lokaler med grovt och fint bottensubstrat, med en högre andel Diptera i lokaler med fint bottensubstrat (samtliga provtagningstillfällen) och en högre andel Plecoptera i lokaler med grovt bottensubstrat (tre av fem provtagningstillfällen).

Död ved i skogen har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden. I Sverige är över 6000 arter knutna till död ved. När skogen utsätts för många störningar av oss människor påverkas artrikedomen relaterad till död ved. Volymen död ved har minskat och dess komposition förändrats, till följd av ett intensivt skogsbruk. Mängden död ved i framförallt brukade skogar är väsentligt mindre än vad som är hållbart för den biologiska mångfalden. Denna studie har inventerat död ved och vedlevande signalarter i barrdominerade skogar ägda av Skövde kommun. Detta för att visa på hur sambandet mellan volymen död ved och artrikedom ser ut inom och mellan naturreservat och brukade skogar. Resultatet visade att mängden död ved är större i naturreservat än i brukade skogar. Genomsnittet av volymen död ved i brukade skogar ägda av Skövde kommun är större jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och landet som helhet. Ett starkt samband hittades mellan volymen död ved och artrikedom för mycket nedbruten ved men inte för hård ved eller mindre nedbruten ved. Detta kan delvis förklaras av de arter som användes för mått på artrikedom, mossor och lavar, främst prefererar ved i senare nedbrytningsstadie. Denna studie visar på att tillförsel av väl nedbruten ved är ger ett starkt utslag för artrikedomen i brukade skogar och framförallt i naturreservat. Det styrker vikten av att kontinuerligt tillföra död ved och låta den brytas ned, då olika arter är beroende av olika nedbrytningstadier.

Död ved är en viktig del i ekosystem och har många olika funktioner. Många arter är beroende av att ha tillgång till död ved, exempelvis som födokälla, bo-/växtplats eller skydd. I kalhyggen, där den naturliga produktionen av död ved inte längre finns kvar, är det därför viktigt att det lämnas kvar en viss mängd, så att området bibehåller sina biologiska förutsättningar. I undersökningen jämfördes kalhyggen med produktionsskog för att se om det fanns någon skillnad i mängd död ved. Detta gjordes genom att inventera 5 lokaler av 70–100 årig gran- och tallskog där varje lokal innehöll ett kalhygge som sammanhängde med ett område produktionsskog. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i volym död ved mellan kalhyggen och produktionsskog. I inventeringen kunde man dock se att mycket av den döda veden som uppmättes i kalhyggena hade en diameter runt 10 cm medan skogsområdena hade mer varierande omkretsar. En högre volym av död ved uppmättes i granskog än i tallskog. Således kan man dra slutsatsen att slutavverkning av en produktionsskog inte verkar ha någon större påverkan på hur stor volym död ved som finns tillgängligt. De uppmätta värdena ligger dock långt under vad som finns i naturskogar, vilket indikerar att man behöver göra insatser för att öka mängden död ved i många av våra skogar. / Woody debris is an important part in many ecosystems and has several different functions. Many species depend on the existence of woody debris, where it is used for example as a food source, nesting site, growing site or as a refuge. In clearcut areas, where the natural production of woody debris no longer exists, it is therefore important that a certain amount of woody debris is left behind to make sure that the area continues to have good biological function? In this investigation, I compared clearcut areas with production forest to see if there was a difference in the volume of woody debris. Five sites with 70–100-year-old spruce- and pine forests were inventoried. Every site consisted of one clearcut area that was adjacent to an area with production forest. No difference in volume of woody debris was found between the areas. The inventory showed that many of the measured trunk diameters that were found in the clearcut areas were around 10 centimeters, whereas in the areas with production forest the diameter varied more. Larger volumes of woody debris were found in spruce forests then in pine forests. Thus,the conclusion is that clearcutting an area with production forest does not seem to have a big impact on the volume of woody debris. Nevertheless, the measured amounts of woody debris are far less then what are found in natural forests, which indicates management needs to see what improvements can be done to increase the amount of woody debris in many of our forests.

