Most companies and organizations today depend on technology connected to the Internet. Schools and offices have therefore been providing computers, phones and other technology to the employees. The recent technological development and decline in prices for technology have contributed to making these products a part of everyday life for most people. This has made it very common for employees and students to bring their own devices into school and workplaces. The aim of this study is to define what "Bring your own device" means for Swedish companies and organizations and how it has been implemented in those. The aim is not mainly to generalize to all Swedish companies but create an understanding how the trend is used to provide a basis for continued research in this area. The questions this thesis aims to answer is: What does the term "Bring your own device" mean in the Swedish organizations and companies in which it is implemented? How is "Bring your own device" implemented in Swedish organizations and companies? What are the policies and guidelines for the Swedish organizations and companies that have implemented "Bring your own device", and how is compliance? A pragmatic approach has been used to incorporate previous studies while keeping the interview questions open to new approaches. The structure has been small-N studies that go deep into a number of cases, in order to more profoundly explain a phenomenon. Mail interviews have been used to collect data from the persons responsible for "Bring your own device" in the different organisations. The result shows that companies see "Bring your own device" as a trend where employees bring their own devices rather than firms providing employees with devices that they use privately. Respondents have not measured or examined how the introduction of BYOD has affected productivity. It seems, like in foreign studies, to be a lack of clear policies and guidelines regarding the phenomenon. / De flesta företag och organisationer är idag beroende av teknologi kopplad till Internet. I skolor och kontorslandskap har man därför sett till att förse de behoven som har funnits när det gäller datorer, telefoner och annan teknologi. De senaste årens tekniska utveckling och prisnedgång på teknologi har medverkat till att användningen av dessa produkter har blivit en del av vardagen. Detta har medfört att det har blivit allt vanligare att ta med sina egna enheter till skolor och arbetsplatser. Syftet är att definiera vad ”Bring your own device” (BYOD) innebär för svenska företag och organisationer och hur det har implementerats hos dessa. Främst är inte syftet att generalisera till alla svenska företag utan förstå hur trenden är implementerad för att ge en grund åt fortsatt forskning inom området. Frågeställningarna har varit följande: Vad innebär begreppet ”Bring your own device” i de svenska organisation-er och företag där det är implementerat? Hur är ”Bring your own device” implementerat i svenska organisationer och företag? Hur ser policys och riktlinjer ut i de svenska organisationer och företag som har implementerat ”Bring your own device”, och hur efterlevs dessa? En pragmatisk ansats har använts för att kunna dra fördel av tidigare studier samtidigt som intervjufrågorna har varit öppna för nya infallsvinklar. Upplägget har varit enligt små-N-studier där man går djupt in på ett antal fall, detta för att på ett mer grundläggande plan kunna förklara ett fenomen. För att samla in empiriska data har mailintervjuer gjorts av den ansvariga personen för ”Bring your own device” i respektive organisation. Resultatet visar att företag ser ”Bring your own device” som en trend där anställda tar med sig egna enheter snarare än att företagen förser anställda med enheter som de använder privat. De tillfrågade har inte mätt eller undersökt hur införandet har påverkat produktiviteten. Svenska företag och organisationer verkar agera på ungefär samma sätt som framkommit i utländska studier där tydliga policys och riktlinjer hos företag och organisationer kring begreppet BYOD saknas.

Cette thèse de doctorat, en Sciences de Gestion, a pour terrain de réflexions et d’actions de recherche, le projet WITE 2.0 consacré à l’analyse technico-organisationnelle d’un dispositif TIC en développement : une plateforme intégrée de télétravail. Cette plateforme permet de travailler «à distance» en mode connecté ou non, à partir de n’importe quel terminal (PC, téléphone, tablette), sur un mode «client léger» et dans un environnement de type cloud computing. De la conception de cette plateforme ont émergé des questionnements relatifs à la place des technologies d’information et de communication (TIC) dans les activités de travail réalisées «à distance» de son collectif de travail. Notre stratégie de recherche est constituée de deux grandes phases d’actions de recherche : la première consistait à connaître la diversité des configurations de «télétravail» et la seconde à comprendre les modes d’appropriation et les limites des technologies de communication unifiée entrant en jeu dans la conception de la plateforme. Ces deux phases ont été conduites dans une perspective de l’«action située» et suivant une méthodologie qualitative fondée sur des études par entretiens et par observations. Les résultats rendent compte des réalités des pratiques de travail à distance en situation de mobilité équipée, des limites des équipements et des tactiques construites par les acteurs pendant la «mise en pratique» de la technologie. Ces résultats révèlent aussi les normes, souvent tacites, et valeurs d’usages de ces nouvelles technologies et permettent d’appréhender leur conception au travers des recommandations managériales englobant leurs aspects technique, d’usage et de service. / This doctoral thesis in Management Sciences concerns the project WITE 2.0 dedicated to the analysis and the design of technical and organizational ICT device : an integrated platform for teleworking. This platform allows you to work "remotely" on a connected mode or not, from any device (PC, phone, tablet), on a "thin client" and in a work environment like « cloud computing ». Some questions have emerged related to the design of the platform : these questions concern the role of the information and communication technologies (ICT) in the progress of remote working. Our design of research is divided into two research’s actions : firstly, we wanted to know the diversity of remote working configurations and secondly, we wanted to understand how the appropriation’s codes and norms of the new technologies (used for the platform) take place. We followed an « situed action » perspective and a qualitative methodology based on semi-structured interviews and observations. In our results, we describe the remote working’s realities, the limitations of the technologies and the tactics built by the workers while they « enact » the technology remotly. We discovered some use’s norms, often in a tacit dimension, and use’s values of these new technologies. Finally we gave some managerial recommandations concerning the technical, use and service aspects.

