Detta arbete undersöker huruvida Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna utifrån ett revolutionärt eller evolutionärt synsätt. Ett revolutionärt synsätt grundar sig i föreställningen att flygstridskrafterna har ändrat krigets karaktär medan ett evolutionärt synsätt grundar sig i att flygstridskrafterna är en naturlig utveckling av krigföringen som exempelvis kulsprutan. De två synsätten representeras av varsin teoretiker. Det revolutionära synsättet representeras av John Warden och det evolutionära synsättet av Martin van Creveld. Genom att med kvalitativ textanalys undersöka den svenska doktrinserien samt försvarsmaktens utvecklingsplan och flygvapnets utvecklingsplan efter indikatorer som visar åt ena eller det andra hållet anser författaren att han fått fram ett resultat. Undersökningen visar att Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna ur ett evolutionärt synsätt när det gäller flygstridskrafternas integrering i den gemensamma myndigheten Försvarsmakten samt fokus på den gemensamma operationen och dess fördelar. Dock beskrivs flygstridskrafterna ur ett revolutionärt synsätt gällande deras förmåga att skapa luftöverlägsenhet samt hur de bör ledas. / This paper examines if the Swedish Armed Forces describes its air forces from a revolutionary or evolutionary approach. The idea of revolutionary approach derives from the thoughts that air forces have changed the character of war while the evolutionary approach rests on the idea that air forces is a development of warfare just like the machine gun. The two approaches are represented by two theorists, John Warden as the revolutionary and Martin van Creveld as the evolutionary.  The writer has, by examining the Swedish Armed Forces doctrines and the Armed Forces plans for development from a revolutionary and evolutionary point of view, got an answer to the question. The examination shows that the Swedish Armed Forces describes its air forces from an evolutionary approach when it comes to integration into the Armed Forces and the focus in joint operations with its benefits. The air forces are also described from a revolutionary approach when it comes to air superiority and command.

Uppsatsen tar sin övergripande utgångspunkt i vår förståelse för teorier inom militärteorin. Det föreligger flera utmaningar vid tolkning av teorier. Exempel på detta kan utgöras av författarens och betraktarens förförståelse, språkliga eller vetenskapsteoretiska perspektiv. Därmed kan också följdfel uppstå i doktriner och riktlinjer.  I det specifika utgör J.F.C Fuller och Martin van Creveld teorier om fighting power empiri när de anlyseras genom en metateoretisk ram bestående av förståelse – förklara och uppifrån – nedifrån kompletterad med en analys avseende krigföringsnivå. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för begreppet fighting power genom att analysera den vetenskapsteoretiska utgångspunkten hos Fuller och Creveld. Vidare syftar uppsatsen till att skapa förståelse för att fighting power inte kan betraktas isolerat utan som del av ett större sammanhang. Uppsatsen resultat visar hur Fuller och Creveld har olika utgångspunkt när de skapade sina teorier. Fullers teori utgår från ett förklaringsinriktat uppifrånperspektiv och Crevelds från ett förståelseinriktat nedifrånperspektiv. Vidare visar uppsatsen hur båda teorierna främst omfattar den taktiska nivån trots skillnaderna i deras framställning. Uppsatsen påvisar också vikten av de olika förhållningssätten för att kunna förstå fighting power i ett sammanhang för att därmed kunna omsätta detta i doktrinära eller taktiska riktlinjer. Avslutningsvis diskuteras giltigheten i den svenska beskrivningen av krigföringsförmåga (pelarmodellen) utan att betrakta det i ett större sammanhang.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ”Ledning i krig”. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation. Resultatet visar att Crevelds teorier har sämre intern korrelation än extern.Orsaken bedöms främst vara hans fria hållning och låg precision i egen metod.

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten. Denna uppsats syftar till att bidra till en vidgad förståelse av moderna krig och konflikter. Författaren vill uppnå en mer nyanserad förståelse av fenomenet krig genom att problematisera Clausewitz teoribildning. Resultaten visar att vi måste vara öppna för en vidare tolkning utifrån perspektiven krigföringens karaktär, de krigförande parterna och krigföringens syfte.

No description available.

War has for all through the years adopted various guises and been performed by various actors for a wide variety of destination. But what is really a war? Why is war fought? How is war fought? By whom is war fought? Machiavelli, Clausewitz, Kaplan, Kaldor, Creveld and Krulak are just a few among others who have made valiant attempts to explain war and its nature. What did they find? This essay maps out their studies in the hope of finding some kind of continuity that can give a clearer picture of what war really is. It is important to point out; the goal is not to try to make a definition of war, but merely an attempt to find some kind of continuity. The study finds that as society develops, bridges get built and contracts are signed, everything falls apart at some point and you can  never be sure that something as complex as a war to retain some form of continuity, if any – it would be the power it contains, but barely it.

Professionella militärer menar att logistik har en avgörande roll för krigföringen. Trots detta är det få forskare som studerat logistikens betydelse. Fram till 1900-talets senare hälft var området i stort sett outforskat men sedan dess har fler och fler intresserat sig för logistiken. Jämfört med exempelvis strategi är det få, och relativt små, studier som genomförts men alla är överens om att området är dåligt utforskat. De få teorier som utvecklats om logistikens betydelse har prövats av respektive författare men ingen har jämfört och ställt teorierna mot varandra. I en studie av Falklandskriget 1982 kommer därför logistikens roll för utgången av konflikten att undersökas ur två teoretiska perspektiv. Thomas M. Kanes teori om logistiken som skiljedomare och Mark Erbels & Christopher Kinseys teori om det logistiskstrategiska navet kommer båda att appliceras på fallet och resultatet användas för att jämföra teoriernas skillnader i syfte att visa på möjligheter för framtida teoriutveckling. Resultatet visar att logistik spelade en avgörande roll för utgången av Falklandskriget och att den sida som hade de bästa logistiska förutsättningarna segrare. De båda teorierna visar sig kunna förklara detta men de skiljer sig åt. Dessa skillnader och de frågor som skapas visar på behovet av ytterligare forskning om logistik och dess relation till strategi.

In 1994, military historian Martin Van Creveld presented his hypothesis about the future of modern military conflicts. He argued that these conflicts primarily would involve non-state actors or state actors employing unconventional means and methods. Thirty years later, his hypothesis appears more relevant than ever. He claims that his theory of maneuver warfare should be able to explain success against this type of adversary.  This thesis aims to test whether Van Creveld's theory of maneuver warfare can lead to success when a conventional actor faces an unconventional opponent. The purpose of this thesis is to contribute to the current research regarding maneuver warfare and increase understanding of whether his theory can be applied against an unconventional adversary.  The theory has been applied on the U.S. lead coalition during Operation Anaconda and Operation Phantom Fury, from early 2000s. The result of the thesis implies that Van Creveld's theory of maneuver warfare can explain the outcome of both operations and should therefore be considered as valid. However, several circumstances are identified that should be considered in modern military conflicts in the future.