Thesis (M.A.)--University of Alabama at Birmingham, 2007. / Description based on contents viewed June 3, 2008; title from title screen.

Zugleich: Diss. Mainz. / Literaturverz.

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande. Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser. Mahan har däremot en delvis avvikande syn, vilket innebär att han förmodligen inte har varit influens.

Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1965. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Bibliography: l. 217-228.

Uppsatsen beskriver vad som kännetecknar och omfattar begreppen sjömakt och sjöherravälde. Detta mynnar ut i en studie av Mahans teorier för att etablera, utöva och bestrida ett herravälde till sjöss. Här har teorierna kring avgörande slag, sjöfartskrig och ”fleet in being” valts ut för att avgränsa arbetet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Mahans teorier för att etablera, utöva och bestrida ett sjöherravälde går att tillämpa på ubåtskrigföring. Utifrån historiska händelser kring sjöfartskriget mellan Nazityskland och Storbritannien under andra världskriget samt stridigheterna mellan Argentinska flottan och den brittiska under Falklandskriget, undersöks det ifall Mahans teorier är tillämpbara på den ubåtskrigföringen som fördes i respektive fall. Fallen avslutas med diskussion som för fram tillämpbarheten i teorierna. De slutsatser som dras är att teorierna i stort går att applicera på ubåtskrigföring men tekniken och taktiken samt motmedel som utvecklats mot ubåtar gör att det finns för- och nackdelar med att använda ubåten som vapen. Ubåten har potential att skapa ett avgörande i sjöstriden men för ett etablerande av sjöherraväldet krävs det kontroll inte bara på utan även under och över ytan, där ubåten inte ensam kan utföra detta. Tekniken och underrättelserna är avgörande för att ubåten ska kunna vara ett effektivt vapen mot sjöfarten. Ubåten binder upp resurser i form av konvojsystem och tvingar motståndaren till val av transportväg och medel. Dock kunde inte Tyskland nyttja sina ubåtar på samma sätt som idag, då luftoberoende framdrivningssystem och kärnkraft inte fanns tillgänglig för att hålla ubåten under ytan några längre tider. Ubåtens förmåga till dolt uppträdande lämpar sig väl för metoden ”fleet in being”. Vetskapen om att en ubåt kan finnas binder resurser och tvingar anfallande part till förändrade av taktik och tillvägagångssätt för operationen.

The amounts of theories that deal with naval warfare are many. Several of those are developed under the previous century when tactics and technology were in the eve of development. Many of modern thinkers within science of war often refer to older but recognized theories. The purpose of this essay is to examine if the old but recognized theories are of current interest in modern naval warfare. The questions that are used in this essay are, what is the characteristics of the war of Yom Kippur with Mahan’s offensive and Corbett’s defensive as a starting-point and are there any of the theories that are prominent. The examination is then carried out through analysing Mahan’s offensive and Corbett’s defensive. With their theories as a starting-point the characteristics of Mahan’s offensive and Corbett’s defensive are to be found within the war of Yom Kippur. The conclusions show that there are characteristics of Mahan’s offensive and Corbett’s defensive within the war of Yom Kippur. The defensive is striking on the political strategic level. The offensive is conspicuous on the military strategic and tactical level.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för. Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund. För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring. Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter. Med denna kunskap som grund kan teorierna om sjökrigföring närmas med kritiska ögon och utnyttjas i det sammanhang de är utformade för.

<p>De klassiska sjökrigsteorierna har åtskilliga år på nacken. Fortfarande anses emellertid Julius S. Corbetts och Alfred T. Mahans idéer äga sin giltighet – trots att den tidigare var verksam under första halvan 1900-talet och den senare under framförallt den andra halvan av 1800-talet. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida dessa teoretikers syn på strategier i sjökriget som fenomen kan anses relevanta i det moderna sjökriget. Slaget om Falklandsöarna i början 1980-talet har betecknats som en av de första drabbningarna till sjöss som utspelats i en modern telekrigsmiljö. Utgångspunkt har varit att studera i vilken utsträckning Corbetts och Mahans teorier kan skönjas i utförandet av den brittiska operationsplanen i Falklandskriget. Genom en kvalitativ textanalys av Mahans och Corbetts litterära verk, och litteratur om dessa, har adekvata indikatorer tagits fram. Dessa har jämförts med en fallstudie som utgjorts av Falklandskriget. Slutsatsen blev att teorierna – och då framförallt Corbetts tankar – äger sin giltighet, om än inte bokstavligen och i varje detalj, men som en övergripande förklaring på vilket sätt framgång i modern sjökrigsföring kan uppnås.</p> / <p>The classic naval theories have been around for a considerable sum of time. Despite of these circumstances the ideas of Julius S. Corbett and Alfred T. Mahan are still regarded to be obligated their validity – even though that the foremost of them was active under the first part of the 1900 and the latter active particularly during the second part of the 1800. The purpose of the paper has been to examine whether these naval thinker view on strategy in naval warfare could be considered to be relevant in the modern naval warfare. The battle for the Falklands islands in the beginning of 1980 have been designated as one of the first encounters on the high seas that was situated in a modern electronic warfare environment. The starting point has been to study in which extension Corbett’s and Mahan’s theories could be notices in the execution of the British campaign plan in the Falklands war. Through a qualitative text study of Mahan’s and Corbett’s literary creation, and literature about them, adequate indicators have been brought forward. These have been comprehended with a case study consisting of the Falklands war. The conclusion where that the theories – particularly Corbett’s thoughts – still posses, if not figuratively and in every aspect, but as an overlooking clarification through in which way the success in modern navel warfare ought to be accomplished.</p>

