<p>This thesis aims at finding the reasons for the genocide in Rwanda, not only in the history of the country, but also the reason why the international institutions failed to prevent it. The thesis begins with a historical background of Rwanda where key actors in the conflict are presented and in the end presents an explanatory model which is based upon the facts gathered during the thesis. The model aims at explaining why the genocide happened and it is built up of layers. These layers have their background in Rwanda’s history and also international institutions, such as the UN. The layers of importance which led to the genocide are: Rwanda’s colonial past, the Arusha Accords and the mandate of UNAMIR (failure of the United Nations), a uni-polar world, increasing poverty, and the assassination of President Habyarimana. There were few available strategies in the standard arsenal of international political means that could have been used to stop the genocide, both before it broke out, but especially after it had begun.</p> / <p>Uppsatsen ämnar hitta de bakomliggande orsaker till folkmordet, inte bara i Rwandas historia men också varför internationella instutitioner, så som FN, inte bidrog till att förhindra folkmorden. I det fortlöpande arbetet med uppsatsen har en modell utvecklats vilken ämnar förklara vad som hände, och som är byggd på den information som framkommit under arbetets gång. Modellen bygger på ett flertal lager av händelser. Dessa lager bygger på händelser som inte bara rör Rwandas historia utan också på vad de internationella institutionerna bidrog med i konflikten. De identifierade lagren som ligger till grund för konflikten är Rwandas koloniala bakgrund, Arusha Accords och mandatet för UNAMIR, en unipolär värld, ökande fattigdom samt mordet på President Habyarimana. Det fanns få tillgängliga politiska strategier som kunde ha använts för att stoppa folkmordet.</p>

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Bakomliggande orsaker till beslut om insats kan förklaras med hjälp av olika teorier och förklaringsmodeller. Denna uppsats använder sig av den amerikanske forskaren Graham Allissons modeller framtagna i boken ”Essence of decision: Explaining the Cuban Missile Crisis”. Två av tre modeller används för att anlysera beslutet, the Rational Actor och Organizational Behavior. Resultatet av analysen visar att det fanns en politisk enighet och uttalad målsättning att Sverige skulle bidra till en fredlig lösning i konflikten. Vidare framkommer att det vid tillfället för beslutet fanns få alternativ till det marina korvettförbandet, framför allt beroende på ekonomiska och personella förutsättningar i Försvarsmakten. Allisons modeller har fungerat som analysverktyg för att ge en ökad förståelse och insikt kring bakgrund och orsaker till beslutet. Modellerna ses som kompletterande till varandra då de belyser och framhäver olika aspekter och orsaker till det valda alternativet.

In the history of warfare there has been numerous attempts of creating definitions and theories to explain the results and the used methods. Peacekeeping and counterinsurgency are, at the moment, two separate areas of research. They come with an associated debate which includes inquiries such as, how and in what ways they are related to each other. The purpose of this study is to further examine how peacekeeping operations and counterinsurgency relates to each other through the lens of a public-centric counterinsurgency theory applied on a unit participating in a peacekeeping operation. David Kilcullens theory about the 28 articles is used to represent the perspective of counterinsurgency and the selected case of a peacekeeping unit is the swedish contribution to NORDBAT 2 and their time in Bosnia-Herzegovina. The results indicates that Kilcullens theory of counterinsurgency partially can explain how the swedish unit in the peacekeeping operation functioned before, during and after the operation. The results further indicates that similarities in the relation between peacekeeping operations and counterinsurgency can be identified. Not only on a strategic and political level, but also on a lower level of operations.

In this thesis we aim to examine the economic impact of peacekeeping provided by the United Nations (UN) in conflict-affected countries around the globe. The main interest of this thesis is to estimate the possible economic impact that UN peacekeeping operations may have had on conflict-affected countries’ economies between 1989-2019. We aim to do this by investigating if there is a positive causal relationship between UN peacekeeping operation (PKO) and GDP/capita. This is done by examining previous research and conducting an empirical analysis using a difference-in-differences method. Our model examines the change in GDP/capita levels for both a treatment and non-treatment group, defining PKO as treatment. Data on the conflicts, UN peacekeeping operations and other relevant variables was collected from well-established open sources. The results imply that PKO has a positive impact on GDP/capita development, but that the effect most likely goes through the effect that PKO has on our mediator variables, that in turn positively affect GDP levels. Furthermore, our results indicate that the size of the mission, in terms of military strength, does seem to increase the economic effect.

This thesis aims at finding the reasons for the genocide in Rwanda, not only in the history of the country, but also the reason why the international institutions failed to prevent it. The thesis begins with a historical background of Rwanda where key actors in the conflict are presented and in the end presents an explanatory model which is based upon the facts gathered during the thesis. The model aims at explaining why the genocide happened and it is built up of layers. These layers have their background in Rwanda’s history and also international institutions, such as the UN. The layers of importance which led to the genocide are: Rwanda’s colonial past, the Arusha Accords and the mandate of UNAMIR (failure of the United Nations), a uni-polar world, increasing poverty, and the assassination of President Habyarimana. There were few available strategies in the standard arsenal of international political means that could have been used to stop the genocide, both before it broke out, but especially after it had begun. / Uppsatsen ämnar hitta de bakomliggande orsaker till folkmordet, inte bara i Rwandas historia men också varför internationella instutitioner, så som FN, inte bidrog till att förhindra folkmorden. I det fortlöpande arbetet med uppsatsen har en modell utvecklats vilken ämnar förklara vad som hände, och som är byggd på den information som framkommit under arbetets gång. Modellen bygger på ett flertal lager av händelser. Dessa lager bygger på händelser som inte bara rör Rwandas historia utan också på vad de internationella institutionerna bidrog med i konflikten. De identifierade lagren som ligger till grund för konflikten är Rwandas koloniala bakgrund, Arusha Accords och mandatet för UNAMIR, en unipolär värld, ökande fattigdom samt mordet på President Habyarimana. Det fanns få tillgängliga politiska strategier som kunde ha använts för att stoppa folkmordet.

