• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • 9
  • Tagged with
  • 49
  • 33
  • 21
  • 17
  • 17
  • 14
  • 12
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fin veds påverkan på öringens aktivitet och födosök / The effect of woody debris on the activity and foraging of brown trout

Eriksson, Amanda January 2013 (has links)
Skogsavverkning i avrinningsområdet anses påverka ekologin i de rinnande vattnen genom att minska tillförseln av död ved av olika storlekar. Syftet med min studie var att se hur öringens beteende påverkas av fin ved (torkat björkris) i strömmande vatten, med avseende på fiskens aktivitet, vertikal position samt hur effektivt öringen fångade byten i olika vedtätheter. Till försöket användes 43 0+-öringar och två strömrännor med behandlingarna ”mycket ved” och ”ingen ved”. Fiskarna placerades i strömrännorna i grupper om fyra. De matades med chironomider i strömrännorna och det hela filmades, videomaterialet från matningsprocessen observerades och öringens olika beteenden mättes sedan. Resultatet visade att öringen var aktiv mellan 80-93 % av tiden, att de tog 70-75 % av de byten som erbjöds samt att de föredrog att hålla sig långt ner mot botten. Vedbehandlingarna hade ingen effekt på någon av de undersöka variablerna.
2

Utvärdering av rörelsemönster hos öring (Salmo trutta) utifrån otolitmikrokemi / Assessing brown trout (Salmo trutta) movements based on otolith microchemistry

Andersson, Magdalena January 2014 (has links)
The classic view of trout (Salmo trutta) life history is that trout begins its life in freshwater, migrates to the ocean after about 1-4 years and then returns to freshwater to spawn. As trout fry have been caught at the mouth of the River Emån, near the Baltic Sea, researchers have speculated that some trout emigrate during their first year of life. The purpose of this study was to describe the variation in the length of time trout reside in freshwater before they migrate to the ocean for the first time. Another purpose was to investigate whether it was possible to discern where and how long the fish spent in freshwater and saltwater during different parts of their lives. Between 2007 and 2009, 23 adult trout were captured in the River Emån in southeastern Sweden. From each fish, a microchemical analysis of the sagitta otolith was conducted. The analysis focused on measuring the ratio of strontium:calcium from the center of the otolith to its outer edge at 6μm intervals. Based on this analysis, I found that 26% of the trout in the population emigrated to sea before they had reached the age of one. The largest proportion (48%) of trout emigrated between 1 to 2 years of age. The results of my study indicated that there was a significant correlation between age and the number of times that the fish remained in freshwater. I also analyzed the ratio of zinc:calcium and manganese:calcium. The analysis of zinc showed annual fluctuations, including a high value during the fish's first year and a seasonal pattern, with higher values of Zn:Ca in spring and summer. My results also showed some variation of the trace element manganese, half of the fish showed a peak in their first year. The results of this study indicate that by analyzing the concentrations of trace elements in otoliths one can describe individual variation in brown trout movement patterns and life history. / Den klassiska bilden för örings (Salmo trutta) livshistoria är att den växer upp i sötvatten, vandrar ut till havet efter ca 1-4 år för att sedan återvända till sötvatten för att leka. Då det fångats laxfiskyngel nära mynningen av Emån vid Östersjön har man funderat på om en del öringar utvandrar till havet under sitt första levnadsår. Syftet med denna studie var att beskriva variation i hur lång tid öringar vistas i sötvatten innan de utvandrar till havet för första gången. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det gick att urskilja var och hur länge fiskarna vistades i söt- och saltvatten under olika delar av fiskarnas liv. Under åren 2007 till 2009 infångades 23 vuxna öringar i Emån i sydöstra Sverige. Från varje individ gjordes en mikrokemisk analys av sagittaotoliternas spårämnes sammansättning. En analys handlade om att mäta koncentrationen strontium:kalcium från otolitens mitt till dess ytterkant i steg om 6μm. Baserat på denna analys fann jag att 26 % av öringarna i populationen utvandrat till havet innan de hade nått ett års ålder. Den största andelen öringar utvandrade mellan 1 till 2 års ålder. Resultatet av min undersökning indikerade att det fanns ett signifikant samband mellan ålder och antal gånger som fisken vistats i sötvatten. Jag utförde även analys av kvoten zink:kalcium och mangan:kalcium. Analysen av zink visade på årliga svängningar med bl.a. ett högt värde under individens första år samt ett säsongsmönster med högre värden under vår och sommar. Mina resultat påvisade även en viss variation av spårämnet mangan där hälften av individerna markerade en tydlig topp under sitt första år. Resultaten från denna studie visar att genom att analysera spårämnens olika koncentrationer i otoliter kan man beskriva individuell variation i öringens rörelsemönster och livshistoria.
3

Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) tillväxt och rörelsemönster

Bains, Sandra January 2014 (has links)
Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad.I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster. Analyser av data från två studieområden i Älgåälven indikerade att flodpärlmusslans larver inte har någon signifikant påverkan på värdens tillväxt eller konditionsfaktorn. Regressionsanalyser visade även att det inte finns något signifikant samband mellan infektionsgraden och konditionsfaktorn.Resultaten tydde även på att flodpärlmusslans larver inte påverkar öringens rörelseförmåga då ingen signifikant skillnad i antal stationära individer kunde påvisas mellan låg- och höginfekterade öringar. Analyserna indikerade även på att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal uppströms/nedströms mellan höginfekterade och låginfekterade individer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i hur långt en individ förflyttade sig beroende på deras infektionsgrad. Sammantaget verkar det som att parasitinfektionen inte har någon stor negativ påverkan på värden.
4

Finns det bevis för täthetsberoende tillväxt eller överlevnad hos ettårig öring i Dammån och dess biflöden? / Is there evidence fordensity-dependent growth or survival of brown trout parr in river Dammån andits tributaries?

Björkman, Joachim January 2018 (has links)
Denna studie genomfördes med syfte att undersöka om det fanns korrelationer mellan 0+-öring (Salmo trutta L.) år x och 1+-öring år x+1 i elva uppväxtlokaler i älven Dammån-Storån och dess biflöden Lekarån och Bastuån år 1995–2010. Detta utfördes i form av två regressionsanalyser för att se om det fanns ett funktionellt samband avseende (i) täthet 0+ och medellängd av 1+, samt (ii) täthet 0+ och täthet av 1+ inom samma lokal, med 1+-öring som beroende variabel. Därefter gjordes tre envägs-ANOVA för att klarlägga om det (i) förelåg skillnader i medellängd på 0+-öring mellan dessa elva uppväxtlokaler under samma tidsintervall, (ii) om det fanns skillnader i medellängd mellan år, samt (iii) om det fanns skillnader i maximala 0+-längder mellan lokalerna. Resultatet visade att det fanns en svagt negativ korrelation mellan täthet av 0+- och medellängd av 1+-öring året därpå, samt en svag positiv korrelation mellan täthet av 0+- och 1+-öring. Variationsanalysen av medellängder på 0+-öring visade signifikanta skillnader i medellängd mellan lokalerna. Variationsanalysen av medellängder mellan årtal visade en knapp signifikant skillnad, och det fanns slutligen en signifikant skillnad i 0+-individers maximala längd mellan lokaler. / This study examined whether there is any evidence for density-dependent growth and survival of juvenile brown trout (Salmo trutta L.) in eleven nursery locals in the river Dammån-Storån and its tributaries Lekarån and Bastuån 1995-2010. Regression analyses were used to test for correlations between (i) density of 0+ and mean length of 1+ and (ii) density of 0+ and density of 1+. Thereafter three one-way ANOVAs were used to test for (i) any differences in mean length of underyearlings among these eleven locals during the same time period, (ii) differences in mean length between years and (iii) differences in maximum length of 0+ among locals. The results revealed weak negative correlations between density of 0+ and mean length of 1+,  and weak positive correlations between density of 0+- and 1+-brown trout. The analysis of variance on mean length of 0+ showed significant differences in mean length between the locals. The ANOVA on differences in mean length between years showed slight differences, and the ANOVA on differences in maximum length of 0+ showed significant differences. This study suggests that there is not strong evidence for density dependence in these populations, and that local conditions in time and space are important determinants of fish growth.
5

Påverkan av habitatkomplexitet och infektionsgrad av flodpärlmusslans larver på öringinteraktioner / The effects of habitat complexity and infections from freshwater pearl mussel larvae on brown trout interactions

Gustavsson, Alexander January 2019 (has links)
Many species are today threatened by extinction. In streams and rivers, the historical clearing of obstacles in favour of transportation of floating timber has led to a decrease in the important habitat complexity. The larvae of freshwater pearl mussel (Margaitifera margaritifera) lives as a parasite on the gills of brown trout (Salmo trutta)wich effects the host negatively. In this study the effects of the activity, the amount of prey captured and the amount of initiated interaction with other trouts in different habitat complexity and different grade of infection from glochidia was investigated. The behaviour of brown trout was studies in the laboratory at Karlstads university in 2015. Analyses from data collected in laboratory studies at Karlstad University showed that there was no significant difference in activity or the amount of food captured between fish in complex and homogeneous habitats with high or low infection. In the case of initiated interactions there was a significantly higher rate of initiated interactions in homogeneous habitats than in complex habitats. The understanding of how the host is affected by parasites and even a changing habitat is important to be able to protect sensitive species with a parasitic lifecycle.
6