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebära i olika verksamheter utifrån vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har även studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsättningar som kan påverka lösningen. Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat på en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och även tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jämförts med varandra utifrån ett underlag som tagits fram ur litteraturen. I litteraturen har även ett antal vanliga drivkrafter identifierats som sedan jämförs med de, för företagen, viktigaste drivkrafterna. Studien har resulterat i ett antal aspekter som fenomenet kan studeras utifrån; avsikten med implementeringen, enheter, funktioner, finansiering och support. Genom att undersöka ett företags lösning utifrån dessa kan man få en större förståelse för den valda lösningen och hur den påverkar företaget och dess anställda. En drivkraft stod ut som mer viktiga än andra, den anställdes ökade produktivitet och effektivitet. Många andra drivkrafter utöver denna ansågs viktiga men dessa hade i många fall sitt ursprung i den ökade produktiviteten. I övrigt visade studien att just syftet med implementeringen har en stor påverkan på hur BYOD-lösningen ser ut. Liksom företagets bransch och organisationskultur.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker. Utifrån dessa har sedan en enkätundersökning utformats som skickats ut till svenska organisationer. Undersökningen visar att BYOD medför vissa fördelar. Dessa är t.ex. ökad produktivitet och kreativitet bland de anställda vilket i sin tur ger organisationer en ökad operationell effektivitet, fler nöjda, flexibla och mobila anställda och bättre kundbemötande. Undersökningen visar även att många organisationer saknar en formell BYOD-policy och att stöld eller borttappade enheter är ett stort säkerhetsproblem. Stora orosmomenten bland organisationerna är bland annat ökad belastning på IT-avdelningen och undermålig enhetssäkerhet. Det är viktigt att organisationer som anammar BYOD tänker på säkerhetslösningar som mitigerar dessa risker.

Le phénomène du Prenez vos appareils personnels (PAP) représente une tendance lourde sur le marché du travail. La pression vient plutôt du côté des employés, les employeurs étant la plupart du temps à la merci des choix de leurs employés en termes d’appareils et d’utilisation. Cette recherche étudie le PAP à travers la théorie institutionnelle pour mieux comprendre le PAP dans l’organisation en tenant compte du point de vue de l’employé et de l’employeur et en expliquant comment il est vécu. Neuf thèmes ont émergé de l’étude de cas à l’aide d’entrevues semi-dirigées : l’aspect pratique, la distinction entre la vie professionnelle et la vie personnelle qui s’effrite, la dépendance aux appareils, le stress, la liberté, la productivité, la sécurité de l’organisation, le besoin d’une politique pour encadrer le PAP dans l’organisation et le coût. Cette étude jette les assises d’une recherche sur une politique organisationnelle pour encadrer le PAP.

This project looks at the textual and intertextual subject position constructed at the Air Force Academy focusing on the "Bring Me Men..." sign formerly on the entry ramp. In thinking about identity and subject position, I use identity for each cadet and graduate’s individual experience (particularly my own) within the textually constituted subject positions. I present a brief history of the “Bring Me Men…” ramp (BMMR) and the sexual assault scandal that was the key exigence that brought those words down. My focus is on the period immediately surrounding the scandal, discussing the ideology and identity that “Bring Me Men…” privileged, the Cadet Wing’s resistance to the removal, and my own experiences with the removed tradition that was still present.

