Pirater är ett ämne som berör många med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste åren då det har skickats ner militära fartyg till Adenviken för att bekämpa pirater.Syftet med undersökningen är att få fram vad Svenska rederier vidtar för åtgärder för att motverka piratattacker. Följer rederierna de gällande riktlinjer som finns? För att få svar på frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Den information som är till grund för resultatet har samlats in från fyra olika personer som ansvarat för säkerheten på respektive rederis fartyg. I sammanställningen av resultatet har vi jämfört gällande rekommendationer och hur rederierna i undersökningen agerar. Samtliga rederier i undersökningen är anonyma av säkerhetsskäl.Resultatet av undersökningen visar att samtliga rederi som medverkat vidtar åtgärder för att motverka eventuella piratattacker. / Piracy is a subject that concerns many people with connection to shipping. It has also been brought up in media lately because naval vessels have been sent down to Gulf of Aden for protection against pirate attacks.The purposes with this paper is to establish what measures the shipping companies are taking to prevent piracy attacks and if shipping companies are following existing guidelines? To answer the questions we have used a qualitative method. The information we used as a base for the results has been collected from four responsible officers working for Swedish shipping companies. In the summery of our results we have compared the guidelines and how the companies act. The shipping companies who have been surveyed for this paper is anonymous because of safety reasons.The result of the paper shows that all companies are taking measures to prevent piracy attack.

I denna uppsats undersöks två spel med pirater som huvudkaraktärer, Assassin’s Creed Black Flag och Monkey Island, för att titta på representationen av pirater i spel och jämföra med hur pirater var i verkligheten eftersom pirater är ett allmänt omtyckt ämne i populärkulturen och något som är vanligt att skildra på olika sätt. Därför är det intressant att se historiebruket inom sjöröveri i spel.De teorier som uppsatsen utgår från är historiebruk, genus, selektivitet och reduktionism. Genus användes eftersom undersökningen skulle se både hur manliga pirater framställs och hur kvinnliga pirater representeras. Dessa fyra teorier har varit väldigt passande för uppsatsen och har kunnat hjälpa till bra i analysen.Efter en lång och noggrann undersökning av spelen går det att konstatera att de har sina likheter, men ändå väldigt skilda. Monkey Island är dessutom längre ifrån verkligheten än vad Assassin’s Creed Black Flag är. Assassin’s Creed Black Flag är mer likt de verkliga piraterna och är bättre gjord ur alla perspektiv, både ur könsperspektiv samt hur väl de använt sig av historien, som jag förklarar förmodligen har att göra med att spelet är rätt så nytt jämfört med Monkey Island. Spelen släpptes år 2013 respektive 1990. Monkey Island ger en mer tecknad film-känsla än något som verkligen ska representera pirater.

<p>Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar. Dessa artiklar tillämpas nu under det internationella samarbete som pågår mellan FN, EU, stater och Somalia i Adenviken. Säkerhetsrådet har med stöd av FN-stadgans kapitel VII givit mandat till stater och organisationer att vidta alla nödvändiga maktmedel i detta ändamål. EU har anslutit sig till piratjakten och så har även Sverige gjort. Förekomsten av stater och organisationer på det fria havet och på somaliskt territorialvatten föder dock en mängd olika juridiska frågor. Det finns flera typer av jurisdiktioner som kan vara aktuella, men i sammanhanget är universell jurisdiktion och flaggstatsprincipen mest förekommande. Den förra innebär att varje stat har rätt att omhänderta pirater oavsett om något eller någon med anknytning till staten har blivit utsatt för piratdåd. Det senare innebär att en stat har jurisdiktion över fartyg som bär dess flagg och vad som sker därpå. När den rättsliga grunden för att ingripa mot pirater är fastlagd uppstår nya problem. Det kan röra sig om vilka metoder som får användas för att bekämpa piraterna och av betydelse här är om piraten kan betraktas som kombattant eller civil. Rätten att omhänderta personer vid militära insatser är beroende av kontexten i den givna situationen. Ett problem som uppstått i piratjakten utanför Somalias kust är att deltagande stater och organisationer inte kan eller vill lagföra piraterna varför insatserna är präglade av en överlämnandeproblematik. Det rör sig om att finna stater som är villiga att ta emot och lagföra pirater, men också tillse att piraternas fri- och rättigheter inte kränks vare sig vid omhändertagandet eller vid överlämnandet. Här uppstår frågan om det är Sverige, EU och/eller FN som kan tillskrivas själva omhändertagandet av pirater. Det är ett första steg, av två, att klarlägga vem som bär ansvar för omhändertagandet. För att ansvar ska kunna utkrävas måste den entitet som tillskrivs omhändertagandet vara fördragsslutande part till det konvention som entiteten i sammanhanget anses ha brutit mot. Från ett europeiskt perspektiv kan det röra sig om Europakonventionen och huruvida den kan vara tillämplig på omhändertagna pirater. Mot bakgrund av detta har uppsatsen två syften. Det ena syftet är att belysa vem som kan tillskrivas den svenska väpnade styrkans omhändertagande av misstänkta pirater. Det andra syftet är att uppmärksamma vad som kan tänkas gälla för den svenska väpnade styrkan då den avser att överlämna pirater till ett land till vilket EU har ingått avtal om överlämnande av pirater.</p>

