Att ha samordningsansvaret i ett projekt som Framtidens US innebär stor fokus på planering och samordning. Beställaren har från början upphandlat en tredjepartslogistiker som ska ansvara för materialhanteringen istället för att huvudentreprenören skall göra detta. Syftet med fallstudien är att undersöka om produktionen upplevs som mer effektivare genom att tredjepartslogistikern ansvarar för materialförsörjningen. Entreprenörernas sätt att planera på har undersökts för att se hur de arbetar i mer omfattande projekt som Framtidens US som är ett känsligt område. Fallstudien visar att de involverade entreprenörerna ser positivt på hur logistikupplägget fungerar samt att det varit ett bra alternativ för att effektivisera materialförsörjningen.Dessutom har logistikupplägget bidragit till effektivisering av varje enskild arbetare. Resultatet visar även att planeringen har varit komplicerad att utföra i vissa fall då den skiljer sig från ett vanligt byggprojekt. Framtidens US projektet är ett projekt där samarbete mellan olika medverkande parter är viktigt för att uppnå ett bra resultat. De påvisade resultaten från fallstudien pekar på att det skulle kunna behövas ett annat sätt att planera på i framtida liknande projekt.

<p><p><p>Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och</p><p>ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar</p><p>utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag</p><p>även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en</p><p>fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag</p><p>undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även</p><p>ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och</p><p>skolträdgården som lärmiljö.</p><p>Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade</p><p>ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som</p><p>kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.</p><p>Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att</p><p>eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.</p><p> </p><p> </p></p></p>

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan. Studien synliggör bristerna i regionalt handlingsutrymme men även betydelsen av detta. Studien framhåller vikten av att stärka upp regionala och nationella instrument i frågan och att inte bortse från åkermarkens vikt ur ett hållbart perspektiv.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör. Även respondenternasförbättringsförslag diskuteras med hjälp av ovan nämnda subjektiva egenskaper.

