Död ved är av stor betydelse för evertebratsamhället i rinnande vatten. Syftet med denna studie var att undersöka hur fin död ved påverkar biomassa, abundans och diversitet hos det driftande evertebratsamhället i rinnande vatten, samt att relatera detta till fint och grovt bottensubstrat. Hypoteserna var att (1) en ökning av fin död ved ökar abundans, biomassa och biodiversitet samt förändrar taxonomisk sammansättning hos det driftande evertebratsamhället (2) en ökning av fin död ved har en större effekt, på abundans och biomassa i evertebratsamhället i vattendrag med fint bottensubstrat än i vattendrag med grovt bottensubstrat. Studien utfördes på sex lokaler i Ölmans avrinningsområde i Karlstad kommun, tre med fint och tre med grovt bottensubstrat. Driftprover togs på samtliga lokaler, uppströms och nedströms en utplacerad bunt fin ved, under fem tillfällen juni-oktober 2017. Ingen signifikant skillnad i biomassa, abundans eller biodiversitet visades uppströms och nedströms veden, varken på lokaler med fint eller grovt bottensubstrat. Det fanns däremot en tydlig signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning uppströms och nedströms veden på lokaler med fint bottensubstrat, då andelen Trichoptera var högre nedström veden än uppströms veden (tre av fem provtagningstillfällen). Det fanns även en signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning mellan lokaler med grovt och fint bottensubstrat, med en högre andel Diptera i lokaler med fint bottensubstrat (samtliga provtagningstillfällen) och en högre andel Plecoptera i lokaler med grovt bottensubstrat (tre av fem provtagningstillfällen).

Lunds kommun har under några somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturområden i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i Blüchers park, ett naturområde med en mosaik av olika naturtyper på sandunderlag. Blüchers park är cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nämnda insektsinventeringarna med en florainventering av Blüchers park. Syftet med arbetet är dels att söka förståelse till varför funna kärlväxter i Blüchers park växer där de växer, dels att ta reda på vilka skötselåtgärder som skulle kunna vara lämpliga i området, det vill säga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselåtgärder. Under juni-augusti 2011 återfanns 175 kärlväxtarter i Blüchers park. Av dessa var nio stycken (5 arter och 4 artgrupper) så kallade förbindelseväxter (växter som rödlistade insektsarter är beroende av) av särskilt intresse eftersom åtgärder som gynnar dessa även kan förväntas gynna de tidigare funna rödlistade insektsarterna. För att kunna gynna förbindelseväxterna och mångfalden av andra växtarter samt rödlistade insektsarter i Blüchers park så krävs det en förändring av dagens floraskötsel i parken. Vissa växtarter främjas av en typ av skötsel och således främjas även de insektsarter som livnär sig på dessa växter. Andra växtarter främjas av en annan typ av skötsel. För att klargöra vilken eller vilka typer av floraskötselåtgärder som skulle vara lämpliga för förbindelseväxterna och vidare de funna rödlistade insektsarterna i Blüchers park, så analyseras och diskuteras fakta och data om förbindelseväxterna samt för- och nackdelar med de olika skötselåtgärderna; bränning, bete, slåtter och markomrörning. Slåtter bedöms vara den bästa floraskötselåtgärden för större delen av Blüchers park trots att flera av förbindelsearterna i parken anses mer direkt gynnade av bete än av slåtter (Ekstam 1997). Att bränna av hela eller delar av delområde 4 för att främja ljungen samt att genomföra viss markomrörning i delar av parken för att underlätta för markbobyggande insekter, är också relevant. Fröspridning och utplantering av fler förbindelseväxter samt röjning kring ljuskrävande träd och buskar är ytterligare åtgärder som skulle kunna komma att gynna artrikedomen i området. Sammanfattningsvis uppvisar Blüchers park en flora- och faunadiversitet som är värd att bevara och utveckla. Denna studie bidrar med kunskapsunderlag för detta arbete. / Lund has since a few years back made some inventories of different fauna groups in different natural areas in Genarp; a small community located about 25 kilometers to the southeast of Lund. During those summers (2007-2010) nine red-listed insect species was found and registered in Blüchers Park, a nature area with a mosaic of different habitats on sand ground. Blüchers Park is approximately 2.7 acres and is located in the eastern part of Genarp. The purpose of this work is partly to seek understanding of why the found vascular plants in Blüchers Park grow where they grow, partly to find out which management actions that might be appropriate in the area, that is how the presence of the found red-listed insect species may benefit from different management measures. During June-August 2011, 175 different plant species were found in Blüchers Park. Of these, nine so-called liaison plants (five species and four species groups) were of special interest to benefit. This because they are plants on which red-listed insect species, found in earlier surveys, rely for their survival. To promote the liaison plants and the diversity of other plant species and endangered insect species in Blüchers Park, it requires a change in the flora management in the park. To clarify which type or types of flora management actions that would be appropriate in Blüchers Park, the facts and data about the liaison plants and the pros and cons of the various management actions such as burning, grazing, mowing and soil mixing were analyzed and discussed. Mowing was shown to be the best flora management action for most of Blüchers Park although several of the liaison species in the park are more directly favored by grazing than by mowing (Ekstam 1997). Burning of all or part of subarea 4 to promote the heath and to implement a land agitation in parts of the park to facilitate ground nesting insects, is also relevant. Seed dispersal, planting of more liaison plants and clearing around the light demanding trees and shrubs are additional measures that might benefit biodiversity in the area. In summary Blüchers park exhibits a flora- and faunadiversity that is worth preserving and developing. This study contributes to knowledge base for this work.

Insect pollinators provide indispensible ecosystem services for agricultural, natural and urban ecosystems, and have been declining drastically around the globe. These declines are largely due to fragmentation and loss of habitat resulting from urbanization and intensification of agriculture, and raise concerns over global food security. The purpose of this paper is to investigate the effects of urbanization on abundance, species richness and diversity of insect pollinators, and whether urban environments have potential as sites for conservation. Cities are highly heterogeneous environments with ample foraging and nesting opportunities and can house an abundance and diversity of pollinators. Urban environments can serve as refuges for many pollinator species. Effective city planning and mixed conservation strategies can help to promote healthy populations of insect pollinators in urban environments, which can help to stabilize populations in rural settings, thereby ensuring pollination services for agriculture and terrestrial ecosystems. / Pollinerande insekter (pollinatörer) bidrar med oumbärliga ekosystemtjänster till jordbruk och naturliga och urbana ekosystem, och de har minskat drastiskt i antal runt hela jorden. Dessa nedgångar orsakas till största del av habitatförstöring och -fragmentering, och väcker oro över den globala matsäkerheten. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur urbanisering påverkar abundans, artrikedom och biodiversitet hos pollinatörer, samt om urbana miljöer har potential som platser för bevarande av pollinatörer. Städer är mycket heterogena områden med gott om matresurser och boplatser, och kan husera en mångfald av pollinatörer. Urbana miljöer lämpar sig bra som platser för bevarande av pollinatörer. Med effektiv stadsplanering och en blandning av olika bevarandestrategier kan städer uppehålla hälsosamma populationer av pollinatörer. Detta kan hjälpa till att stabilisera populationer på landsbygden och därmed säkerställa pollinationstjänster till såväl jordbruk som naturliga terrestra ekosystem.