The principles of logistics in Swedish doctrines appear different to sets of principles in other countries. The content of Swedish doctrines regarding logistics also appear to differentiate from the content military theory prescribes. According to research in strategy and operational art, logistics is a key component when planning military strategy and operations. Research also shows that likeness between doctrines regarding logistics is an important factor for success when military organisations are to collaborate. According to Swedish doctrine, this is highly prioritized in the Swedish Armed Forces. This thesis characterizes normative documents published by the Swedish Armed Forces with the purpose of showing the contents regarding logistics that they contain. The theoretical framing uses the logistics principles of Moshe Kress. The results show the extent of content regarding logistic principles in the documents. Results further shows that the Swedish Military Strategy doctrine does not discuss any logistical principles at all. This is surprising as research regarding strategy and logistics states that strategy needs to clearly express how the logistics function ought to be organized.

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande. Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser. Mahan har däremot en delvis avvikande syn, vilket innebär att han förmodligen inte har varit influens.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen. Det är dock skillnad mellan hur doktrinen beskriver det som Clausewitz benämner krigets natur och vad som verkligen står i boken ”Om kriget”. Clausewitz beskriver krigets natur som en märklig treenighet sammansatt av den primitiva våldsamheten i dess element, hatet och fiendskapen som tillsammans kan betraktas som en blind naturkraft; av sannolikheternas och tillfälligheternas spel, som ger utrymme för ett fritt skapande sinne; och slutligen av att vara ett till politiken underordnat instrument, varigenom det betingas av det rena förståndet. Doktrinen beskriver krafterna som bildar krigets natur som Emotionell kraft(folket), Styrande rationell kraft (politiken) och Våldsutövande kraft (Försvarsmakten). Det är viktigt, bland annat kopplat till behovet av vetenskaplig förankring, att skilja på vad Clausewitz verkligen skrev och på andra förklaringsmodeller som härstammar från Clausewitz men som också på vissa punkter skiljer sig från originaltexten i ”Om kriget”. / The development of military doctrines has been described as a process where knowledge and well-tried experience turns to principles for the use of military forces. The military theory offers a scientific basis for military doctrines and influences from military theory are therefore an important part of the development of doctrines. Last year, 2011, The Swedish Armed Forces released a new military-strategic doctrine, MSD12. The purpose of this essay is to examine the link between the Swedish doctrine and its scientific basis. The examination has shown that the theory of Carl von Clausewitz regarding the nature of war has a great impact and influence on the content of the doctrine. The theory is used both through direct- and also through indirect influences. An analysis of how the doctrine relate to the factors that, according to Clausewitz, constitute the nature of war shows a discrepancy between its definition of the "remarkable trinity" and the definition given by Clausewitz himself. The book “On War” defines the components of the “trinity” as: The play of chance and probability, Primordial violence, hatred, and enmity and War's element of subordination to rational policy. The doctrine state that the “trinity” consists of: Emotional forces (the people), Rational forces (The politics and the policy) and Violence conducting forces (The Swedish Armed Forces). It is important to make a difference between what Clausewitz actually wrote and other concepts of a trinity that are derived from the “remarkable trinity” defined in “On War.

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten. Denna uppsats syftar till att bidra till en vidgad förståelse av moderna krig och konflikter. Författaren vill uppnå en mer nyanserad förståelse av fenomenet krig genom att problematisera Clausewitz teoribildning. Resultaten visar att vi måste vara öppna för en vidare tolkning utifrån perspektiven krigföringens karaktär, de krigförande parterna och krigföringens syfte.

Abstract: The objective with this thesis is to create a deeper understanding of Hybrid Warfare and through that support the Swedish Armed Forces with encompassing their perspective. The thesis is based on a hermeneutic paradigm, an inductive approach and a qualitative method, which is inspired by Grounded Theory. The data collection in this study has been conducted through semi-structured qualitative interviews of key personnel and decision makers at the Swedish Armed Forces Headquarter. We have used the two theories “Modern Warfare in War and Peace” and “Social Movement Approach” in order to obtain scientifically proof for our result. The main conclusion of this study is that Hybrid Warfare is the modern war. It is an epithet that is used to explain the characteristics in the type of Modern Warfare that we currently are facing. The other conclusions in this study is that Hybrid Warfare is a “national all of government comprehensive concept”, and a proactive concept that requires a tailor fitted approach. Hybrid Warfare is a comprehensive approach based on a Total War strategy that is used in order to achieve a state actors political aims and objectives. However it is a long-term tailor fit “all of government” concept and not a military concept. This concept is based on a proactive approach, which includes a long-term shaping of the environment, distort the situation awareness and peoples perception locally in the conflict area and globally on the world arena. The purpose with the shaping of the environment is to create legitimacy for their activities in a way that reduces the risk for sanctions and international involvement. Hybrid Warfare includes the use of social movements in order to affect and in-stabilize a state. By using social movements state actors can deny their involvement in the conflict. Hybrid Warfare is also hybrid in its nature and is based on a asymmetric approach where state and non-state resources are used in a way that manipulate the boundary between peace and war in a way makes conventional military power become obsolete. We have as an outcome of this study developed a tentative theory of Hybrid Warfare. In comparison to Hybrid War, Hybrid Threats is a latent targeting method that is used within the frames of a hybrid approach

