The aim of the study was to investigate the forest in the national park on the Blue Maiden Island and compare with mainland forest data. The study was made in a quantitative way. The results from the field measurement were related to data from the Swedish National Forest Inventory. Oak, Scots pine and Lime were the most common tree species and constituted 47, 18 and 16 % of basal area, respectively, on the island. The mean heigt was 7 m and the volume of living trees was on average 72 m³/ha and dead wood 30 m³/ha. The average age at breast height was 137 years and the oldest tree was an oak with the age of 335 years at breast height. The amount of dead wood constituted 40 % of the total volume. Disturbances have had influence on the forest on the Island. To what extent cannot be determined without further investigations.

The forestry is the main use of forests in Sweden which results in a number of positive aspects but also a number of negative effects on our nature. Aquatic ecosystems are specifically exposed to land use by the forest industry. The problem areas that arise are mainly discharge of nutrients, mercury, change in hydromorphology and local environment, sludge transport, absence of dead wood in streams and altered solar radiation. In order to reduce negative impact and protect natural populations of species but also to protect important ecosystems, there are a number of national prospective objectives and laws. From the year 2014, a number of prospective aims have been introduced to get a common view of the problem factors, but also to get a common representation of how the forestry measures should be carried out.  This work evaluated the width of the riparian buffer zone left along the 138 streams at final clearcutting in the Vindelälven catchment, comparing three periods: period 1 (year 2001-2007), period 2 (year 2008-2013) and period 3 (year 2014-2018).  The work also included a count of the number of dead wood objects that occur in 16 of the 138 streams in the study area. The method of the study is based on remote sensing using ArcGIS software, along with a field inventory to verify the remote sensing with reality. The results found from the study were that a significant increase in average minimum-width was shown between periods 1 and 3 (ANOVA, n = 138, df = 2, F = 5.083 and p = 0.007). The results from the average width were not significantly different but suggest a positive correlation between lower age of final clearcutting and the average width of the riparian zone. The density of dead wood in the streams of the study site did not give any significant differences or correlations depending on time period. What could be explained from the result was that the presence of beaver (Castor fiber) positively affected the amount of dead wood. To conclude, positive effects of the introduction of new objectives for riparian buffer zone management were indicated.  This is a sign that the forestry industry is moving towards implementing more sustainable methods. In addition, a method based on remote sensing for measuring riparian buffer zone widths was found to provide reliable estimates in the Vindelälven catchment, Västerbotten County. / Grip on Life IP

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola. Dessa arter är användbara som indikatorarter då de nästan endast växer i skog med höga naturvärden eftersom de växer på lågor i olika nedbrytningsstadier. I denna studie undersöktes dessa arter i syfte att påvisa vilka faktorer som krävs för att de ska trivas, och på så sätt kunna förutse på vilka lågor de kan påträffas. Som en jämförande art undersöktes klibbtickan, Fomitopsis pinicola¸ då den inte är lika krävande och kan växa i många skogar på nyfallna träd. Genom att undersöka dessa arter och vad de kräver kan man bedöma en skog utifrån deras faktorer och på så sätt se om skogen har höga naturvärden, och vad som krävs i form av död ved. Resultatet visar att ju större låga, i både bredd och längd (större area), och ju mer nedbruten den var, desto större utbredning av arten P. nigrolimitatus kan man hitta. P. viticola kräver högre nerbrytningsklass och tjockare diameter på lågan. Undersökningen visar även att hos F. pinicola var nästan alla faktorer lika viktiga, och att den kan växa nästan var som helst, fast minskar i förekomst på mer nedbrutna träd. Tyvärr fanns inte tillräckligt med P. ferrugineofuscus för att kunna göra statistiska undersökningar, vilket i sig indikerar att den är ovanlig och har höga krav vad gäller dess habitat. / Because of the conditions in Swedish forests, where forestry predominate, biodiversity is degrading when the important wood-debris is removed. The purpose of this study was to determine the conditions under which the polypore species Phellinus ferrugineofuscus, Phellinus nigrolimitatus, Phellinus viticola and Fomitopsis pinicola occur on logs of downed dead wood in and around a virgin forest. P ferrugineofuscus, P. nigrolimitatus and P. viticola are known indicator species that indicates forests with high natural values. F. pinicola is not an indicator species. The results indicate that the size of the log and its state of decomposition are the major factors for P. nigrolimitatus and P. viticola. F. pinicola grows on wood-debris with smaller degree of decomposition and also grows in managed forests. P. ferrugineofuscus was too rare in the data to allow statistical analysis. The study indicates the importance of untouched forest in which species who demands continuous conditions and availability of dead wood in different stages of decay can thrive.

