The principles of war have been around for a long time. The principles have been discussed among military theorists and they have come to include just one to over twenty. Sun Tzus wrote in 490 b.c about the importance of using concentration of force when attacking an enemy. Officers are today trained in the principles of war even though the principles hasn´t been systematically tested. The problem that occur is that every theorist has its own principles and definition of the same. Marco Smedberg claims that the air force has its own principles and that they are apart from the army and the navy. The principles have been around a long time, and today theorists Clausewitz an Jomini have found their way into Armed Forces doctrines. But are their theories still valid today. To answer that question this essay will analyse known military theorists Clausewitz and Jomini and find variables in their theories about the principle concentration of force, and seek thus variables in a modern naval war such as the battle of the Falklands.

Doktrin utgör en del av grunden till en nations krigföringsförmåga och skall i detta avseende ses somen normativ styrning med riktlinjer för nuet och den omedelbara framtiden. Doktrin skall såledesutgöra ett verktyg för militära chefer att hantera situationer som annars hade upplevts som mycketpressade och omöjliga att genomföra. För att så skall vara fallet måste en doktrin bygga på relevantunderlag baserad på omvärldsanalys samt de erfarenheter de väpnade styrkorna vunnit genomdeltagande i skarpa insatser, men även erfarenheter kopplade till övningsverksamhet och nationenshistoria och förutsättningar. En doktrin borde således ses som riktlinjer för handling baserat påkunskap. Är detta verkligen fallet? I doktriner hävdas att de baseras på prövad kunskap. En vackertanke eller är verkligheten en annan med helt andra styrande påverkansfaktorer på en nationsdoktrinutveckling. Analys och utvärdering resulterar i lärdomar. Denna dyrköpta kunskap är värd attminnas och nyttjas. Syftet med denna uppsats blir därför att undersöka om de lärdomar som denbrittiska försvarsmakten identifierade efter Falklandskriget 1982 påverkade den brittiskadoktrinutvecklingen efter kriget. För att uppnå detta syfte kategoriseras två brittiska maritimadoktriner - The Naval War Manual (1969) samt The Fundamentals of British Maritime Doctrine(1995). Doktrinerna tillsammans med de brittiska lärdomarna från kriget kategoriseras utifrån de sexgrundläggande förmågorna. Resultatet visar på att brittiska Marinen drog en stor mängd lärdomarunder och efter kriget. Med anledning av att 26 år förflutit mellan de båda doktrinerna kankonstateras att doktrinen utvecklats. Lärdomarna från Falklandskriget har tagits tillvara men inte iden omfattning man skulle kunna tro och önska. Den omvärldsutveckling som skett efterFalklandskriget är i många stycken omfattande och av sådan art att lärdomarna från Falklandskrigetär mer aktuella idag än de var under utvecklingen av 1995 års doktrin. / Doctrine is one of the foundations of a nation’s war fighting capability and, in this respect,should be seen as normative guidelines for the present and immediate future. As such,doctrine provides military commanders with a tool to manage situations, which wouldotherwise be seen as extremely stressful and impossible to deal with. For this to be the case,doctrine must be built on relevant information based on an analysis of the world around usand the experiences of armed forces on live operations, but also on experiences linked toexercise activities and a nation’s history and circumstances.Thus doctrine should be seen as knowledge-based guidelines for action. Is this actually thecase? Doctrine claims to be based on tried and tested knowledge. Is this wishful thinking, or isreality something else, with completely different controlling factors influencing thedevelopment of a nation’s doctrine? Analysis and evaluation results in lessons learned and itis worth remembering and taking advantage of this hard-earned knowledge. The aim of thisessay is, therefore, to investigate whether or not the lessons learned by the British ArmedForces during the 1982 Falklands War have influenced the development of British doctrinesince the War. To achieve this aim two publications of British maritime doctrine, The NavalWar Manual (1969) and The Fundamentals of British Maritime Doctrine (1995), have beenexamined, along with the lessons learned from the War, using the six fundamental capabilitiesas a basis. The results show that the British Royal Navy learned a considerable number oflessons both during and after the War. Because there are 26 years between the publications ofthe two documents, it can be stated that there has been a development in doctrine. Accounthas been taken of the lessons learned during the Falklands War, but not to the extent that onemight expect or wish. Developments in the world around us since the Falklands War are, inmany cases, so comprehensive and of a kind that the lessons learned from the Falklands Warare more current today than they were during the development of the 1995 doctrine. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Denna uppsats ger en förklaring av begreppet luftöverlägsenhet utifrån ett teoretiskt perspektiv baserat på svensk doktrin för luftoperationer samt teoretikerna Douhet, Slessor och Warden. Frågor som vad luftöverlägsenhet innebär och hur viktigt det är för utfallet av ett krig tas upp. Dessa frågor kopplas sedan mot Falklandskriget i en fallstudie för att undersöka om luftöverlägsenhet var en faktor i konflikten. Inledningsvis återfinns en innehållsanalys av litteratur om de olika teoretikernas luftmakts-teorier med fokus på begreppet luftöverlägsenhet. Denna analys utmynnar i några kriterier och strecksatser som blir relevanta för den fortsatta analysen. Sedan följer en innehållsanalys av relevant litteratur inom ramen för en fallstudie om Falklandskriget, uppdelat i fyra olika faser till vilka en komparativ analys görs. Slutligen anträffas en resultatdiskussion vilken knyter an till problemformulering och frågeställningar för att utröna resultatet av undersökningen samt huruvida uppsatsens syfte uppfyllts. I de olika faserna av Falklandskriget står det klart att Storbritannien relativt obehindrat kunnat genomföra sina operationer samtidigt som de förhindrat Argentina från att åsamka tillräcklig skada för att hindra dessa operationer. En slutsats dras att Storbritannien lyckades mycket tack vare sin luftöverlägsenhet, vilken samtliga arenor bidrog till att skapa i enlighet med Wardens teori.