<p>Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet.</p> / <p>This study deals with the subject of military theory and the essence of the classic principles of warfare. Since ancient times, surprise, has had a profound effect on how different nations and people have fought and made use of tactics and today still, surprise is something that characterize the modern battlefield. As an example, one can mention the attack on the World Trade Centre on the 11th of September 2001 where consequences had major effects on the political and strategic level. In conflicts around the globe surprise attacks are not uncommon and we continue to exploit this principle, although weapons technology and tactics have evolved. The focus of this work has been to analyze the principle and make a comparative analysis between Eastern and Western thoughts and approach. Is there a difference or do both sides have the same view on the principle of surprise? This study is based on ideas from recognized military theorists Carl von Clausewitz and Sun Tzu as well as doctrines from the former Soviet Union and now Russia and Sweden. The purpose of this study is mainly to give the author a deeper knowledge of the subject. The author’s will is to later use this knowledge in his profession. Initially, the author has studied theorists and doctrine in order to describe their perception of the concept. After that the author has analyzed the results and come to certain conclusions. Finally, the author discussed the results and also explains what he believe that future studies on this topic should focus on.</p>

Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet. / This study deals with the subject of military theory and the essence of the classic principles of warfare. Since ancient times, surprise, has had a profound effect on how different nations and people have fought and made use of tactics and today still, surprise is something that characterize the modern battlefield. As an example, one can mention the attack on the World Trade Centre on the 11th of September 2001 where consequences had major effects on the political and strategic level. In conflicts around the globe surprise attacks are not uncommon and we continue to exploit this principle, although weapons technology and tactics have evolved. The focus of this work has been to analyze the principle and make a comparative analysis between Eastern and Western thoughts and approach. Is there a difference or do both sides have the same view on the principle of surprise? This study is based on ideas from recognized military theorists Carl von Clausewitz and Sun Tzu as well as doctrines from the former Soviet Union and now Russia and Sweden. The purpose of this study is mainly to give the author a deeper knowledge of the subject. The author’s will is to later use this knowledge in his profession. Initially, the author has studied theorists and doctrine in order to describe their perception of the concept. After that the author has analyzed the results and come to certain conclusions. Finally, the author discussed the results and also explains what he believe that future studies on this topic should focus on.

Doktriners beskrivningar av krigföringsprincipen enkelhet kan framstå som enkla och tydliga, men ett antal problem kvarstår att utveckla för att de ska bli både praktiskt och teoretiskt användbara. Dels vad som avses med begreppet enkelhet, dels varför enkelhet minskar risken för missförstånd och möjliggör operationer under påverkan av friktioner, och dels hur denna enkelhet kan uppnås i planering, order och genomförande. Det återstår därför att undersöka varför enkelhet bidrar till att operationer kan genomföras såsom planerat och hur denna kausala mekanism kan beskrivas. Syftet med denna uppsats är att förklara hur enkelhet kan uppnås i planering, order och genomförande för att minska risken för missförstånd och möjliggöra operationer i en friktionsfylld miljö med bibehållet tempo och initiativförmåga. Detta genom att utveckla en hypotes om den kausala mekanismen hur enkelhet bidrar till att operationer kan genomföras som planerat, samt empirisk pröva denna i en tvåfallsstudie av anfallet mot Raatevägen under Finska Vinterkriget och anfallet av Abu-Agheila under Sexdagarskriget. Resultatet visade att enkelhet bidrar till att operationer kan genomföras såsom planerat genom att i planeringen vara medveten om och beakta de utmaningar som genomförandet och den aktuella operationsmiljön innebär, och genom att anpassa planen till dessa utmaningar snarare än att anpassa genomförandet efter den framtagna planen.

