Det dröjde 32 år från det att Folkrepubliken Kina blev permanent medlem i FN:s säkerhetsråd till dess att landet kontinuerligt deltog med militära förband inom ramen för FN:s fredsbevarande insatser. Kinas plötsliga och fortsatt ökande engagemang för FN-insatser väcker frågan om bevekelsegrunderna för detta paradigmskifte. Med utgångspunkt i Kinas ekonomiska och militära utveckling samt landets internationella relationer, syftar studien till att förstå Kinas ökande deltagande i FN:s fredsbevarande insatser. Kinas ökande internationella engagemang talar för att möten mellan svensk och kinesisk militär personal kommer att öka. Studien är därför relevant och kan utgöra en kunskapskälla för Försvarsmaktens officerare, som i kommande tjänsteutövning ska interagera med kinesisk militär personal inom ramen för internationella insatser. Studiens slutsatser är: (1) Kina strävar efter att balansera de negativa internationella effekter som landets politiska system innebär genom ett målmedvetet arbete för internationell normförskjutning. Det innebär att förändra såväl den internationella bilden av Kina, som Kinas verkliga internationella förutsättningar. (2) Bevekelsegrunderna för de ökande kinesiska FN-insatserna kan förstås först genom att placera insatserna i en internationell kontext med kinesiska utgångspunkter. FN-insatserna utgör där en medveten och kostnadseffektiv åtgärd i Kinas strävan efter internationell normförskjutning och multipolaritet. Insatserna leder till ett ökat diplomatiskt handlingsutrymme vilket kan användas för såväl ekonomiska som militära syften. (3) Det finns idag inga tecken på att nuvarande trend avseende Kinas engagemang för FN:s fredsbevarande insatser avtar. / Since the People’s Republic of China became a permanent member of the United Nations Security Council (UNSC), it took 32 years until continuously participating with troops within a UN peacekeeping operation. The sudden and increasing peacekeeping-commitment raises questions of motives. Based on China’s economic and military development and its international relations, this study aims at understanding China’s increasing participation in UN peacekeeping operations. China’s increasing involvement in UN peacekeeping operations implies that meetings between Swedish and Chinese military personnel will increase. This study is therefore relevant and may constitute a source of knowledge for personnel of the Swedish Armed Forces who will interact with Chinese military personnel within international peacekeeping operations. Conclusions: (1) China strives to balance the negative international impacts of the country’s political system through a focused effort for shifting international norms. This means changing both the international image of China as well as changing China’s international conditions. (2) The motive for increasing Chinese UN efforts can be understood by placing these in an international context with Chinese perspective. The UN efforts constitute a focused and cost-effective step in China’s pursuit of shifting international norms towards multipolarity. The efforts lead to increased diplomatic capability, which can be used for both economic and military purposes. (3) There are currently no indications that the current trend of China’s commitment to UN peacekeeping operations is diminishing.