<p>Operation Atalanta är en EU gemensam marin operation utanför Somalias kust som syftar till att skydda Word Food Program sjötransporter från piratattacker i området. Försvarsmaktens styrkebidrag till operationen består i huvudsak av Internationella Korvettstyrkan (IKS) som innehåller korvetterna HMS Stockholm, HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Förbandet transporterades till insatsområdet med strategisk sjötransport. Att transportera svenska örlogs-fartyg på detta sätt är tämligen nytt inom marinen. Strategiska sjötransporter kräver framförhållning då sjötransportresurserna i vissa fall kan vara svårt att få tillgängliga på den tid som önskas. Därför har denna uppsats inriktats på transportplaneringen av operation Atalanta.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra teori med praktik där kvalitativ textanalys har ställts mot kvalitativa intervjuer. Genom en undersökning av transportplaneringen under operation Atalanta som jämförts med <em>Handbok Försvarsmaktens Transporter Grunder (H FM Tp Grunder) </em>har skillnader identifieras. Dessa skillnader har senare värderas mot hur transportplanerings- processen följdes.</p><p>Processen har i denna uppsats begränsats till att undersöka de tre första delprocesserna, som författaren valt kalla för faser: <em>inhämtning, bedömning och upphandling.</em> Faserna används genomgående genom empirin där underaktiviteterna i respektive fas presenteras. Faktorer att beakta under planeringen är <em>kostnadseffektivitet, tid</em> och <em>kvalitet</em>. Dessa faktorers inverkan undersöks närmare i respektive fas.</p><p>Fallstudien visar att transportplaneringsprocessen inte följts enligt <em>H</em> <em>FM Tp Grunder</em>. Den främsta orsaken är tidsbrist som forcerat planeringen. Erfarenhet hos dem som varit involverade i planeringen har dock medgett att kontrollerade avsteg från processen kunnat göras.</p> / <p>Operation Atalanta is an EU combined maritime operation outside Somalia’s coasts. The main objective of the operation is to protect World Food Program sea transports in the area from pirate attacks. The Swedish Armed Forces has contributed with a maritime task force containing two corvettes and a supply ship. The ships were transported by a strategic sealift to area of operations. The knowledge of transporting Swedish naval vessels this way is limited due to lack of experience. Sea transports of this kind need to be planned with a long-term view due to the competitive situation on the sea transport market and the limitation of resources. </p><p>This essay is therefore focused on the planning process of the described transport where an investigation of theory and practice is done. The theory comes from an internal handbook which describes The Swedish Armed Forces planning process for military transports. This planning process will be compared to the case study, operation Atalanta in order to sort out differences. These differences will show how well the planning process was followed in this particular case.  </p><p>The author has limited the planning process to involve three different stages in the planning process, these are: <em>Information gathering, Assessment </em>and<em> Procurement</em> and hereafter called phases. The stages will in time be set from the political directive to a sea transport has been procured. Different aspects are to be considered during the planning process. These are cost efficiency, time and quality. These aspects will be examined in each phase in order to investigate how they have affected the planning process.    </p><p>The case study shows that the planning process has not been followed according to what the handbook describes. The main reason is the lack of time. The time has been a crucial factor which has driven the transport planning to make deviations. However this deviation has been done with good knowledge about the planning process thru experience.</p>

<p>Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ”Fourth Generation Warfare” i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet. Problemområdet är intressant då Sverige idag bidrar med enheter (ME02) till den marina multinationella styrkan, EUNAVFOR, som verkar i Adenviken. Det huvudsakliga syftet för de ingående nationerna är att eskortera fartyg tillhörande WFP (World Food Program), men även bidraga till ökad säkerhet för handelssjöfarten. Uppsatsen kommer fram till att begreppet 4 GW till stor del är applicerbart. Dock är Adenviken och dess specifika karaktäristik säregen varvid vidare forskning krävs i syfte att militärteoretiskt definiera situationen i Adenviken.</p> / <p>The following essay is based on the current situation in the Gulf of Aden, which is characterized by illegal piracy activity. The Gulf of Aden with its peculiar characteristic is being examined inpurpose to identify if the conception “Fourth Generation Warfare” (4 GW) in any means is possible to apply on the situation. In purpose to answer the main issue, the essay will discuss the conception 4 GW considering history, meaning and development. The empirical part of the essay deals with the Gulf of Aden and focuses on the situation in Somalia with the pirates and their illegal activities. The problem area is interesting because today Sweden is contributing units (ME02) to the marine multinational force, EUNAVFOR, which operate in the Gulf of Aden. The main purpose of the participating nations is to escort vessels in WFP (World Food Program), but also contribute to greater security for commercial shipping. The essay concludes that the conception 4 GW in many means is able to apply on the situation. However, the Gulf of Aden and its specific characteristics is peculiar and further research is required in order to define the military situation in the Gulf of Aden.</p>

Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ”Fourth Generation Warfare” i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet. Problemområdet är intressant då Sverige idag bidrar med enheter (ME02) till den marina multinationella styrkan, EUNAVFOR, som verkar i Adenviken. Det huvudsakliga syftet för de ingående nationerna är att eskortera fartyg tillhörande WFP (World Food Program), men även bidraga till ökad säkerhet för handelssjöfarten. Uppsatsen kommer fram till att begreppet 4 GW till stor del är applicerbart. Dock är Adenviken och dess specifika karaktäristik säregen varvid vidare forskning krävs i syfte att militärteoretiskt definiera situationen i Adenviken. / The following essay is based on the current situation in the Gulf of Aden, which is characterized by illegal piracy activity. The Gulf of Aden with its peculiar characteristic is being examined inpurpose to identify if the conception “Fourth Generation Warfare” (4 GW) in any means is possible to apply on the situation. In purpose to answer the main issue, the essay will discuss the conception 4 GW considering history, meaning and development. The empirical part of the essay deals with the Gulf of Aden and focuses on the situation in Somalia with the pirates and their illegal activities. The problem area is interesting because today Sweden is contributing units (ME02) to the marine multinational force, EUNAVFOR, which operate in the Gulf of Aden. The main purpose of the participating nations is to escort vessels in WFP (World Food Program), but also contribute to greater security for commercial shipping. The essay concludes that the conception 4 GW in many means is able to apply on the situation. However, the Gulf of Aden and its specific characteristics is peculiar and further research is required in order to define the military situation in the Gulf of Aden.

Operation Atalanta är en EU gemensam marin operation utanför Somalias kust som syftar till att skydda Word Food Program sjötransporter från piratattacker i området. Försvarsmaktens styrkebidrag till operationen består i huvudsak av Internationella Korvettstyrkan (IKS) som innehåller korvetterna HMS Stockholm, HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Förbandet transporterades till insatsområdet med strategisk sjötransport. Att transportera svenska örlogs-fartyg på detta sätt är tämligen nytt inom marinen. Strategiska sjötransporter kräver framförhållning då sjötransportresurserna i vissa fall kan vara svårt att få tillgängliga på den tid som önskas. Därför har denna uppsats inriktats på transportplaneringen av operation Atalanta. Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra teori med praktik där kvalitativ textanalys har ställts mot kvalitativa intervjuer. Genom en undersökning av transportplaneringen under operation Atalanta som jämförts med Handbok Försvarsmaktens Transporter Grunder (H FM Tp Grunder) har skillnader identifieras. Dessa skillnader har senare värderas mot hur transportplanerings- processen följdes. Processen har i denna uppsats begränsats till att undersöka de tre första delprocesserna, som författaren valt kalla för faser: inhämtning, bedömning och upphandling. Faserna används genomgående genom empirin där underaktiviteterna i respektive fas presenteras. Faktorer att beakta under planeringen är kostnadseffektivitet, tid och kvalitet. Dessa faktorers inverkan undersöks närmare i respektive fas. Fallstudien visar att transportplaneringsprocessen inte följts enligt H FM Tp Grunder. Den främsta orsaken är tidsbrist som forcerat planeringen. Erfarenhet hos dem som varit involverade i planeringen har dock medgett att kontrollerade avsteg från processen kunnat göras. / Operation Atalanta is an EU combined maritime operation outside Somalia’s coasts. The main objective of the operation is to protect World Food Program sea transports in the area from pirate attacks. The Swedish Armed Forces has contributed with a maritime task force containing two corvettes and a supply ship. The ships were transported by a strategic sealift to area of operations. The knowledge of transporting Swedish naval vessels this way is limited due to lack of experience. Sea transports of this kind need to be planned with a long-term view due to the competitive situation on the sea transport market and the limitation of resources.  This essay is therefore focused on the planning process of the described transport where an investigation of theory and practice is done. The theory comes from an internal handbook which describes The Swedish Armed Forces planning process for military transports. This planning process will be compared to the case study, operation Atalanta in order to sort out differences. These differences will show how well the planning process was followed in this particular case.   The author has limited the planning process to involve three different stages in the planning process, these are: Information gathering, Assessment and Procurement and hereafter called phases. The stages will in time be set from the political directive to a sea transport has been procured. Different aspects are to be considered during the planning process. These are cost efficiency, time and quality. These aspects will be examined in each phase in order to investigate how they have affected the planning process.     The case study shows that the planning process has not been followed according to what the handbook describes. The main reason is the lack of time. The time has been a crucial factor which has driven the transport planning to make deviations. However this deviation has been done with good knowledge about the planning process thru experience.