The law of contract in South African affords parties the freedom to enter into a contract and who they wish to enter with. The general requirements for a legally enforceable contract are consent, good faith, and the sanctity of contract. The contractual freedom of parties also offers them freedom to choose the terms of their contract. Part of these terms is the freedom to incorporate exemption clauses in contracts. An exemption clause is a waiver of liability or the apportionment of risk in the event of an occurrence materialising as defined in the contract. Exemption clauses have become the norm rather than the exception and parties must therefore expect a contract to contain an exemption clause, albeit unfair. Until recently, there was no legislation that declared exemption clauses as unfair. The Consumer Protection Act is South Africa's first legislative regulation on unfair contract terms and the waiver of liability. The Act does not address the contractual freedom of parties to incorporate exemption clauses and whether they will be unenforceable in the light of section 48. The Act cannot be implemented without considering the freedom of contract to rely on exemption clauses. A literature study will be undertaken in order to establish the influence of section 48 of the Consumer Protection Act on South African law of contract and exemption clauses. / LLM (Import and Export Law), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

The law of contract in South African affords parties the freedom to enter into a contract and who they wish to enter with. The general requirements for a legally enforceable contract are consent, good faith, and the sanctity of contract. The contractual freedom of parties also offers them freedom to choose the terms of their contract. Part of these terms is the freedom to incorporate exemption clauses in contracts. An exemption clause is a waiver of liability or the apportionment of risk in the event of an occurrence materialising as defined in the contract. Exemption clauses have become the norm rather than the exception and parties must therefore expect a contract to contain an exemption clause, albeit unfair. Until recently, there was no legislation that declared exemption clauses as unfair. The Consumer Protection Act is South Africa's first legislative regulation on unfair contract terms and the waiver of liability. The Act does not address the contractual freedom of parties to incorporate exemption clauses and whether they will be unenforceable in the light of section 48. The Act cannot be implemented without considering the freedom of contract to rely on exemption clauses. A literature study will be undertaken in order to establish the influence of section 48 of the Consumer Protection Act on South African law of contract and exemption clauses. / LLM (Import and Export Law), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Numerous studies have been published on the efficacy of a Bring Your Own Device (BYOD) Acceptable Use Policy (AUP) at the U.S. secondary and postsecondary school levels to increase student access to technology. However, there is a lack of data on the efficacy of a BYOD AUP to increase elementary student technology access. The purpose of this descriptive case study was to determine if a BYOD AUP at the U.S. K-5 level would increase students' access to technology as necessitated by the implementation of the Common Core State Standards (CCSS). This study was grounded in social transmission and transformative theories. The phenomenon of a northwest suburban elementary school BYOD implementation was examined by documenting the perceptions, attitudes, beliefs, lived experiences, and practices of administrators and teachers. This study used interview and classroom observation of a purposive selection of 3 elementary educators, the principal, and superintendent. Coding of data according to key words lead to analysis according to nodes and themes. Triangulation of multiple data sources and member checking helped to establish the credibility of data. Study findings documented increased access to technology for elementary students, best practices and steps to implementation. Study recommendations for elementary educators and administrators considering BYOD include consensus building, AUP, technology infrastructure, communications, professional development, classroom management, and lesson design to inform the field on elementary BYOD. Study findings facilitate social change by providing BYOD implementation recommendations, increasing elementary student access to technology at a reduced cost to districts and schools.

Research conducted by Tech Pro (2014) indicated that the Bring Your Own Device (BYOD) concept is gaining momentum with 74% of organizations already having some BYOD program or planning to implement one. While BYOD offers several benefits, it also presents challenges that concern information technology leaders and information security managers. This correlational study used the systems theory framework to examine the relationship between information security managers' intentions, perceptions of security, and compliance regarding BYOD implementation. Participants of the study consisted of information security managers in the eastern United States who had obtained the Certified Information Systems Manager certification. Data was collected from 94 information security managers through a survey instrument. The survey instrument integrated three other instruments with proven reliability developed by other researchers. Data was analyzed using a multiple regression analysis to test for a relationship between the variables of the study (security, compliance, and intent to implement BYOD). The multiple regression conducted in this study was insignificant indicating a relationship did not exist between the study's variables (F(2, 86) = 0.33, p = .718, R2 = .00). A significant negative relationship was found between security and compliance indicating a weakly negative correlation (r = -.26, p = .016). Using the results from the study, information technology leaders may be able to develop strategies from which to implement BYOD successfully. Implications for social change include increased knowledge of securing personal devices for employees and consumers in general and reduction in costs associated with security and data breaches.