Professionella militärer menar att logistik har en avgörande roll för krigföringen. Trots detta är det få forskare som studerat logistikens betydelse. Fram till 1900-talets senare hälft var området i stort sett outforskat men sedan dess har fler och fler intresserat sig för logistiken. Jämfört med exempelvis strategi är det få, och relativt små, studier som genomförts men alla är överens om att området är dåligt utforskat. De få teorier som utvecklats om logistikens betydelse har prövats av respektive författare men ingen har jämfört och ställt teorierna mot varandra. I en studie av Falklandskriget 1982 kommer därför logistikens roll för utgången av konflikten att undersökas ur två teoretiska perspektiv. Thomas M. Kanes teori om logistiken som skiljedomare och Mark Erbels & Christopher Kinseys teori om det logistiskstrategiska navet kommer båda att appliceras på fallet och resultatet användas för att jämföra teoriernas skillnader i syfte att visa på möjligheter för framtida teoriutveckling. Resultatet visar att logistik spelade en avgörande roll för utgången av Falklandskriget och att den sida som hade de bästa logistiska förutsättningarna segrare. De båda teorierna visar sig kunna förklara detta men de skiljer sig åt. Dessa skillnader och de frågor som skapas visar på behovet av ytterligare forskning om logistik och dess relation till strategi.

Robert A. Pape, an American political scientist, have created a universally known theory about how to successfully conduct military coercion. In his comprehensive quantitative research from multiple cases of coercion Pape’s conclusion is that the denial strategy of air power is what historically have been working. From his cases where he draws his conclusion there is one case missing. Pape has excluded the case of the Falklands war. According to some researchers, the Falklands war which was won by Great Britain, had a successful outcome due to their utility of the air power. This essay aims to test if Papes theory of military coercion has the potential to explain the victory of Great Britain in the Falklands War. By conducting a single case study by means of a qualitative text analysis, the answer is to be found. The results shows that Great Britain mainly used a denial strategy with the air powers. The Falklands war could have been predicted by this usage. Although it is a conventional conflict, involving both the navy, army and the airforce, it is hard to believe it was only because of the air powers the war was won. The use of a denial strategy can therefore not explain the victory for Great Britain, but it can be a part of the explanation. / <p><strong>Uppsatsen skriven VT 2017 under Termin 4 Officersprogrammet 15-18 med inriktning</strong><strong>mot flyg. Examen genomförs VT 2018.  </strong></p>

Flexibilitet utgör en delgrund för svensk operationskonst. Tidigare empirisk forskning om flexibilitet efterfrågar en samlad teori för flexibilitet. Den israeliske teoretikern Meir Finkel presenterar en flexibilitetsteori som hävdas bidra till att återta initiativ efter teknologisk eller doktrinär överraskning. Teorin utgår från ett arméperspektiv. Denna teoriprövande fallstudie undersöker flexibilitetsteorins förklaringskraft gällande luftstridskrafterna under Falklandskriget 1982. Syftet är dels att förstå flexibilitetsteorins användbarhet ur ett luftmaktsperspektiv och hur den kan bidra till problemlösning. Både brittiska och argentinska förehavanden studerades. Studien visar att flexibilitetsteorins skikt ett, tre och fyra har god förklaringskraft i det studerade fallet. Det andra skiktet har svag förklaringskraft vilket härleds till teorins koppling till markstrid och arméperspektiv. Analysen betonar att ledare bidrog till flexibilitet genom egna beslut men också genom att uppmuntra öppenhet för nytänkande och lärande. Även inhemsk försvarsindustri bidrog till flexibilitet genom snabb anpassning och integrering av tekniska vapensystem. Studien visar även att flexibilitetsteorin kan ses beskriva förutsättningar som bidrog till kreativ problemlösning underkriget.