Undersökning av det reducerade beståndet med öring (Salmo trutta) i Pinnarpsbäcken – påverkan av substrat, habitat samt hydrokemi

Strid, Otto January 2012 (has links)
Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I  Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område. Bäckens öringpopulation har ingått i tidigare elfiske- och habitatutredningar. Syftet med detta arbete är att försöka besvara vilka variabler som kan orsaka den dåliga rekryteringen hos öringpopulationen i  Pinnarpsbäcken. Hypotesen är att nedgången i öringpopulationen i Pinnarpsbäcken beror på att sediment från ett grustag, som sedan 1970-talet används som motocrossbana, har runnit ned i bäcken och förstört kvaliteten på bottengruset. Därför genomfördes för första gången en bottensubstratkartering på fem platser i bäcken, något som inte gjorts tidigare. Detta för att se om substratet kan tillgodose rommens och ynglens behov av inkubation och syretillförsel, under deras tid i substratet. Resultatet av substratkartringen visar att hypotesen kan stämma i direkt anslutning till motocrossbanan. Lekgruskvaliteten är dock inte hela förklaringen. Jag undersökte även syrehalten i mellanvatten och vid botten i bäcken på dessa fem platser. De syrevärden som uppmättes kan ses som positiva för öringen. Jag har också sammanställt och analyserat vattenkemivariabler, vattentemperatur och öring per hektar. Jag påvisat vidare ett samband mellan vattentemperaturer under tidig våren och rekryteringssiffror, de år med uppmätta vattentemperaturer under 1°C visar på dåliga rekryteringssiffror samma höst. Jag på visar också samband mellan fosfatfosfor (PO4-P), som visar på en negativ korrelation med öring per hektar och total organiskt kol (TOC) som har höga värden i bäcken. Dessa variabler påverkar öringen indirekt genom tillväxt av biomassan, som vid nedbrytning förbrukar syre och kan ge syrenivåer som påverkar öringen negativt. Jag har även sett brister i Pinnarpsbäckens biotop gällande öringens krav på ståndplatser och övervintring. Detta är brister i form av skydd beroende på att död ved och större block saknas, men också olika morfologiska ingrepp så som rätning, rensningar och vandringshinder. Vandringshinder påverkar direkt genom att den naturliga sedimenteringen sätts ur spel och indirekt genom att genutbytet blir hindrat mellan lokala stammar av öring. Fler och mer omfattande provtagningar behöver dock göras för att kunna göra en säker bedömning om vad som påverkar öringen i Pinnarpsbäcken.
7

Effekt av födotillgång på smoltifieringsprocessen hos öring / Effect of food availability on the smoltification process in brown trout

