Under senare år har svenska marina enheter deltagit i expeditionära insatser vilket ställer större krav på en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik är applicerbara på svensk marin logistik. Syftet med uppsatsen är att analysera marin logistik vid en svensk expeditionär fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstämde med teorin om marin logistik. En deduktiv metod har används i uppsatsen där de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras på rapporter och artiklar vilka behandlar två olika korvettinsatser. Den första insatsen är det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra är EUNAVFOR:s Operation Atalanta. Resultatet visar att nästan samtliga principer går att identifiera i båda insatserna. Det fanns också många likheter mellan insatsernas logistikorganisation. En stor skillnad mellan de två insatserna är korvetternas tid i operationsområdet. Här drar författaren en slutsats att detta beror på hur man nyttjar ett stödfartyg. / In recent years, Swedish Naval units have participated in expeditionary operations which put great demands on functioning logistics. The study is about whether the American principles of logistics are applicable on Swedish logistics. The purpose of this study is to analyze Naval logistics at a Swedish expeditionary vessel operation, and to study if the logistics during the Naval operations in Lebanon and the Gulf of Aden were consistent with the theory of Naval logistics. A deductive method has been used in this study where the seven American principles have served as a theory and analysis regarding the logistics of the Swedish corvette operation. The case studies are based on reports and articles about two different corvette operations. The first was operation was the Swedish participation in UNIFIL and the other was EUNAVFOR’s Operation Atalanta. The Results show that almost all principles can be identified in both operations. There were also similarities between the operations organization of logistics. A major difference between the two operations was the time in the area of operation of the corvettes. Here the author draws a conclusion that this depends on how you utilize a support vessel.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Bakomliggande orsaker till beslut om insats kan förklaras med hjälp av olika teorier och förklaringsmodeller. Denna uppsats använder sig av den amerikanske forskaren Graham Allissons modeller framtagna i boken ”Essence of decision: Explaining the Cuban Missile Crisis”. Två av tre modeller används för att anlysera beslutet, the Rational Actor och Organizational Behavior. Resultatet av analysen visar att det fanns en politisk enighet och uttalad målsättning att Sverige skulle bidra till en fredlig lösning i konflikten. Vidare framkommer att det vid tillfället för beslutet fanns få alternativ till det marina korvettförbandet, framför allt beroende på ekonomiska och personella förutsättningar i Försvarsmakten. Allisons modeller har fungerat som analysverktyg för att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Modellerna ses som kompletterande till varandra då de belyser och framhäver olika aspekter och orsaker till det valda alternativet.