<p>Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken. Utgångspunkten har varit att genom kvalitativ textanalys beskrivit Mahans, Corbetts och Vegos teorier om skydd av handelstransporter. Dessa har jämförts med varandra samt med en fallstudie genomförd på Operation Atalanta. En av slutsatserna är att teoretikerna Mahan, Corbett och Vego har liknande teorier. De talar omsäkra hamnar, konvoj, eskort och säkra färdvägar som metoder att skydda handelstransporter. Skillnaden är hur metoderna genomförs samt hur viktiga de är. De metoder av Mahan och Corbett som återfinns i Operation Atalanta är framförallt eskort, men även vikten av säkra farleder och knutpunkter. Vegos metoder som återfinns är även eskortföretag, men även vikten av luftherravälde vid skydd av handeltransporter och att arbeta med att vidta förebyggande åtgärder.</p> / <p>Mahan and Corbett, which we study today, were operating in an era before the Cold War and international military intervention, but are still considered useful. Today the Swedish fleet carries out other types of missions than in the late 1800s, when Corbett and Mahan were active. War does not look the same today as both technology and tactics have evolved. Are the theories we study, applicable today?The purpose of this paper is to examine theories about the protection of merchant ships and compare Mahans, Corbetts and Vego theories with how it is implemented in the present day, focusing on the operation of the Gulf of Aden. This paper uses qualitative text analysis to describe Mahan, Corbettand Vegos theories, on the protection of commercial shipments. These were compared with each other and the results were later applied to a case study on Operation Atalanta. One of the conclusions are that Mahan, Corbett and Vegos theories are similar, concerning securingports, convoy, escort and securing routes. The difference however is how to apply these methods and the importance of them. Mahan and Corbett's theories, which are applicable to Operation Atalanta concern escort, and the importance of safe routes and hubs. Vegos theories which are applicable are escorts and the importance of air supremacy for the protection of trade and transport to work with preventive measures.</p>

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken. Utgångspunkten har varit att genom kvalitativ textanalys beskrivit Mahans, Corbetts och Vegos teorier om skydd av handelstransporter. Dessa har jämförts med varandra samt med en fallstudie genomförd på Operation Atalanta. En av slutsatserna är att teoretikerna Mahan, Corbett och Vego har liknande teorier. De talar omsäkra hamnar, konvoj, eskort och säkra färdvägar som metoder att skydda handelstransporter. Skillnaden är hur metoderna genomförs samt hur viktiga de är. De metoder av Mahan och Corbett som återfinns i Operation Atalanta är framförallt eskort, men även vikten av säkra farleder och knutpunkter. Vegos metoder som återfinns är även eskortföretag, men även vikten av luftherravälde vid skydd av handeltransporter och att arbeta med att vidta förebyggande åtgärder. / Mahan and Corbett, which we study today, were operating in an era before the Cold War and international military intervention, but are still considered useful. Today the Swedish fleet carries out other types of missions than in the late 1800s, when Corbett and Mahan were active. War does not look the same today as both technology and tactics have evolved. Are the theories we study, applicable today?The purpose of this paper is to examine theories about the protection of merchant ships and compare Mahans, Corbetts and Vego theories with how it is implemented in the present day, focusing on the operation of the Gulf of Aden. This paper uses qualitative text analysis to describe Mahan, Corbettand Vegos theories, on the protection of commercial shipments. These were compared with each other and the results were later applied to a case study on Operation Atalanta. One of the conclusions are that Mahan, Corbett and Vegos theories are similar, concerning securingports, convoy, escort and securing routes. The difference however is how to apply these methods and the importance of them. Mahan and Corbett's theories, which are applicable to Operation Atalanta concern escort, and the importance of safe routes and hubs. Vegos theories which are applicable are escorts and the importance of air supremacy for the protection of trade and transport to work with preventive measures.