Gottmarsson, Monica January 2007 (has links)
<p>Populationer av öring består av både migrerande och stationära individer, och det tycks vara både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar en individs beslut att vandra eller ej. Syftet med denna studie var att testa vilken effekt tillgång på föda har på tillväxt och smoltifieringsprocess hos öring (Salmo trutta). Min hypotes var att öring med hög tillförsel av mat växer bättre och smoltifieras därmed inte till samma grad som öring med låg tillförsel av mat. Som en konsekvens av skillnader i mattillgång förväntades att ATPas-aktiviteten, vilken indikerar smoltstatus, var lägre vid god tillförsel av mat än vid låg tillförsel. Experimentet utfördes från november 2003 till april 2004 vid fiskeodlingen i Brattfors, Värmland, där 2+ Klarälvsöringar utsattes för tre olika födonivåer, med fyra replikat av varje födonivå. Var 4-5 vecka fångades fisken för att vägas och mätas och slutligen togs biopsi på öringens gälar för en analys av Na+,K+ -ATPas aktivitet. I slutet av experimentet klassificerades fiskarna som parr eller smolt.</p><p>Parr hade en signifikant lägre Na+, K+ -ATPas aktivitet än smolt i de tre olika födonivåerna. Na+, K+ -ATPas aktiviteten visade dock ingen signifikant skillnad mellan födonivåerna. Parr hade ökat sin vikt och längd mest i samtliga födonivåer och störst skillnad var det i den lägsta födonivån, parr hade ökat i genomsnitt 17 g och 3,5 mm mer än smolt. Av de två högsta födonivåerna var andelen klassificerade som smolt 37 % och vid den lägsta födonivån var andelen smolt 76 %.</p> / <p>Populations of brown trout consist of both migratory and resident individuals, and it is likely that both genetic and environmental factors influence the decision to migrate. The purpose of this study was to test the effect of food availability on growth and the smolting process in brown trout (Salmo trutta). My hypothesis was that brown trout subjected to a high food supply grows better and smoltifies to a lesser degree than brown trout subjected to a low food supply. As a consequence of differences in food supply I expected that ATPase-activity, which indicates smoltification status, would be lower with a high food supply than with a low supply. The experiment was run from November 2003 until April 2004 in a fish hatchery in Brattfors, Värmland, where 2+ brown trout from the river Klarälven were exposed to three food levels, each replicated four times. Every 4-5 weeks the fish were weighed and measured and a biopsy was taken from the gills for analysis of Na+, K+ -ATPase activity at the end of the experiment. At the end of the experiment the fish were classified as parr or smolt.</p><p>Parr had a significantly lower Na+, K+ -ATPase activity than smolt for the three different food treatments. Na+, K+ -ATPase activity did not differ significantly between food levels. Parr grew faster (both weight and length) than smolt at all food levels, and the largest difference between parr and smolt was observed at the lowest food level, where parr increased on average 17 g and 3,5 mm more than smolt. At the two highest food levels the proportion classified as smolt was 37 % and at the lowest foodlevel the proportion of smolt was 76 %.</p>
8

Effekt av födotillgång på smoltifieringsprocessen hos öring / Effect of food availability on the smoltification process in brown trout

Gottmarsson, Monica January 2007 (has links)
Populationer av öring består av både migrerande och stationära individer, och det tycks vara både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar en individs beslut att vandra eller ej. Syftet med denna studie var att testa vilken effekt tillgång på föda har på tillväxt och smoltifieringsprocess hos öring (Salmo trutta). Min hypotes var att öring med hög tillförsel av mat växer bättre och smoltifieras därmed inte till samma grad som öring med låg tillförsel av mat. Som en konsekvens av skillnader i mattillgång förväntades att ATPas-aktiviteten, vilken indikerar smoltstatus, var lägre vid god tillförsel av mat än vid låg tillförsel. Experimentet utfördes från november 2003 till april 2004 vid fiskeodlingen i Brattfors, Värmland, där 2+ Klarälvsöringar utsattes för tre olika födonivåer, med fyra replikat av varje födonivå. Var 4-5 vecka fångades fisken för att vägas och mätas och slutligen togs biopsi på öringens gälar för en analys av Na+,K+ -ATPas aktivitet. I slutet av experimentet klassificerades fiskarna som parr eller smolt. Parr hade en signifikant lägre Na+, K+ -ATPas aktivitet än smolt i de tre olika födonivåerna. Na+, K+ -ATPas aktiviteten visade dock ingen signifikant skillnad mellan födonivåerna. Parr hade ökat sin vikt och längd mest i samtliga födonivåer och störst skillnad var det i den lägsta födonivån, parr hade ökat i genomsnitt 17 g och 3,5 mm mer än smolt. Av de två högsta födonivåerna var andelen klassificerade som smolt 37 % och vid den lägsta födonivån var andelen smolt 76 %. / Populations of brown trout consist of both migratory and resident individuals, and it is likely that both genetic and environmental factors influence the decision to migrate. The purpose of this study was to test the effect of food availability on growth and the smolting process in brown trout (Salmo trutta). My hypothesis was that brown trout subjected to a high food supply grows better and smoltifies to a lesser degree than brown trout subjected to a low food supply. As a consequence of differences in food supply I expected that ATPase-activity, which indicates smoltification status, would be lower with a high food supply than with a low supply. The experiment was run from November 2003 until April 2004 in a fish hatchery in Brattfors, Värmland, where 2+ brown trout from the river Klarälven were exposed to three food levels, each replicated four times. Every 4-5 weeks the fish were weighed and measured and a biopsy was taken from the gills for analysis of Na+, K+ -ATPase activity at the end of the experiment. At the end of the experiment the fish were classified as parr or smolt. Parr had a significantly lower Na+, K+ -ATPase activity than smolt for the three different food treatments. Na+, K+ -ATPase activity did not differ significantly between food levels. Parr grew faster (both weight and length) than smolt at all food levels, and the largest difference between parr and smolt was observed at the lowest food level, where parr increased on average 17 g and 3,5 mm more than smolt. At the two highest food levels the proportion classified as smolt was 37 % and at the lowest foodlevel the proportion of smolt was 76 %.
9

