Homogenous forests, such as forests managed for timber harvest, have caused a lot of discussion regarding the effect they have on biodiversity. Many studies have been done comparing the presence of organism groups and species between different types of forest and the production forests to better understand the effect production forests have on biodiversity. However, few studies have focused on how the bryophyte community is affected by these forests. In this study I study seven indicator moss species and compare their occurrence between nature reserves and production forests in Örebro municipality. These indicator species are used when evaluating if a forest has habitats that are of importance for red-listed species. When doing the inventory, I searched for potential habitat in the forests and tried to locate these species. I found that there were significantly more indicator species per inventoried area in the nature reserves than in the production forests. Furthermore, the density of the mosses was significantly higher in the nature reserves than in the production forests. These results suggest that habitats that are important for the indicator species and thus, the red-listed species are more scarce in the production forests.

Död ved är en viktig del i ekosystem och har många olika funktioner. Många arter är beroende av att ha tillgång till död ved, exempelvis som födokälla, bo-/växtplats eller skydd. I kalhyggen, där den naturliga produktionen av död ved inte längre finns kvar, är det därför viktigt att det lämnas kvar en viss mängd, så att området bibehåller sina biologiska förutsättningar. I undersökningen jämfördes kalhyggen med produktionsskog för att se om det fanns någon skillnad i mängd död ved. Detta gjordes genom att inventera 5 lokaler av 70–100 årig gran- och tallskog där varje lokal innehöll ett kalhygge som sammanhängde med ett område produktionsskog. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i volym död ved mellan kalhyggen och produktionsskog. I inventeringen kunde man dock se att mycket av den döda veden som uppmättes i kalhyggena hade en diameter runt 10 cm medan skogsområdena hade mer varierande omkretsar. En högre volym av död ved uppmättes i granskog än i tallskog. Således kan man dra slutsatsen att slutavverkning av en produktionsskog inte verkar ha någon större påverkan på hur stor volym död ved som finns tillgängligt. De uppmätta värdena ligger dock långt under vad som finns i naturskogar, vilket indikerar att man behöver göra insatser för att öka mängden död ved i många av våra skogar. / Woody debris is an important part in many ecosystems and has several different functions. Many species depend on the existence of woody debris, where it is used for example as a food source, nesting site, growing site or as a refuge. In clearcut areas, where the natural production of woody debris no longer exists, it is therefore important that a certain amount of woody debris is left behind to make sure that the area continues to have good biological function? In this investigation, I compared clearcut areas with production forest to see if there was a difference in the volume of woody debris. Five sites with 70–100-year-old spruce- and pine forests were inventoried. Every site consisted of one clearcut area that was adjacent to an area with production forest. No difference in volume of woody debris was found between the areas. The inventory showed that many of the measured trunk diameters that were found in the clearcut areas were around 10 centimeters, whereas in the areas with production forest the diameter varied more. Larger volumes of woody debris were found in spruce forests then in pine forests. Thus,the conclusion is that clearcutting an area with production forest does not seem to have a big impact on the volume of woody debris. Nevertheless, the measured amounts of woody debris are far less then what are found in natural forests, which indicates management needs to see what improvements can be done to increase the amount of woody debris in many of our forests.

The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst, där insekter är några av de viktigaste pollinatörerna. Under de senaste åren har mängden av pollinatörer minskat på grund av olika faktorer somklimatförändring och minskning av både antal habitat och mängd arealyta i habitat. Några avde habitat som är viktiga för pollinatörer finns i skogslandskapet, exempel glesare skogar,betesmarker i skogen, hyggen samt häll- och alvarmarker. Denna studie tittar närmare på två olika skogsområden belägna på Gotland. Ett område utgören produktionsskog (finns i Träkumla socken) och ett en naturskog (Ojnareskogen i Bunge socken). Naturskogen har en större totalyta av lämpliga habitat än produktionsskogen i Träkumla. Det fanns typer av habitat som var både lika och olika i och inom i respektiveområde där olika arter av pollinatörer kan gynnas. I naturskogen var den i areal största habitattypen glesare tallskog medan den minsta var sandmark. För produktionsskogen var den i areal största habitattypen hyggen och den minsta var vägkanter. En viktig faktor sompåverkar möjligheter för hur olika arter av pollinatörer gynnas eller inte är skötseln av skogsområdena. Olika skötselmetoder påverkar också på olika sätt. Studien visar vikten av att redan i planering och vidare skötsel av skogsområden ta hänsyn till och gynna pollinatörer. Förutsättningarna i en produktionsskog respektive naturskog är olika när det gäller såväl påverkan av pollinatörer som möjligheterna för habitatplanläggning.