Since the year of 2010, when the Swedish military made a transition from a conscript to a voluntary force, numerous people from the Swedish defence force have participated in international missions. This study seeks to understand the motivation and sacrifice behind the choice to travel abroad to countries like Afghanistan and Mali to preserve peace. This is being done through the theory of Helle Hein’s four motivational profiles, namely The Prima donna, The Performance Addict, The Pragmatist, and The Pay Check Worker. The empirical data consists of answers from 131 respondents to a survey sent to soldiers on duty in Mali (July 2016) and 3 semi-structured interviews with soldiers who have returned home. The result of the study is presented through various diagrams and show that the motivational factors of The Performance Addict overshadows the others. Furthermore is the theory’s relationship between motivational profile and level of sacrifice confirmed, even though it should be interpreted with some caution. / Sedan år 2010, när svenska försvaret gick i från ett värnplikts- till ett yrkesförsvar, har flera tusen svenska soldater deltagit i internationella insatser. Den här studien undersöker motivationsfaktorer och uppoffring hos de som väljer att åka till länder som Afghanistan och Mali för att bevara freden. Det sker genom Helle Heins fyra motivationsprofiler, nämligen Primadonnan, Prestationsjägaren, Pragmatikern och Löntagaren. Den empiriska datan består av svar från 131 respondenter från styrkan i Mali (juli 2016) samt 3 semi-strukturerade intervjuer med soldater som har återvänt hem. Resultatet av studien presenteras genom olika diagram och visar att motivationsfaktorerna hos Prestationsjägaren dominerar. Vidare bekräftas teorins samband mellan motivationsprofil och grad av uppoffring, även om det resultatet ska tolkas med viss försiktighet.

Det dröjde 32 år från det att Folkrepubliken Kina blev permanent medlem i FN:s säkerhetsråd till dess att landet kontinuerligt deltog med militära förband inom ramen för FN:s fredsbevarande insatser. Kinas plötsliga och fortsatt ökande engagemang för FN-insatser väcker frågan om bevekelsegrunderna för detta paradigmskifte. Med utgångspunkt i Kinas ekonomiska och militära utveckling samt landets internationella relationer, syftar studien till att förstå Kinas ökande deltagande i FN:s fredsbevarande insatser. Kinas ökande internationella engagemang talar för att möten mellan svensk och kinesisk militär personal kommer att öka. Studien är därför relevant och kan utgöra en kunskapskälla för Försvarsmaktens officerare, som i kommande tjänsteutövning ska interagera med kinesisk militär personal inom ramen för internationella insatser. Studiens slutsatser är: (1) Kina strävar efter att balansera de negativa internationella effekter som landets politiska system innebär genom ett målmedvetet arbete för internationell normförskjutning. Det innebär att förändra såväl den internationella bilden av Kina, som Kinas verkliga internationella förutsättningar. (2) Bevekelsegrunderna för de ökande kinesiska FN-insatserna kan förstås först genom att placera insatserna i en internationell kontext med kinesiska utgångspunkter. FN-insatserna utgör där en medveten och kostnadseffektiv åtgärd i Kinas strävan efter internationell normförskjutning och multipolaritet. Insatserna leder till ett ökat diplomatiskt handlingsutrymme vilket kan användas för såväl ekonomiska som militära syften. (3) Det finns idag inga tecken på att nuvarande trend avseende Kinas engagemang för FN:s fredsbevarande insatser avtar. / Since the People’s Republic of China became a permanent member of the United Nations Security Council (UNSC), it took 32 years until continuously participating with troops within a UN peacekeeping operation. The sudden and increasing peacekeeping-commitment raises questions of motives. Based on China’s economic and military development and its international relations, this study aims at understanding China’s increasing participation in UN peacekeeping operations. China’s increasing involvement in UN peacekeeping operations implies that meetings between Swedish and Chinese military personnel will increase. This study is therefore relevant and may constitute a source of knowledge for personnel of the Swedish Armed Forces who will interact with Chinese military personnel within international peacekeeping operations. Conclusions: (1) China strives to balance the negative international impacts of the country’s political system through a focused effort for shifting international norms. This means changing both the international image of China as well as changing China’s international conditions. (2) The motive for increasing Chinese UN efforts can be understood by placing these in an international context with Chinese perspective. The UN efforts constitute a focused and cost-effective step in China’s pursuit of shifting international norms towards multipolarity. The efforts lead to increased diplomatic capability, which can be used for both economic and military purposes. (3) There are currently no indications that the current trend of China’s commitment to UN peacekeeping operations is diminishing.