I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola. Dessa arter är användbara som indikatorarter då de nästan endast växer i skog med höga naturvärden eftersom de växer på lågor i olika nedbrytningsstadier. I denna studie undersöktes dessa arter i syfte att påvisa vilka faktorer som krävs för att de ska trivas, och på så sätt kunna förutse på vilka lågor de kan påträffas. Som en jämförande art undersöktes klibbtickan, Fomitopsis pinicola¸ då den inte är lika krävande och kan växa i många skogar på nyfallna träd. Genom att undersöka dessa arter och vad de kräver kan man bedöma en skog utifrån deras faktorer och på så sätt se om skogen har höga naturvärden, och vad som krävs i form av död ved. Resultatet visar att ju större låga, i både bredd och längd (större area), och ju mer nedbruten den var, desto större utbredning av arten P. nigrolimitatus kan man hitta. P. viticola kräver högre nerbrytningsklass och tjockare diameter på lågan. Undersökningen visar även att hos F. pinicola var nästan alla faktorer lika viktiga, och att den kan växa nästan var som helst, fast minskar i förekomst på mer nedbrutna träd. Tyvärr fanns inte tillräckligt med P. ferrugineofuscus för att kunna göra statistiska undersökningar, vilket i sig indikerar att den är ovanlig och har höga krav vad gäller dess habitat. / Because of the conditions in Swedish forests, where forestry predominate, biodiversity is degrading when the important wood-debris is removed. The purpose of this study was to determine the conditions under which the polypore species Phellinus ferrugineofuscus, Phellinus nigrolimitatus, Phellinus viticola and Fomitopsis pinicola occur on logs of downed dead wood in and around a virgin forest. P ferrugineofuscus, P. nigrolimitatus and P. viticola are known indicator species that indicates forests with high natural values. F. pinicola is not an indicator species. The results indicate that the size of the log and its state of decomposition are the major factors for P. nigrolimitatus and P. viticola. F. pinicola grows on wood-debris with smaller degree of decomposition and also grows in managed forests. P. ferrugineofuscus was too rare in the data to allow statistical analysis. The study indicates the importance of untouched forest in which species who demands continuous conditions and availability of dead wood in different stages of decay can thrive.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald.  Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.