A balance between large-scale and small-scale disturbance is important for maintaining species diversity on landscape level. Wild boar rooting contributes to small-scale disturbance when leaving patches bare of soil. Knowledge is scarce regarding their impact on soil properties in managed spruce forests in south-west Sweden. Therefore, the objective of this study was to determine the effects of wild boar rooting on soil physical and chemical properties, by taking soil samples from the centre, the edge and outside of disturbed patches. Rooting activities significantly increased soil moisture, organic matter, total N and pH but did not affect total P in this study. Areas with high number of disturbed patches had higher soil moisture and organic matter compared to areas with intermediate and few disturbed patches. These new soil characteristics can favour species diversity and ultimately increase productivity in managed forests. The results of this study indicate that wild boar activity contributes to more positive than negative effects in managed spruce forests and focus should therefore lie on preventing wild boar rooting in other areas more sensitive to this disturbance. It is also important to disseminate information and knowledge about the wild boar's positive and negative impact on managed forests in order to better prevent the negative effects and strengthen the positive ones.

För klimatet spelar skogen en viktig roll eftersom den binder in koldioxid från atmosfären. Genom fotosyntes binds kolet in i biomassan och när organiskt material bryts ned bidrar det till kolinlagringar i marken. Idag finns det många studier om skogens kolinlagringar, men de undersöker endast nettoinbindningen av kolet i skogen och få studier visar hur mycket kol som totalt är inlagrat i en skog. Det finns inga studier om hur det ser ut i Sverige och det finns få studier som visar på skillnaden i kolinlagring mellan en produktionsskog och en urskog. I den här litteraturstudien presenterar jag hur mycket kol som är inbundet i den svenska skogen och hur det skiljer sig mellan produktionsskog och urskog. Genom att applicera data från en studie som undersökte hur mycket kol som är inbundet i skogen i Kanada på den svenska skogen kom jag fram till att det finns totalt mellan 5 413 och 6 798 miljoner ton kol inlagrat i den svenska skogen, men mer kol skulle kunna lagras. Medelåldern för när träd slutavverkas är i Sverige 101 år. Jag kom fram till att det lagras in ungefär 53 till 75 ton mer kol per hektar i en skog som är äldre än 140 år än i en skog som är mellan 101 och 120 år. Resultatet visar att det binds in mer kol i en urskog än i en produktionsskog och att det är viktigt att bevara de urskogar som idag finns för att kunna möta de klimatproblem vi står inför. / For the climate, the forest plays an important role because it binds carbon dioxide from the atmosphere. Through photosynthesis, carbon is bound into the biomass and degradable organic material contributes to carbon storage in the soil. There are many studies on the forest carbon deposits, but they only examine the net binding of carbon, and few studies show how much carbon is stored in total. There are no studies on what carbon storage looks like in Sweden and few studies that show the difference in carbon storage between production forests and old-growth forests. In this literature study, I present how much carbon is bound in Swedish forests and how it differs between production forest and old-growth forest. By applying data from a study that examined how much carbon is bound in Canadian forests on Swedish forests, I concluded that there is a total of between 5 413 and 6 798 million tonnes of carbon stored in Swedish forests, but more carbon could be stored. In Sweden, the average age for when trees are felled is 101 years. I concluded that approximately between 53 and 75 tonnes more carbon per hectare is stored in a forest that is older than 140 years than in a forest that is between 101 and 120 years. The results show that more carbon is bound in an old-growth forest than in a production forest and that it is important to preserve the old-growth forests to reduce the climate problems we face.