Studien har använt ny metod för att klassificera vitryggig hackspetts skogarförutsättningar för häckande revir. 287 hektar skog värdeklassades med minstav värdeklass 1 (42 ha) och mest av värdeklass 2 (195 ha). Död ved måste ökaför att populationen av vitryggig hackspett ska öka. De åtgärder som behövergöras är ringbarkning och att minska granvolymen för att värdeklasserna ska nånästa värdeklass. Resultatet tyder på att förutsättningarna för häckningsrevir ärgoda, dock måste vissa restaureringar göras för att vitryggig hackspett skaetablera sig i området.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

<p>Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.</p>

<p>Det svenska skogsbruket har lett till minskade vedmängder i skogsbäckarna. Detta kan undvikas genom att orörda kantzoner lämnas. Kantzonsvegetatioen har även visats påverka nedfallet av terrestra evertebrater, vilket visats minska andelen terrestra evertebrater i laxfiskars diet. Ofta lämnas dock inga kantzoner. Vedmängden kan återställas genom ett vedtillskott. Ett vedtillskott leder till ökat antal och högre biomassa av laxfiskar och högre mängd bottenlevande evertebrater i de behandlade områdena. Nyligen nedsänkt ved koloniseras snabbt av evertebrater. I denna studie undersöktes effekterna av ett vedtillskott och reducerat evertebratnedfall på öringens (Salmo trutta) diet i ett fältexperiment i en skogsbäck, från juni till augusti 2007. Tillskottet av ved ledde till signifikant högre totalbiomassa i dieten i juli men inte i augusti Vedtillskottet ledde även till en lägre andel Dipteraadulter i dieten i juli. Reduktionen av evertebratnedfallet hade ingen påverkan på den totala andelen terrestra evertebrater i öringens diet. Reduktionen gav dock upphov till lägre Formicidae och Dipteraadult andel, i juli och lägre Formicidaebiomassa i dieten i juli. En kombination av ett vedtillskott och reducerat evertebratnedfall hade ingen påverkan på öringens diet. Slutsatserna var att den högre dietbiomassan vedtillskottet gav upphov till i juli, troligen berodde på en initial ökning i bytesförekomsten. Att andelen terrestra evertebrater i dieten inte minskade när evertebrat nedfallet reducerades berodde troligen på att reduktionen inte var tillräckligt stor för att ett dietskifte skulle ske. Frånvaron av signifikanta skillnader för behandlingen med både vedtillskott och reducerat nedfall berodde antagligen på att reduktionen i nedfallet motverkade effekten ett vedtillskott gav på dietbiomassan.</p> / <p>The Swedish forestry has caused a decrease in amounts of woody debris in the forest streams. This can be avoided by leaving an untouched riparian strip. A lack of riparian strip vegetation has also been shown to reduce the input of terrestrial invertebrates, which has been shown to reduce the proportion of terrestrial invertebrates in the diet of salmonides. In many cases such strips are not left. The amount of woody debris in a stream can be restored by a supplement of woody debris. That has been shown to lead to higher salmonide abundance and biomass and higher abundance of benthic invertebrates in the treated area. It has also been shown that newly submerged wood is rapidly colonised by invertebrates. In this study the effects of a supplement of woody debris and reduced input of terrestrial invertebrates on the diet of brown trout (Salmo trutta) was examined in a field experiment. The study took place with enclosures in a Swedish boreal stream, from June to August 2007. Introduction of woody debris caused a significantly higher diet biomass in July but not in August. The wood treatment also caused a decrease in the proportion of Diptera adults in the diet in July. The reduction of terrestrial invertebrate input didn’t affect the total proportion of terrestrial invertebrates in the trout diet. Nevertheless there was a significant decrease in the proportion and biomass of Formicidae and the proportion of Diptera adults in the diet in June. The combination of both treatments didn’t have any significant effect on the trout diet. The conclusions were that the higher diet biomass in July caused by woody debris addition, probably was due to an initial increase in the abundance of available aquatic invertebrates. The lack off effect from the reduced input of terrestrial invertebrate on the trout diet, was most likely due to the fact that the decrease in terrestrial invertebrate input probably wasn’t large enough to cause a dietary switch. The lack of effect of a combination of the two treatments indicated that the reduced input of terrestrial invertebrates cancelled out the effect of the added woody debris.</p>

