Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan. Studien synliggör bristerna i regionalt handlingsutrymme men även betydelsen av detta. Studien framhåller vikten av att stärka upp regionala och nationella instrument i frågan och att inte bortse från åkermarkens vikt ur ett hållbart perspektiv.

Denna studie granskar byggbranschens potential för resurseffektivisering inom byggproduktion. Granskning kring användbarheten av överblivet material vid bostadsproduktion undersöks för att vidare utreda ekonomisk lönsamhet av besparing av material. Syftet och målet med studien är att undersöka ifall byggproduktionens miljö- och ekonomiska kostnader kan minska i samband med resurseffektivisering. Detta genom att studera mängden överblivet material som uppstår vid ett bostadsprojekt samt granska eventuella faktorer som kan komma att påverka mängden överblivet material. Avslutningsvis utreds ifall det råder ekonomisk lönsamhet av att spara överblivet material via lagring till nästkommande projekt. Arbetet genomförs med stöd från byggentreprenören Peab AB. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Phosphorus (P) is an essential element for all life on our planet. During the past century anthropogenic consumption of P has reached critically unsustainable levels, the mining of finite phosphate rock and the dispersion of this resource could lead to resource scarcity in the future. The need to increase knowledge and understanding for the P system is an essential part of sustainable decision making. In this thesis the P balance of Sweden is characterised and quantified using material flow analysis methodology. Furthermore, the study provides a solid foundation of knowledge and understanding of the current state of P balance in Sweden. Major challenges are highlighted and further improvement potential is established for the Swedish flows of P. The major identified contributors to the Swedish P balance are the consumption of mineral fertilizers, the consumption patterns in society and the waste management. Moreover, there is a need to reduce the emissions of P to the environment in order to preserve natural state. The most effective ways of reducing the emissions are to reduce inputs to the system and improve the system efficiency through technical solutions, political tools and financial incentives. It is important to reduce emissions without shifting of burdens onto others. The anthropogenic activities in Sweden have a significant impact on the environment, this is due to Sweden importing P fertilizer that is added to the system. Nevertheless, there is a large potential for improvement of P resource management, where recycling and reuse of P is highlighted. Furthermore, Sweden has historically proven that political action and financial incentives are effective in reducing emissions. / Fosfor (P) är ett väsentligt element för allt liv på vår planet. Under det senaste århundradet har den antropogena förbrukningen av P uppnått kritiskt ohållbara nivåer, brytning av begränsade mängder fosfatmalm som finns och spridningen av denna resurs kan leda till resursbrist i framtiden. Behovet av att öka kunskapen och förståelsen för P systemet är en väsentlig del av hållbart beslutsfattande. I denna avhandling karakteriseras och kvantifieras P balansen i Sverige med hjälp av metoder för materialflödesanalys. Dessutom ger studien en stadig grund för kunskap och förståelse för det nuvarande tillståndet för fosforbalansen i Sverige. Viktiga utmaningar lyfts upp och ytterligare förbättringspotentialer fastställs för de svenska flödena av P. De viktigaste identifierade påverkningsfaktorerna till den svenska P-balansen är konsumtion av mineralgödsel, konsumtionsmönstren i samhället och avfallshanteringen. Utöver detta, finns det ett behov av att minska utsläppen av P till miljön för att bevara ett naturligt tillstånd. De mest effektiva sätten att minska utsläppen är att minska tillförseln av P till systemet och förbättra systemeffektiviteten genom tekniska lösningar, politiska verktyg och ekonomiska incitament. Det är viktigt att minska utsläppen utan att förskjuta bördorna på andra. Den antropogena verksamheten i Sverige har en betydande påverkan på miljön, detta beror på att Sverige importerar P gödsel som läggs till systemet. Ändå finns det en stor potential för förbättring av P resurshanteringen, där återvinning och återanvändning av P framlyfts. Dessutom har Sverige historiskt bevisat att politiska åtgärder och ekonomiska incitament är effektiva för att minska utsläppen.