Under senare år har svenska marina enheter deltagit i expeditionära insatser vilket ställer större krav på en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik är applicerbara på svensk marin logistik. Syftet med uppsatsen är att analysera marin logistik vid en svensk expeditionär fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstämde med teorin om marin logistik. En deduktiv metod har används i uppsatsen där de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras på rapporter och artiklar vilka behandlar två olika korvettinsatser. Den första insatsen är det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra är EUNAVFOR:s Operation Atalanta. Resultatet visar att nästan samtliga principer går att identifiera i båda insatserna. Det fanns också många likheter mellan insatsernas logistikorganisation. En stor skillnad mellan de två insatserna är korvetternas tid i operationsområdet. Här drar författaren en slutsats att detta beror på hur man nyttjar ett stödfartyg. / In recent years, Swedish Naval units have participated in expeditionary operations which put great demands on functioning logistics. The study is about whether the American principles of logistics are applicable on Swedish logistics. The purpose of this study is to analyze Naval logistics at a Swedish expeditionary vessel operation, and to study if the logistics during the Naval operations in Lebanon and the Gulf of Aden were consistent with the theory of Naval logistics. A deductive method has been used in this study where the seven American principles have served as a theory and analysis regarding the logistics of the Swedish corvette operation. The case studies are based on reports and articles about two different corvette operations. The first was operation was the Swedish participation in UNIFIL and the other was EUNAVFOR’s Operation Atalanta. The Results show that almost all principles can be identified in both operations. There were also similarities between the operations organization of logistics. A major difference between the two operations was the time in the area of operation of the corvettes. Here the author draws a conclusion that this depends on how you utilize a support vessel.

The thesis works towards a new theoretically informed framework of analysis for understanding the deployment of military operations launched in the framework of the European Union's (EU) European Security and Defence Policy (ESDP). This multi level collective action approach is based on the assumption that the deployment of those operations is a highly complex process that cuts across different policy making levels from the national to the international and involves multiple actors from within and outside the EU. As a result, the thesis argues that we cannot understand the reasons behind their deployment adequately by focusing only on a single level of analysis. The thesis then develops a more holistic approach for understanding the deployment of ESDP military operations based on three different levels of analysis: firstly, the international level, where the emergence of events that threaten certain values catalyses the process leading to an operation; secondly, the national level, where EU member states formulate their national preferences towards prospective deployments based on utility expectations; and thirdly, the EU level, where the member states come to negotiate and seek compromises to accommodate their different national preferences towards a deployment. The strength of the framework is demonstrated through four case studies. These are EUFOR Althea in Bosnia and Herzegovina, Operation Artemis and EUFOR RD Congo in the Democratic Republic of Congo (DRC) and the anti-piracy naval operation EUNAVFOR Atalanta off the coast of Somalia. The thesis will also provide an overview and critique of the existing theoretical literature on the deployment of ESDP military operations.

Since 2008 the EU has, through Operation Atalanta, supported the UN in protecting humanitarian trans- ports off the Somali coast. This thesis examines if Operation Atalanta has also contributed to the de- creased pirate activity, which is evaluated by applying counterinsurgency theories to the operation. Can theories on counterinsurgency explain the success of Operation Atalanta in reduced piracy? A theoretical framework has been developed based on factors believed to trigger piracy and discourage insurgence. This has been applied to the operation to test if its actions can be related or linked to coun- terinsurgency. The result shows that the operation’s activities can be connected to counterinsurgency and is therefore believed to have contributed to the decrease in pirate activity.

International military cooperation constitutes a vital part of states’ security policies. However, the aspect of friction in cooperation processes tends to be overlooked. Therefore, the purpose of this study is to shed light on this matter by examining the case of the Swedish Navy’s contribution to EU NAVFOR Operation Atalanta conducted in the waters off Somalia. To identify which frictions and challenges that were prominent during the operation, a qualitative methodological approach based on a theoretical framework by Nora Bensahel were implemented where Six senior officers of the Swedish Navy were interviewed about their experiences in Operation Atalanta. Results suggest that the operation in general was seen as successful but not without challenges. Sources of friction were identified in the form of conflicting national interests among participating nations, coordination efforts of parallel ongoing missions in the area, difficulties in cooperation and exchange with local authorities, as well as in national differences regarding cultural, lingual, and traditional conditions.  Some of these results are likely to be contextually dependent on the circumstances of the specific case of Operation Atalanta. Therefore, further research is required to broaden our understanding of international military cooperation from a military, operational perspective. Nevertheless, results may still make up valuable empirical contribution to such further studies.