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar. Dessa artiklar tillämpas nu under det internationella samarbete som pågår mellan FN, EU, stater och Somalia i Adenviken. Säkerhetsrådet har med stöd av FN-stadgans kapitel VII givit mandat till stater och organisationer att vidta alla nödvändiga maktmedel i detta ändamål. EU har anslutit sig till piratjakten och så har även Sverige gjort. Förekomsten av stater och organisationer på det fria havet och på somaliskt territorialvatten föder dock en mängd olika juridiska frågor. Det finns flera typer av jurisdiktioner som kan vara aktuella, men i sammanhanget är universell jurisdiktion och flaggstatsprincipen mest förekommande. Den förra innebär att varje stat har rätt att omhänderta pirater oavsett om något eller någon med anknytning till staten har blivit utsatt för piratdåd. Det senare innebär att en stat har jurisdiktion över fartyg som bär dess flagg och vad som sker därpå. När den rättsliga grunden för att ingripa mot pirater är fastlagd uppstår nya problem. Det kan röra sig om vilka metoder som får användas för att bekämpa piraterna och av betydelse här är om piraten kan betraktas som kombattant eller civil. Rätten att omhänderta personer vid militära insatser är beroende av kontexten i den givna situationen. Ett problem som uppstått i piratjakten utanför Somalias kust är att deltagande stater och organisationer inte kan eller vill lagföra piraterna varför insatserna är präglade av en överlämnandeproblematik. Det rör sig om att finna stater som är villiga att ta emot och lagföra pirater, men också tillse att piraternas fri- och rättigheter inte kränks vare sig vid omhändertagandet eller vid överlämnandet. Här uppstår frågan om det är Sverige, EU och/eller FN som kan tillskrivas själva omhändertagandet av pirater. Det är ett första steg, av två, att klarlägga vem som bär ansvar för omhändertagandet. För att ansvar ska kunna utkrävas måste den entitet som tillskrivs omhändertagandet vara fördragsslutande part till det konvention som entiteten i sammanhanget anses ha brutit mot. Från ett europeiskt perspektiv kan det röra sig om Europakonventionen och huruvida den kan vara tillämplig på omhändertagna pirater. Mot bakgrund av detta har uppsatsen två syften. Det ena syftet är att belysa vem som kan tillskrivas den svenska väpnade styrkans omhändertagande av misstänkta pirater. Det andra syftet är att uppmärksamma vad som kan tänkas gälla för den svenska väpnade styrkan då den avser att överlämna pirater till ett land till vilket EU har ingått avtal om överlämnande av pirater. / Kontakta författaren på adressen johan_gerdin at yahoo.se

In the World today the sea is a vital part of global commerce. Historically the merchant fleet has been a national asset which meant it was the navy’s responsibility to protect them. Today however, most commercial shipping is registered under a flag of convenience. The sea, as a trade route, is vital to many countries for economic reasons and the threat to it is a huge issue. Escalating piracy incidents in recent years off the coast of Somalia has resulted in many nations sending their navy’s to protect merchant shipping but how prepared are they?The navy should strive for Command at sea or modern sea control. There is however, a discussion on its application during peacetime and this paper aims to support one side or the other by looking at cases of piracy around Somalia. To do this, cases will be looked upon with the concept defence of shipping which exploits sea control. If a navy uses methods that are explained in defence of shipping they also have sea control.The analysis shows that navy’s outside of Somalia have used methods that are found in the concept defence of shipping. Therefore, it is possible that sea control can be used in peacetime.

In this thesis there have been identified that there is a window in research between the two phenomena on (1) how pirates have influenced the global economy and (2) how tactics adaptation between the actors in the Gulf of Aden and around the Somali basin have affected each other. The purpose is to investigate this relationship between the fundamental capabilities and the cost of tactical adaptation. With a theory-developing approach I try to explain how these two phenomena affects our ways of distinguishing maritime tactic effectiveness. The result of the paper is that there is a difference between the tactically effective and the most cost-effective tactical adaptation. The theory of the fundamental capabilities boundaries to cost, illuminates which tactical adaptation to be the most efficient, both cost-effective and tactically efficient and that is passive measures.