The world's demand for nitrogen and phosphorus is increasing at the same time as high concentrations of the nutrients flow out from water treatment plants. The presence of nitrogen and phosphorus in nature is a contributing factor to eutrophication and thus damages ecosystems. Wastewater from households contains a large part of these nutrients and can advantageously be recycled instead of separated to nature. Stockholm Vatten och Avfall plans to build a source-sorting sewage system in Stockholm Royal Seaport to build a sustainable urban area in Stockholm's inner city. A source-sorting sewage system contains three separate sewage fractions: black water, food waste and greywater. The different sewage fractions have different character and can advantageously be treated separately to efficiently recycle nutrients and energy. The study presents a solution for the nutrient factory for Stockholm Royal Seaport. The solution has been developed through discussions, study visits and literature studies with priority given to recycling nitrogen, phosphorus and biogas. An energy, chemical and space requirement for the system solution is also presented. An operating cost analysis for the purchase of chemicals and sales of manufactured products is also presented. A calculation model was made in Excel where the solution was evaluated together with a sensitivity analysis that discusses the credibility of the presented solution. The nutrient factory consisted of separate digestion of food waste and blackwater in anaerobic membrane bioreactors. The aqueous phases are further treated by struvite precipitation and ammonia stripping. The digestate is dewatered and recycled to agriculture. The digestate from blackwater was treated by hydrothermal carbonization and wet oxidation where the aqueous phase is further treated by ammonia stripping and the solid phase was biochar, which was recycled in agriculture. Greywater was only used for heat exchange. The nutrient factory produced struvite crystals, ammonium sulphate, biochar, digestate and an aqueous phase in need of further treatment. The system recovered 84% phosphorus, 69% nitrogen and produced 20 cubic meters of methane gas per person per year. Ammonia stripping accounted for the greatest energy and chemical needs. Ammonia stripping was not profitable when calculating the purchase of chemicals and the sale of ammonium sulphate. Struvit crystal and biochar production were profitable if seen from the same premises. Further studies to find other nitrogen recovery processes are of interest if energy and chemical demands wish to decrease. Higher biogas production is believed to take place in the co-digestion of food waste and blackwater. On the other hand, co-digestion would impair the quality of the sludge. Treatment of greywater needs to be studied further for potential higher recovery of nutrients and energy. / Världens efterfrågan på kväve och fosfor ökar samtidigt som höga koncentrationer av näringsämnena utgår i naturen från reningsverk. Kvävets och fosforns närvaro i naturen är en bidragande faktor till övergödning och skadar därmed ekosystem. Avloppsvatten från hushåll innehåller en stor del av dessa näringsämnen och kan med fördel återvinnas istället för förspillas oaktsamt till naturen.  Stockholm Vatten och Avfall planerar att bygga ett källsorterande avloppssystem i Norra Djurgårdsstaden i Stockholms innerstad. Ett källsorterande avloppssystemet innehåller tre separata avloppsfraktioner: svartvatten, matavfall och gråvatten. De olika avloppsfraktionerna har olika karaktär och kan med fördel behandlas separat för att effektivt återvinna näringsämnen och energi.  I studien presenteras ett förslag till en näringsfabrik, där näringsämnen och energi kan återvinnas, för Norra Djurgårdsstaden. Lösningen har tagits fram genom diskussioner med experter, litteraturstudier och studiebesök, med prioritet att återvinna kväve, fosfor och biogas. Det presenteras också ett energi-, kemikalie- och utrymmesbehov för näringsfabriken. En driftkostnadsanalys för inköp av kemikalier och försäljning av tillverkade produkter presenteras också.  En beräkningsmodell gjordes i Excel där lösningen utvärderades tillsammans med en känslighetsanalys som diskuterar trovärdigheten av den presenterade lösningen. Näringsfabriken bestod av separat rötning av matavfall och svartvatten i anaerobiska membran bioreaktorer. Vattenfaserna behandlas vidare av struvitutfällning, där fosfor återvinns i form av struvitkristall, och ammoniak stripping, där kväve återvinns i form av ammoniumsulfat. Rötresten avvattnas och återvanns till jordbruket. Rötslammet behandlades av hydrotermisk karbonisering och våtoxidation. Det återvanns energi från gråvatten men ingen näring i den presenterade lösningen.  Näringsfabriken tillverkade struvitkristaller, ammoniumsulfat, biokol, rötrest och en vattenfas med ett reningsbehov. Systemet återvann 84% fosfor, 69% kväve och producerade 20 kubikmeter metangas per person per år. Ammoniak strippining stod för störst energi- och kemilaiebehov. Ammoniak strippning var inte lönsamt från ett ekonomiskt perspektiv vid beräkning av inköp av kemikalier och försäljning av ammoniumsulfat. Struvitkristall och biokols tillverkningen var lönsamma vid försäljning av produkten och inköpet av kemikalier för produktionen.  Vidare studier för att hitta andra kväveåtervinnings processer är av intresse för att sänka energi och kemikaliebehovet för en näringsfabrik. En högre biogasproduktion tros ske vid samrötninga av matavfall och svartvatten. Däremot skulle en samrötning försämra kvaliteten av den utgående fasta fasen. Behandling av gråvatten behöver studeras vidare för högre återvinning av näringsämnen och energi för en liknande systemlösning.

