Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör. Även respondenternasförbättringsförslag diskuteras med hjälp av ovan nämnda subjektiva egenskaper.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer. Studien gav stöd för att SDT går att använda för att förklara upplevd transfer samt visar på viktiga implikationer för organisationer att beakta inför, under och efter framtida utbildningsinsatser. / Although organizations increasingly have been focusing on training, the research is still unclear on what leads to actual change in future work. In this study, we have investigated Baldwin and Ford's model of transfer of training and which individual-, design- and environmental factors that have explained a group of Armed Forces Employees’ perceived knowledge acquisition and transfer after completing training. This was done with the Self-Determination Theory (SDT) as theoretical framework. For knowledge we found autonomous motivation (AM), controlled motivation (KM), Experience of autonomy promotion and Needs Support from the manager to be explanatory factors. Explanatory factors for perceived transfer were autonomous motivation, experience of autonomy promotion and knowledge. In the current study we have found support for SDT to be able to explain experience of transfer, something organizations need to consider before, during and after training.

Studien handlar om pedagogers beskrivning av deras arbete med språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska före och efter en utbildningsinsats vid en förskola. Även verksamhetens rektor och specialpedagogs beskrivning av deras stöd vid arbetet finns med. Det finns ett stort behov av forskning inom området att kartlägga förskolans likvärdighet samt att utföra olika fallstudier för att ge mer kunskap om kvalitetsskillnader och tillgänglighet i verksamheterna. Studien är en deskriptiv fallstudie som strävar efter att fånga pedagogers, rektors och specialpedagogs beskrivningar av en eventuell kvalitetsutveckling i deras arbete och den kommunikativa miljön på förskolan. Semistrukturerade intervjuer utfördes med fyra pedagoger, både barnskötare och förskollärare, verksamma på en förskola samt verksamhetens rektor och specialpedagog. Resultatet visar att en kvalitetsökning skett efter utbildningsinsatsen. Pedagogernas medvetenhet i arbetet har ökat och den kommunikativa miljön har utvecklats. Detta med bland annat ökad föräldrasamverkan, ökat barninflytande, bilder används mer som stöd i arbetet samt att TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) har implementerats efter genomgången utbildning via elevhälsan i kommunen. Rektors och specialpedagogs stöd i arbetet har förändrats eftersom pedagogernas kunskap och medvetenhet ökat.