Habitatval hos yngel av öring (Salmo trutta) i en undersökning i Nedre Dalälven

Andersson, Tony January 2015 (has links)
I detta examensarbete görs en praktisk undersökning av några utvalda faktorer i habitatet som antas påverka yngel av öring under deras första månader. Studien har genomförts i anslutning till en utsättning av ca 30 000 yngel i Gysingeforsarna vid Nedre Dalälven som Länsstyrelsen i Gävleborg utförde under sommaren 2014 och som sedan under hösten följdes upp med hjälp av elfiske. Fältdata har samlats in från fem lokaler under perioden 29 oktober 2014 till 9 januari 2015. Resultatet från denna kartering och litteraturstudier i ämnet visar på goda förutsättningar i habitatet vid två av lokalerna, vilka även är de två platser där flest yngel återfångades. Vid två andra lokaler återfångades inga yngel. Detta kan för det ena fallet (Sevedskvarn, södra) förklaras med för litet djup under sommarens lågvattenflöde och alltför höga vattenhastigheter vid normalflöde. Den andra platsen där yngel saknades (Granön, ovan bron) erbjuder bättre förutsättningar för predatorer (både fisk och fågel) samt har en bottenstruktur som vid en jämförelse erbjuder färre skyddade platser. En föreslagen hypotes utifrån studiens resultat är att bottensubstrat i storleksintervallet 60-200 mm har stor betydelse i öringynglens habitat vid närvaro av predatorer då där skapas skydd (hålor/springor) i lämplig storlek för öringyngel. / The purpose of this project was to examine important parameters for juvenile brown trout habitat selection in their first months after hatching. The study was carried out after approximately 30 000 fry had been released by the County Administrative Board of Gävleborg. Data on habitat selection was collected from five different localities at the river Dalälven, near Gysinge, Sweden. The method of estimating preferred habitat was to determine remaining fry after a period of seven weeks by electrofishing. This study confirms that the optimal local habitat choice for juvenile trout is where the substrate size 60- 200 mm is present and a hypothesis is proposed that this substrate is of importance for juvenile trout survival as it gives shelter in the presence of predators. Based on previous research the study gives some suggestions to which important habitat characteristics that were missing where no trout were recaptured.
10

Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födosök och rörelsemönster / The influence of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on brown trout (Salmo trutta) foraging and movement

Lundberg, Ida January 2013 (has links)
Öringens gälar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan också som ett fastsättningsställe för flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och när de släpps ifrån modermusslan måste de hitta sin värd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring så fäster de sig på fiskens gälar där de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan där i ca 3-10 månader främst beroende på temperaturen. Eftersom mussellarven är en parasit tar den sin näring och energi ifrån värdfisken. I denna studie undersöktes skillnader mellan låginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig åt när det gäller rörlighet och antal fångade byten. Fiskarna testades både individuellt och i par. Experimentet utfördes i ett strömakvarium och hypoteserna var att låginfekterade öringar tar fler byten än höginfekterade, och att de individuella fiskarna tar mer byten än fiskarna i par. Det undersöktes också i vilken omfattning fiskarna simmade uppströms eller nedströms när de fångade sina byten och om det var någon skillnad mellan låg- och höginfekterade öringar. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad (p=0,0046) mellan låg- och höginfekterade öringar när det gäller antal tagna byten, där låginfekterade öringar tar mer byten än höginfekterade. Det fanns igen signifikant skillnad mellan antlal simrörelser nedströms/uppströms mellan låg- och höginfekterade, däremot fanns det en signifikant skillnad (p=0,0027) mellan antal simrörelser uppströms och nedströms oavsett låg- eller höginfekterad, där det visade sig att öringen simmar mer nedströms än uppströms från sin focal point när den fångar byten. När det gäller antal tagna byten hos de individuella fiskarna vs. fiskarna i par, så tog de individuella fiskarna fler byten än vad var och en av fiskarna i par gjorde (medeltal: fiskar i par 28, individuella 36), men det fanns ingen signifikant skillnad (p=0,06). Utifrån resultaten kan man antyda att infektering av flodpärlmusslans glochidielarver kan ha en negativ effekt på öringens fysiska prestanda. Öringen får mindre energi till födosök och därmed sämre förutsättningar till t.ex. tillväxt.

Page generated in 0.0561 seconds