Denna studie granskar byggbranschens potential för resurseffektivisering inom byggproduktion. Granskning kring användbarheten av överblivet material vid bostadsproduktion undersöks för att vidare utreda ekonomisk lönsamhet av besparing av material. Syftet och målet med studien är att undersöka ifall byggproduktionens miljö- och ekonomiska kostnader kan minska i samband med resurseffektivisering. Detta genom att studera mängden överblivet material som uppstår vid ett bostadsprojekt samt granska eventuella faktorer som kan komma att påverka mängden överblivet material. Avslutningsvis utreds ifall det råder ekonomisk lönsamhet av att spara överblivet material via lagring till nästkommande projekt. Arbetet genomförs med stöd från byggentreprenören Peab AB. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I dagens samhälle lever vi med stora klimatutmaningar. En av de stora problemen är hur vi lever och för oss i våran vardag. Våra konsumtionsmönster är inte ekologiskt hållbara och som resultat av det sliter vi på våran planet. Överexploateringen som länge pågått har bland annat medfört att stora mängder avfall har bildats. Utöver detta medför även denna typ av exploatering stora påfrestning på naturen. Värdefulla naturområden förstörs och resulterar i negativ påverkan på biologisk mångfald vilket i längden kan påverka ekosystemtjänster såsom vår matproduktion, naturens motståndskraft mot förändringar och skador, viktiga naturresurser, rekreationsvärdet i naturen samt alla de övriga nyttorna vi får från naturen.  Denna studie syftar till att undersöka den potentiella utvecklingen hos Södertörns Renhållningsverks återvinningscentraler relaterat till EUs avfallshierarki för att gå mot en ökad cirkulär resurshantering. Studien visar på den potentiella utvecklingen hos Södertörns Renhållningsverk och hur de denna potential kan uppnås. De olika åtgärderna som har föreslås är: A. En plats för delningsekonomi, B. Informera privatpersoner på ämnet, C. Utökat återbruk, D. Återanvändning av lastpallar, E. Ökad sortering av schaktmassor ochF. Ändrad uppsamling av ris och gren. Dessa olika åtgärder agerar på olika nivåer i EUs avfallshierarki och kan implementeras tillsammans och var för sig. De olika åtgärderna har olika relevans nivåer som visar på ordningen de olika åtgärderna bör implementeras. Dock kan en ny relevans undersökning för varje specifik central vara gynnsam för en mer tillförlitlig bedömning. / In today's society we live with great climate challenges. One of the big problems is how we live and behave in our everyday lives. Our consumption patterns are not ecologically sustainable and as a result we are tearing on our planet. The long-term overexploitation has among other things meant that large amounts of waste have been formed. In addition to this, this type of exploitation also causes great strain on nature. Valuable natural areas are destroyed and result in a negative impact on biodiversity, which in the long run can affect ecosystem services such as our food production, nature's resistance to change and damage, important natural resources, recreational value in nature and all the other benefits we get from nature.  This study aims to investigate the potential development of Södertörn's Swedish Waste Management Agency's recycling centers related to the EU waste hierarchy in order to move towards increased circular resource management. The study shows the potential development at Södertörn's Renhållningsverk and how they can achieve this potential. The various solutions that are suggested are: A. A place for sharing economy, B. Inform private individuals on the subject, C. Increased recycling, D. Reuse of pallets, E. Increased sorting of excavated masses and F. Altered collection of rice and branches. These different solutions act on different levels in the EU's waste hierarchy and can be implemented together and separately. The different measures have different relevance levels that indicate the order in which the different measures should be implemented.  However, a new relevance study for each specific recyclingcenter may be favorable for a more reliable assessment.

Research on Stone Age hunters and gatherers in Norrland has been lively since the 1960s. Central to this research are questions about the organization of society, sedentariness, continuity and resource management. One central part of life in the taiga is the need for fire and fuel. This aspect has been little discussed in conjunction with the mentioned research questions. My goal is to show that the matter of fire and fuel is an important one that needs to be taken in to consideration when discussing Stone Age Norrland and hunter/gatherers. The questions concerns fuel consumption and requirement, the amount of available fuel, the impact these factors may have had on settlement patterns and continuity and the possible              ways in which we could proceed to study this subject further. The material consists of ethnographic records, forestry research on old-growth forests, archaeological and environmental archaeological material, experimental research on fuel consumption and records of traditional Sami fire techniques. With this information I have constructed a number of cases, not with the goal of gaining any conclusive answers but rather to discuss different factors and implications the use of fire and need for fuel could have had and how those may connect to the present archaeological record. Lastly I have looked at the possibility of further research, the material and methods that will allow researchers to approach these questions in further depth.

Big data är ett relativt nytt begrepp men fenomenet har funnits länge. Det går att beskriva utifrån fem V:n; volume, veracity, variety, velocity och value. Analysen av Big Data har kommit att visa sig värdefull för organisationer i arbetet med beslutsfattande, generering av mätbara ekonomiska fördelar och förbättra verksamheten. Inom idrottsbranschen började detta på allvar användas i början av 2000-talet i baseballorganisationen Oakland Athletics. Man började värva spelare baserat på deras statistik istället för hur bra scouterna bedömde deras förmåga vilket gav stora framgångar. Detta ledde till att fler organisationer tog efter och det har inte dröjt länge innan Big Data-analys används i alla stora sporter för att vinna fördelar gentemot konkurrenter. I svensk kontext så är användningen av dessa verktyg fortfarande relativt ny och mångaorganisationer har möjligtvis gått för fort fram i implementeringen av dessa verktyg. Dennastudie syftar till att undersöka fotbollsorganisationers arbete när det gäller deras Big Dataanalys kopplat till organisationens spelare utifrån en fallanalys. Resultatet visar att båda organisationerna skapar värde ur sina investeringar som de har nytta av i arbetet med att nå sina strategiska mål. Detta gör organisationerna på olika sätt. Vilket sätt som är mest effektivt utifrån värdeskapande går inte att svara på utifrån denna studie.