<p>Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken. Utgångspunkten har varit att genom kvalitativ textanalys beskrivit Mahans, Corbetts och Vegos teorier om skydd av handelstransporter. Dessa har jämförts med varandra samt med en fallstudie genomförd på Operation Atalanta. En av slutsatserna är att teoretikerna Mahan, Corbett och Vego har liknande teorier. De talar omsäkra hamnar, konvoj, eskort och säkra färdvägar som metoder att skydda handelstransporter. Skillnaden är hur metoderna genomförs samt hur viktiga de är. De metoder av Mahan och Corbett som återfinns i Operation Atalanta är framförallt eskort, men även vikten av säkra farleder och knutpunkter. Vegos metoder som återfinns är även eskortföretag, men även vikten av luftherravälde vid skydd av handeltransporter och att arbeta med att vidta förebyggande åtgärder.</p> / <p>Mahan and Corbett, which we study today, were operating in an era before the Cold War and international military intervention, but are still considered useful. Today the Swedish fleet carries out other types of missions than in the late 1800s, when Corbett and Mahan were active. War does not look the same today as both technology and tactics have evolved. Are the theories we study, applicable today?The purpose of this paper is to examine theories about the protection of merchant ships and compare Mahans, Corbetts and Vego theories with how it is implemented in the present day, focusing on the operation of the Gulf of Aden. This paper uses qualitative text analysis to describe Mahan, Corbettand Vegos theories, on the protection of commercial shipments. These were compared with each other and the results were later applied to a case study on Operation Atalanta. One of the conclusions are that Mahan, Corbett and Vegos theories are similar, concerning securingports, convoy, escort and securing routes. The difference however is how to apply these methods and the importance of them. Mahan and Corbett's theories, which are applicable to Operation Atalanta concern escort, and the importance of safe routes and hubs. Vegos theories which are applicable are escorts and the importance of air supremacy for the protection of trade and transport to work with preventive measures.</p>

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken. Utgångspunkten har varit att genom kvalitativ textanalys beskrivit Mahans, Corbetts och Vegos teorier om skydd av handelstransporter. Dessa har jämförts med varandra samt med en fallstudie genomförd på Operation Atalanta. En av slutsatserna är att teoretikerna Mahan, Corbett och Vego har liknande teorier. De talar omsäkra hamnar, konvoj, eskort och säkra färdvägar som metoder att skydda handelstransporter. Skillnaden är hur metoderna genomförs samt hur viktiga de är. De metoder av Mahan och Corbett som återfinns i Operation Atalanta är framförallt eskort, men även vikten av säkra farleder och knutpunkter. Vegos metoder som återfinns är även eskortföretag, men även vikten av luftherravälde vid skydd av handeltransporter och att arbeta med att vidta förebyggande åtgärder. / Mahan and Corbett, which we study today, were operating in an era before the Cold War and international military intervention, but are still considered useful. Today the Swedish fleet carries out other types of missions than in the late 1800s, when Corbett and Mahan were active. War does not look the same today as both technology and tactics have evolved. Are the theories we study, applicable today?The purpose of this paper is to examine theories about the protection of merchant ships and compare Mahans, Corbetts and Vego theories with how it is implemented in the present day, focusing on the operation of the Gulf of Aden. This paper uses qualitative text analysis to describe Mahan, Corbettand Vegos theories, on the protection of commercial shipments. These were compared with each other and the results were later applied to a case study on Operation Atalanta. One of the conclusions are that Mahan, Corbett and Vegos theories are similar, concerning securingports, convoy, escort and securing routes. The difference however is how to apply these methods and the importance of them. Mahan and Corbett's theories, which are applicable to Operation Atalanta concern escort, and the importance of safe routes and hubs. Vegos theories which are applicable are escorts and the importance of air supremacy for the protection of trade and transport to work with preventive measures.