Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ”Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet”. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad intervju och deltagande observation som metod. Vi har inte funnit någon liknande produkt under vår omvärldsanalys vilket tyder på att området är outforskat. Utifrån omvärldsanalysen anser vi att vår produkt tillför nytt material till Evolutionsmuseet som även teoretiskt kan anammas av andra museer. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet.

No description available.

De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten. De båda habitaten betades under perioden av nötkreatur. Samtliga skalbaggar samlades in för att sedan artbestämmas på labb och sammanlagt påträffades 13 olika arter varav en av dem, streckdyngbaggen (Aphodius merdarius), finns med på rödlistan som starkt hotad. Av de 13 arter som hittades återfanns 11 av dem på den öppna betesmarken jämfört med skogsmarkens 9 arter. Antalet individer varierade vid de olika tidpunkterna och även om skogsbetesmarken hade fler arter under augustiinventering var det fler individer vid motsvarande inventering på den öppna betesmarken, vilket tyder på en större täthet på de öppna markerna. Flest individer var det på den öppna betesmarken under juli månad. Slutsatsen jag drar av resultaten, med stöd från tidigare studier, är att lokalernas utformning och läge har stor betydelse för dyngbaggarna, men kanske än viktigare för deras levnad och överlevnad är tillgången på bra substrat för boplats och föda och hur platsen i fråga är solexponerad.

<p>De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (<em>Scarabaeidae</em>) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten. De båda habitaten betades under perioden av nötkreatur. Samtliga skalbaggar samlades in för att sedan artbestämmas på labb och sammanlagt påträffades 13 olika arter varav en av dem, streckdyngbaggen (<em>Aphodius merdarius),</em> finns med på rödlistan som starkt hotad.</p><p>Av de 13 arter som hittades återfanns 11 av dem på den öppna betesmarken jämfört med skogsmarkens 9 arter. Antalet individer varierade vid de olika tidpunkterna och även om skogsbetesmarken hade fler arter under augustiinventering var det fler individer vid motsvarande inventering på den öppna betesmarken, vilket tyder på en större täthet på de öppna markerna. Flest individer var det på den öppna betesmarken under juli månad. Slutsatsen jag drar av resultaten, med stöd från tidigare studier, är att lokalernas utformning och läge har stor betydelse för dyngbaggarna, men kanske än viktigare för deras levnad och överlevnad är tillgången på bra substrat för boplats och föda och hur platsen i fråga är solexponerad.</p>

The military area Skillingaryds skjutfält is considered to harbor a great amount of value for saproxylic beetles, despite the fact that no inventory has been made, because of the high amount of dead wood. After the storms Gudrun (2005) and Per (2007) the County Administrative Board of Jönköping decided to leave a large amount of dead wood in the area to promote biodiversity. During the summer of 2016 the area was surveyed with window traps that were emptied three times. 121 species of saproxylic beetles belonging to 41 families were found during this time. Of these species there were three red listed: Uloma culinaris, Pseudanidorus pentatomus and Orchesia minor. Aside from the red listed species one species that indicate high nature values, Necydalis major, was found and four rare species from the genus Hylis sp. which are rare due to intense forestry. In comparison to other studies Skillingaryds skjutfält exhibit a less interesting fauna than expected. The reason for this is believed to be overgrowth, lack of variation and canopy closure that limits sun exposure. The summer of 2016 was quite mediocre in both temperature and sunny days which also may have affected the results. Since there hasn’t been any previous study of the saproxylic fauna in the area it is impossible to say if the windthrow from the big storms has affected the fauna in any direction. But since it is a known fact that storms generate dead wood it can be concluded that the increase of dead wood should have affected the fauna. This study is the start-up of a proposed continual survey and to draw any conclusions, comparison to other similar studies has been made. It should be emphasized that this study does not give the full picture of the saproxylic fauna and that there probably are more species living in the area than presented here.

<p>Modern methods for managing pine (<em>Pinus sylvestris</em>) create homogenized forests. This decreases nature’s potential for biodiversity and might threaten species in need of different types of milieu. The main purpose of this study was to investigate how important older pine trees are for biodiversity. In the Hall-Hangvar Reserve in the north-west part of Gotland, insects collected from traps showed that more species were found in old or dead trees compared to younger pine trees. A statistically significant difference was found for Coleoptera (beetles). The taxons of greatest interest for this study were Coleoptera and Hymenoptera (wasps). Certain families of Hymenoptera use ducts made by larvae from some families of Coleoptera.These larvae also serve as prey. Relevance concerning enviromental importance to species and diffrenences in inhabiting the three stages of pine trees was of importance.</p>