Det svenska skogsbruket har lett till minskade vedmängder i skogsbäckarna. Detta kan undvikas genom att orörda kantzoner lämnas. Kantzonsvegetatioen har även visats påverka nedfallet av terrestra evertebrater, vilket visats minska andelen terrestra evertebrater i laxfiskars diet. Ofta lämnas dock inga kantzoner. Vedmängden kan återställas genom ett vedtillskott. Ett vedtillskott leder till ökat antal och högre biomassa av laxfiskar och högre mängd bottenlevande evertebrater i de behandlade områdena. Nyligen nedsänkt ved koloniseras snabbt av evertebrater. I denna studie undersöktes effekterna av ett vedtillskott och reducerat evertebratnedfall på öringens (Salmo trutta) diet i ett fältexperiment i en skogsbäck, från juni till augusti 2007. Tillskottet av ved ledde till signifikant högre totalbiomassa i dieten i juli men inte i augusti Vedtillskottet ledde även till en lägre andel Dipteraadulter i dieten i juli. Reduktionen av evertebratnedfallet hade ingen påverkan på den totala andelen terrestra evertebrater i öringens diet. Reduktionen gav dock upphov till lägre Formicidae och Dipteraadult andel, i juli och lägre Formicidaebiomassa i dieten i juli. En kombination av ett vedtillskott och reducerat evertebratnedfall hade ingen påverkan på öringens diet. Slutsatserna var att den högre dietbiomassan vedtillskottet gav upphov till i juli, troligen berodde på en initial ökning i bytesförekomsten. Att andelen terrestra evertebrater i dieten inte minskade när evertebrat nedfallet reducerades berodde troligen på att reduktionen inte var tillräckligt stor för att ett dietskifte skulle ske. Frånvaron av signifikanta skillnader för behandlingen med både vedtillskott och reducerat nedfall berodde antagligen på att reduktionen i nedfallet motverkade effekten ett vedtillskott gav på dietbiomassan. / The Swedish forestry has caused a decrease in amounts of woody debris in the forest streams. This can be avoided by leaving an untouched riparian strip. A lack of riparian strip vegetation has also been shown to reduce the input of terrestrial invertebrates, which has been shown to reduce the proportion of terrestrial invertebrates in the diet of salmonides. In many cases such strips are not left. The amount of woody debris in a stream can be restored by a supplement of woody debris. That has been shown to lead to higher salmonide abundance and biomass and higher abundance of benthic invertebrates in the treated area. It has also been shown that newly submerged wood is rapidly colonised by invertebrates. In this study the effects of a supplement of woody debris and reduced input of terrestrial invertebrates on the diet of brown trout (Salmo trutta) was examined in a field experiment. The study took place with enclosures in a Swedish boreal stream, from June to August 2007. Introduction of woody debris caused a significantly higher diet biomass in July but not in August. The wood treatment also caused a decrease in the proportion of Diptera adults in the diet in July. The reduction of terrestrial invertebrate input didn’t affect the total proportion of terrestrial invertebrates in the trout diet. Nevertheless there was a significant decrease in the proportion and biomass of Formicidae and the proportion of Diptera adults in the diet in June. The combination of both treatments didn’t have any significant effect on the trout diet. The conclusions were that the higher diet biomass in July caused by woody debris addition, probably was due to an initial increase in the abundance of available aquatic invertebrates. The lack off effect from the reduced input of terrestrial invertebrate on the trout diet, was most likely due to the fact that the decrease in terrestrial invertebrate input probably wasn’t large enough to cause a dietary switch. The lack of effect of a combination of the two treatments indicated that the reduced input of terrestrial invertebrates cancelled out the effect of the added woody debris.

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestånd samt omgivningsfaktorerna träddiameter, variation i träddiameter, död ved och lövinslag påverkar förekomsten av 18 skogsfågelarter i södra Sverige. Fågelinventeringen utfördes med hjälp av linjetaxering längs 100 meter långa transekter. Omgivningsfaktorerna mättes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av träddiameter visade att det främst var diameter på barrträd, men inte på lövträd som inverkade på förekomsten av fåglarna. Sambanden mellan diameter på barrträd och totalt antal fågelarter var övervägande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervägande positiva vid 30-80 centimeter i diameter. Totalt antal fågelarter samt förekomsten av taltrast och nötväcka ökade även signifikant vid ökad variation i träddiameter. Vid ökad grundyta död ved sågs tendenser till att totalt antal fågelarter och förekomsten av flera enskilda fågelarter ökade. Att antalet arter ökade vid en diameter över 30 centimeter kan kopplas till att förekomsten av håligheter då är högre. I Sverige avverkas granar när de är cirka 30 centimeter i diameter. Resultatet tyder alltså på att avverkningen av gran sker vid den storlek då träden börjar få en positiv inverkan på antalet fågelarter. Att antalet arter ökade vid ökad variation i träddiameter kan bero på ett större utbud av mikrohabitat. Slutsatsen av resultaten är att framförallt diameter på träd, variation i träddiameter och till viss del död ved är viktiga omgivningsfaktorer som påverkar antalet fågelarter. För att bevara artrikedomen av fåglar i svenska skogar bör därför dessa parametrar ingå i den naturhänsyn som tas i samband med skogsbruk. / In this study, the occurrence of 18 forest bird species in southern Sweden was investigated in relation to parameters such as forest heterogeneity and the environmental factors tree diameter, variation in tree diameter, dead wood and fraction of deciduous trees. Birds were recorded along transects of 100 meters. The relationships between coniferous tree diameters and total number of bird species were predominantly found to be negative at trunk diameters of 0-30 centimeters, while mainly positive at trunk diameters of 30-80 centimeters. Also, the total number of species significantly increased with increasing variation in trunk diameter. There was also a tendency towards an increase of the total number of species with increasing basal area of dead wood. In Swedish forestry, spruces are felled when they are about 30 centimeters in trunk diameter. Thus the results indicate that felling of spruce is at the size when the trees start having a positive effect on the number of bird species. That the number of species increased at trunk diameter above 30 centimeters can be connected to the fact that the number of cavities is higher. That the number of species increased with increasing variation in trunk diameter can be due to a larger range of micro habitats. In conclusion, tree diameter, variation in tree diameter and dead wood were demonstrated as important environmental factors affecting the number of bird species. In order to maintain bird species richness in Swedish forests, these environmental factors should be considered in the context of forestry.