Varifrån kommer den svenska marinens kunskap och erfarenheter om strid till sjöss?   ABSTRACT: A robust doctrine should consist of solid arguments and theory that explain the background in order to give more effect. The Swedish naval doctrine Doktrin för marina operationer (DMarinO) is based on knowledge and experience. The problem is that the doctrine does not mention where Sweden´s knowledge and experience from naval warfare originate. Since Sweden has not been to war in over 200 years it is hard to argue that all knowledge and experience originate from own naval warfare. The issue is whether national or international naval theory can be found in DMarinO.   The thesis is based on the two naval theorists, Landquist and Hughes, who each assigned six variables representing their theory. The purpose of this thesis is to examine whether Landquist and Hughes´s naval theories is found in DMarinO and to increase understanding of naval theories connection to Sweden´s naval doctrine.   The results show that both theories are reflected in DMarinO. Theory from Landquist can be found in a higher degree than theory from Hughes. Therefore it is possible that DMarinO could be influenced by both national and international naval theory, but more research is needed in order to confirm that.     Nyckelord: Landquist, Hughes, militärteori, sjömilitära teoretiker, marin doktrin, DMarinO

I Försvarsmaktens doktriner uttrycks manöverkrigföring och uppdragstaktik som teori och lednings­filosofi. I de taktiska reglementena beskrivs hur uppdragstaktik och manöverkrigföring tillämpas som metod i händelse av fred, kris eller krig. Vidare syftar taktikreglementena till att vara en utgångspunkt för hur våra marina krigsförband utbildas, organiseras och utrustas.   Syftet med undersökningen är att utreda inverkan av införandet av Taktikreglemente för Marinen TRM 1(A) avseende uppdragstaktik och manöverkrigföring. hur uppdragstaktik och manöverkrigföring som metod, inom den svenska Marinen, kan ha påverkats vid införandet av Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A). Undersökningen gjordes genomfördes som en kvalitativ jäm­förande fallstudie där Taktikreglemete för Flottan, TRFL, och Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA jämfördes med TRM 1(A). Vid textanalysen nyttjades en analysmodell som påvisar uppdrags­taktik och resultaten analyserades därefter mot militär­teoretiker så som Clausewitz, Corbett och Mahan utifrån perspektivet uppdragstaktik och manöver­krig­föring.   Resultatet av undersökningen visar att TRFL och TRKA är att se mer som läroböcker vilka, utan att i detalj beskriva taktiska lösningar, beskriver hur officerare ska tänka i fråga om taktik. Nuvarande regle­mente, TRM 1(A), presenterar i första hand vad Marinen är och upplevs därför mer som en handbok över Marinen snarare än ett taktiskt reglemente. Detta med anledning av att kapitel som om­fattar militär­teori, sjökrigets natur, syfte och metoder utelämnats, vilket gör att den svenska taktiska särarten saknas i TRM 1(A). Övriga slutsatser är att TRM 1(A) exkluderat hur amfibiestridskrafterna taktiskt ska nyttjas samt att reglementet inte harmonierar med Försvarsmaktens doktriner avseende uppdragstaktik och man­överkrigföring. / Manoeuvre warfare and mission-type orders are expressed as theory and philosophy in the Swedish military doctrine. The tactical doctrines describe how manoeuvre warfare and mission-type orders is implemented in case of peace, crisis’s or war. Furthermore, tactical doc­trines provide a starting point in the development of new units and equipment. They are also used in the education of officers and they constitute a foundation in planning and imple­men­tation of operations both at home and abroad.   The aim of the thesis project is to analyse if the implementation of Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A) has affected the way the Swedish Navy and Marines approach manoeuvre war­fare and mission-type orders. The project is a qualitative comparative case study where Taktikreglemete för Flottan, TRFL, and Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA are com­pared to TRM 1(A). During the project we used a theory on mission-type orders and then com­pared with military theorists such as Clausewitz, Corbett and Mahan from the perceptive of man­oeuvre warfare and mission-type orders. The result of the study shows that TRFL and TRKA are textbooks explaining how a commander should think without in detail describing tactical solutions. TRM 1(A) presents a blueprint of what the Swedish Navy and Marines are, rather than to be considered as a guiding tactical doctrine. Hence, it lacks the founding principles of military theory of land and sea warfare trans­lated to Swedish circumstances.  Other conclusions of the study show that the tactical use of marine units is excluded, and the tactical doctrine do not harmonise with the view on man­oeuvre warfare and mission-type orders with in Swedish military doctrine.   Apart from the abstract, the study is written in Swedish.