Denna uppsats undersöker förändringar som sker inom filmserien Pirates of the Caribbean med fokus på hur de tre inriktningarna: Klass, genus och frihet utvecklar sig genom filmerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de tre ideologiska samhällsstrukturerna utvecklas genom filmserien för att förhoppningsvis kunna dra en slutsats gällande kopplingen mellan strukturernas utveckling och filmseriens fallande betyg på Rotten Tomatoes. I analysen har filmerna noggrant analyserats utifrån de tre ideologiska inriktningarna för att se hur de utvecklat sig i seriens uppföljare. Resultatet gav tydliga tendenser av att var film i serien tappat kontakt med någon av de strukturer som tidigare presenterats. Vissa strukturer utvecklas genom filmens handling medan andra försvinner utan förklaring. Utan att kunna dra en säker slutsats misstänker uppsatsförfattaren att diskontinuitet som skapats vid osammanhängande utveckling av samhällsstrukturerna i filmen kan vara en bidragande orsak till att filmerna fått ett lägre omdöme för var film som släppts i serien.

<p>Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ”Fourth Generation Warfare” i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet. Problemområdet är intressant då Sverige idag bidrar med enheter (ME02) till den marina multinationella styrkan, EUNAVFOR, som verkar i Adenviken. Det huvudsakliga syftet för de ingående nationerna är att eskortera fartyg tillhörande WFP (World Food Program), men även bidraga till ökad säkerhet för handelssjöfarten. Uppsatsen kommer fram till att begreppet 4 GW till stor del är applicerbart. Dock är Adenviken och dess specifika karaktäristik säregen varvid vidare forskning krävs i syfte att militärteoretiskt definiera situationen i Adenviken.</p> / <p>The following essay is based on the current situation in the Gulf of Aden, which is characterized by illegal piracy activity. The Gulf of Aden with its peculiar characteristic is being examined inpurpose to identify if the conception “Fourth Generation Warfare” (4 GW) in any means is possible to apply on the situation. In purpose to answer the main issue, the essay will discuss the conception 4 GW considering history, meaning and development. The empirical part of the essay deals with the Gulf of Aden and focuses on the situation in Somalia with the pirates and their illegal activities. The problem area is interesting because today Sweden is contributing units (ME02) to the marine multinational force, EUNAVFOR, which operate in the Gulf of Aden. The main purpose of the participating nations is to escort vessels in WFP (World Food Program), but also contribute to greater security for commercial shipping. The essay concludes that the conception 4 GW in many means is able to apply on the situation. However, the Gulf of Aden and its specific characteristics is peculiar and further research is required in order to define the military situation in the Gulf of Aden.</p>

Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ”Fourth Generation Warfare” i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet. Problemområdet är intressant då Sverige idag bidrar med enheter (ME02) till den marina multinationella styrkan, EUNAVFOR, som verkar i Adenviken. Det huvudsakliga syftet för de ingående nationerna är att eskortera fartyg tillhörande WFP (World Food Program), men även bidraga till ökad säkerhet för handelssjöfarten. Uppsatsen kommer fram till att begreppet 4 GW till stor del är applicerbart. Dock är Adenviken och dess specifika karaktäristik säregen varvid vidare forskning krävs i syfte att militärteoretiskt definiera situationen i Adenviken. / The following essay is based on the current situation in the Gulf of Aden, which is characterized by illegal piracy activity. The Gulf of Aden with its peculiar characteristic is being examined inpurpose to identify if the conception “Fourth Generation Warfare” (4 GW) in any means is possible to apply on the situation. In purpose to answer the main issue, the essay will discuss the conception 4 GW considering history, meaning and development. The empirical part of the essay deals with the Gulf of Aden and focuses on the situation in Somalia with the pirates and their illegal activities. The problem area is interesting because today Sweden is contributing units (ME02) to the marine multinational force, EUNAVFOR, which operate in the Gulf of Aden. The main purpose of the participating nations is to escort vessels in WFP (World Food Program), but also contribute to greater security for commercial shipping. The essay concludes that the conception 4 GW in many means is able to apply on the situation. However, the Gulf of Aden and its specific characteristics is peculiar and further research is required in order to define the military situation in the Gulf of Aden.

Since 2008 the EU has, through Operation Atalanta, supported the UN in protecting humanitarian trans- ports off the Somali coast. This thesis examines if Operation Atalanta has also contributed to the de- creased pirate activity, which is evaluated by applying counterinsurgency theories to the operation. Can theories on counterinsurgency explain the success of Operation Atalanta in reduced piracy? A theoretical framework has been developed based on factors believed to trigger piracy and discourage insurgence. This has been applied to the operation to test if its actions can be related or linked to coun- terinsurgency. The result shows that the operation’s activities can be connected to counterinsurgency and is therefore believed to have contributed to the decrease in pirate activity.