<p><p><p>Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och</p><p>ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar</p><p>utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag</p><p>även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en</p><p>fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag</p><p>undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även</p><p>ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och</p><p>skolträdgården som lärmiljö.</p><p>Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade</p><p>ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som</p><p>kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.</p><p>Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att</p><p>eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.</p><p> </p><p> </p></p></p>

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

<p>Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years.</p><p>The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum.</p><p>The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes.</p><p>The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common.</p><p>Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation</p>

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years. The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum. The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes. The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common. Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation

Syftet med denna undersökning har varit att få en förståelse för hur barn tänker och vilka föreställningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört på skolbarn i 7 – 12 års Undersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som händer med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullständigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en förståelse för hur barn tänker och vilka föreställningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört på skolbarn i 7 – 12 års</p><p>Undersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som händer med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullständigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser. Ett kort undervisningstillfälle resulterade i att sju av åtta barn kompletterade sina kunskaper och deras tankar om processen utvecklades i flera steg.</p><p>Min slutsats utifrån denna granskning är att ålder och mognad inte är avgörande för ett barns förmåga att utveckla kunskap. Då barnets erfarenheter förvaltas och betraktas som tillgångar, kan tankarna utmanas och en utveckling ske.</p> / <p>Abstract</p><p>The intention of this investigation is to find out how to develop children’s way of thinking about ecological processes and to pinpoint decisive steps to develop an ecological mind. The concluded material is based on qualitative interviews and one lesson with a class. The material is assembled and categorized based on the children’s ecological process logic. The result of this investigation shows that the prerequisite for developing tuition is the teacher’s knowledge of the children’s individual experience. Based on these the child will be able to take in new knowledge and relate it to earlier experiences. A short lesson based on the above showed that seven out of eight children increased their knowledge with improved ecological thoughts in several steps as a result.</p><p>My conclusion from this investigation is that age and maturity alone is not of crucial importance to children’s ability to develope their knowledge. With the use of the child’s experiences as assets the mind can be challenged and development can take place.</p>

Sammanfattning Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser. Ett kort undervisningstillfälle resulterade i att sju av åtta barn kompletterade sina kunskaper och deras tankar om processen utvecklades i flera steg. Min slutsats utifrån denna granskning är att ålder och mognad inte är avgörande för ett barns förmåga att utveckla kunskap. Då barnets erfarenheter förvaltas och betraktas som tillgångar, kan tankarna utmanas och en utveckling ske. / Abstract The intention of this investigation is to find out how to develop children’s way of thinking about ecological processes and to pinpoint decisive steps to develop an ecological mind. The concluded material is based on qualitative interviews and one lesson with a class. The material is assembled and categorized based on the children’s ecological process logic. The result of this investigation shows that the prerequisite for developing tuition is the teacher’s knowledge of the children’s individual experience. Based on these the child will be able to take in new knowledge and relate it to earlier experiences. A short lesson based on the above showed that seven out of eight children increased their knowledge with improved ecological thoughts in several steps as a result. My conclusion from this investigation is that age and maturity alone is not of crucial importance to children’s ability to develope their knowledge. With the use of the child’s experiences as assets the mind can be challenged and development can take place.