The military area Skillingaryds skjutfält is considered to harbor a great amount of value for saproxylic beetles, despite the fact that no inventory has been made, because of the high amount of dead wood. After the storms Gudrun (2005) and Per (2007) the County Administrative Board of Jönköping decided to leave a large amount of dead wood in the area to promote biodiversity. During the summer of 2016 the area was surveyed with window traps that were emptied three times. 121 species of saproxylic beetles belonging to 41 families were found during this time. Of these species there were three red listed: Uloma culinaris, Pseudanidorus pentatomus and Orchesia minor. Aside from the red listed species one species that indicate high nature values, Necydalis major, was found and four rare species from the genus Hylis sp. which are rare due to intense forestry. In comparison to other studies Skillingaryds skjutfält exhibit a less interesting fauna than expected. The reason for this is believed to be overgrowth, lack of variation and canopy closure that limits sun exposure. The summer of 2016 was quite mediocre in both temperature and sunny days which also may have affected the results. Since there hasn’t been any previous study of the saproxylic fauna in the area it is impossible to say if the windthrow from the big storms has affected the fauna in any direction. But since it is a known fact that storms generate dead wood it can be concluded that the increase of dead wood should have affected the fauna. This study is the start-up of a proposed continual survey and to draw any conclusions, comparison to other similar studies has been made. It should be emphasized that this study does not give the full picture of the saproxylic fauna and that there probably are more species living in the area than presented here.

The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

This study compared the length, diameter, volume and amount of dead wood in reaches of the Lögde River and its tributaries one year and three years post instream restoration. This was part of a follow up of the ReBorN restoration project. Wood pieces greater than 1 m in length and 0,1 m in diameter was surveyed. The variables were compared between above and below the former highest coastline and between mainstem and tributary. Wood clustering and placement within each reach was also examined. There were no differences in length, diameter, volume and amount dead wood between one year and three years post restoration. However, in some of the reaches individual differences were significant for some of the variables. The result indicates greater difference between one year and three years post restoration in mainstem and above the highest coastline. The clustering of dead wood in the reaches was not coherent, but in a majority of the reaches the dead wood were more clustered year three. It may have been too close in time after restoration to see any effect. It is also possible that the instream restoration is not sufficient to increase the presence of dead wood in the Lögde River. Further follow up is suggested to draw a conclusion.

Det moderna trakthyggesbruket har haft en stor inverkan på biodiversiteten i skogen. Många organismer som är beroende av skogar med strukturer knutna till äldre skogar minskar i antal och är numera hotade. Idag debatteras hurvida alternativa skogsbruksmetoder är bättre på att bevara skogens struktur och den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie sammanställdes studier som har jämfört hur olika skogsbruksmetoder påverkat biodiversiteten i olika skogsbestånd. Framför allt ingår studier som har undersökt biodiversiteten i boreala skogar. Resultatet visade att plockhuggning i högre grad bibehåller strukturerna och utseendet av en äldre skog och hade minst påverkan på de arter som är knutna till äldre, kontinuerlig skog. För några av de känsligaste arterna har dock all avverkning en negativ inverkan. Kalavverkning är det som förändrar artsammansättningen mest. Vid kalavverkning byts ofta arter som är beroende av kontinuitetsskog ut mot generalister och arter som föredrar öppna ytor. Studierna visar att större naturvårdshänsyn vid trakthyggesbruk ibland kan minska påverkan på artsammansättningen. Alla slags skogsbruksmetoder minskar på mängden och försämrar kvalitén på död ved i skogen. Studierna visar att flera alternativa skogsbruksmetoder har större potential att bevara eller skapa framtida död ved jämfört med trakthyggesbruk. Resultat visar också att det finns flera lämpliga metoder som kan användas för att bruka skogen. För att uppnå och bibehålla en hög biodiversitet på landskapsnivå verkar en blandning av olika skogsbruksmetoder optimalt. Mer forskning på området behövs om vi i framtiden ska ha ett hållbart skogsbruk med god avkastning och  samtidigt skydda biodiversiteten i skogen. / The modern clear-cutting practice in forestry has had a major impact on biodiversity in the forest. Many organisms that depend on structures linked to older forests are declining in number and are now endangered. Today, it is debated whether alternative forestry methods are better at preserving the structure of the forest and the biological diversity. In this literature study, studies were compiled that have compared how different forestry methods have affected biodiversity. The results showed that continuous cover forestry to a greater extent retains the structures of an older forest and had the least impact on the species associated with older, continuous forest. For some of the most sensitive species, however, all felling has a negative impact. Clear-cutting is what changes the species composition the most, and species that depend on continuity forests are often replaced by generalists and species that prefer open habitats. The studies show that greater nature conservation considerations in clear-cutting can sometimes reduce the impact on species composition. All kinds of forestry methods reduce the amount and degrade the quality of dead wood in the forest. The studies show that several alternative forestry methods have a greater potential to preserve or create dead wood compared to clear-cutting. Results also show that there are several suitable methods that can be used in forestry. In order to achieve and maintain a high level of biodiversity at landscape level, a mixture of different forestry methods seems optimal.