This paper examines how Argentina’s tactical successes during the Falklands war can be understood by analysing through two of the principles of war namely, concentration of forces and surprise. Previous research on the Falklands war tends to analyse the war through the entire 74-day period or through special disciplines such as history or politics. Therefore, this study was undertaken to obtain a deeper understanding on how an inferior party can achieve tactical successes even if they are defeated in the war. HMS Sheffield and Atlantic Conveyor where both struck by the Argentinian Exocet-missiles and foundered during the war. These two particular incidents are evidence of the tactical successes for Argentina during the war, even if they were defeated. These events affected and shocked the British Task Force and knowledge regarding how they achieved tactical success is important for future warfare. The principles of war are theories explained in many states’ doctrines to explain warfare and are therefore relevant to use as theoretical framework in this study. The analytical results reveal that the tactical success can be perceived as the theory of surprise, although the theory of concentration of forces can partially explain it. The result contributes to existing research by adding a deeper understanding regarding the situations and conclusions, which can be drawn and that are relevant to studies of this nature, to improve future warfare capability for an inferior party in a conflict.

During decades of analysing and theorising military coercion, there is still an absence of common understandings of what coercion consists of and what makes it successful. Despite those diversities, most of the coercion theories agree on that the credibility in threats is a condition for succeeding to influence an adversary. Daryl G. Press has presented a theory, Current Calculus Theory, to analyse the credibility in military threats. However, the theory is based on threats in military crisis with the focus on the actor exposed to the threats. The purpose of this study is therefore to examine the explanatory capability of the theory in coercion in war with perspective on the actor conducting the threats. The results show that the theory may be used to explain the credibility in military threats in war and not just crises, but restrictions in war that the theory does not include complicates the explanatory capability of it. For further analysis of credibility of military threats in war, the suggestions are that the theory is added with factors specifically included in war, such as how Rules of Engagement complicate the use of force, and how the international society respond to an actor threatening with disproportionate amount of force.

Sammanfattning: Luftmakt är ett kraftfullt tvångsmedel för att påverkan motståndaren. Luftmakten har under lång tid varit de resursstarka stormakternas verktyg explicit. Tiden och teknikutveckling har medgett att mindre resursstarka stater kan ta till sig luftmakt. Dilemmat för den mindre staten är tillgängliga resurser för kvalité och kvantitet kontra den resursstarke motståndaren i kontexten asymmetrisk konflikt. Vintern 2021 presenterades Arash Heydarian Pashakhanlou luftmaktsteorin The Underdogs Model (UM) som bygger på dilemmat med en resursstark motståndare. Pashakhanlou menar att den svagare parten kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex faktorer som är grunden i hans småstatsteori. Teorins sex faktorerna är kreativitet, självförsörjning och externt stöd, engagemang, underrättelse, spridning och kraftsamling samt slå mot sårbara militära mål. Småstatsteorier är något av ett dilemma då man saknar empirisk grund för deras validitet, så även Pashakhanlous teori. Syftet med studien var att med hjälp av två oberoende luftmaktsrelaterade fall pröva teorin och undersöka dess förklaringskraft. Studiens fall är luftmaktsanvändning i italienska Bari 1943 samt Falklandskriget 1982. Studiens resultat visar på stor förekomst av faktorerna i UM samt att Tyskland presterade bättre än de allierade i samtliga faktorer och vidare att Argentina presterades sämre än Storbritannien i flertalet av faktorerna. Pashakhanlous teori kan förklaras i de båda fallen och påvisat hög förklaringskraft. Studien konkluderar efter genomförd analys att det inte kan uteslutas att andra faktorer inverkade på utfallen eftersom studien fokuserat på teorins sex faktorer. Krav på ytterligare prövning föreligger innan Pashakhanlous teori kan bekräftas eller avfärdas med ytterligare empirisk bevisning.

This study argues that there is a lack of understanding regarding airborne logistics and how it is best utilized and that this dearth of research stems from the overall want for more studies on logistics in general. The paucity of studies focusing on this aspect of logistics might be hampering the effective use of these resources. The focus of this study is therefore the airborne logistic operations during the Falklands War, which, due to its central importance to the logistic operations during that war, ought to promote a better understanding of the subject. Using a selection of logistic principles, the airborne logistic operations during the Falklands War have been analysed, showing that these principles can further our understanding in several ways. The principles don’t seem to have been implemented to the extent that they provided a decisive advantage on either side. Though, to the extent that they were implemented, the analyses seem to indicate that the principles had a significant impact on the effective utilization of airborne logistic resources.