There are several competing views on how to best utilize air power. Following his quantitative study of air power, Robert Pape developed a theory which focuses on undermining the target state's military strategy. According to Pape it is possible to explain the outcome as a result of military vulnerability. This essay seeks to determine if Pape's theory can predict the outcome of Operation Unified Protector. By using a mixed methods approach on four hypotheses, it will be determined if the operation was a successful case of coercion, if NATO acted according to Pape's model and whether this achieved the desired effects or not.   The results reveal that the theory could not successfully predict the outcome of the conflict. The operation was a coercive failure despite high military vulnerability as a consequence of denial operations. NATO's actions could be explained by Pape's model, yet this did not accomplish a behavioral change in the Gaddafi regime. Consequently, it is discussed if coercion is viable against an adversary who is not rational. Earlier claims that high demands impedes the effectiveness of coercion and that strategies of denial results in higher military vulnerability were strengthened, whereas cooperation between indigenous ground forces and foreign air power has to be further researched.

No description available.

This study examines the unexpected outcome of the six day war between Israel and it’s neighboring countries. Israel who managed to fend off four aggressors in a war that lasted only six days, where the success was greatly attributed to the Israeli air force. This outcome played an important role for the future of airpower and gave rise to the theoretical framework we have today. Two of the most established theories that arised after the war is John. A. Wardens ”The enemy as a system” and Robert. A. Papes ”Bombing to win”. These theories advocates different approaches to the use of airpower and how to generate success. The aim of the study is to analyze in which way Israel used their air-force to generate this success and to challenge the view of a single theoretical framework as superior over the other. The result indicate that the success in the use of airpower in the six day war was achieved by a combination of methods from both theories where air superiority was a critical factor. The result also challenges the view of Wardens five ring model and how strategic effect is actually generated. The final conclusions of the study is hard to generalize due to the specific circumstances of the war and more research is needed.

Flexibilitet utgör en delgrund för svensk operationskonst. Tidigare empirisk forskning om flexibilitet efterfrågar en samlad teori för flexibilitet. Den israeliske teoretikern Meir Finkel presenterar en flexibilitetsteori som hävdas bidra till att återta initiativ efter teknologisk eller doktrinär överraskning. Teorin utgår från ett arméperspektiv. Denna teoriprövande fallstudie undersöker flexibilitetsteorins förklaringskraft gällande luftstridskrafterna under Falklandskriget 1982. Syftet är dels att förstå flexibilitetsteorins användbarhet ur ett luftmaktsperspektiv och hur den kan bidra till problemlösning. Både brittiska och argentinska förehavanden studerades. Studien visar att flexibilitetsteorins skikt ett, tre och fyra har god förklaringskraft i det studerade fallet. Det andra skiktet har svag förklaringskraft vilket härleds till teorins koppling till markstrid och arméperspektiv. Analysen betonar att ledare bidrog till flexibilitet genom egna beslut men också genom att uppmuntra öppenhet för nytänkande och lärande. Även inhemsk försvarsindustri bidrog till flexibilitet genom snabb anpassning och integrering av tekniska vapensystem. Studien visar även att flexibilitetsteorin kan ses beskriva förutsättningar som bidrog till kreativ problemlösning underkriget.

I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militära nivån avseende syn på hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas. Varför finns det då denna skillnad? Eftersom det är en nu pågående process är det svårt att finna svaren då slutresultatet saknas. Istället söker denna uppsats förklaringen genom att jämföra skillnader och likheter i synsätt på luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tära och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat på John Wardens 5-rings modell, applicerat på de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mätbara variabler som se-dan jämförs utifrån den militära respektive den politiska synen. Undersökningen påvisar såväl skillnader som likheter i synsättet där skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militär effekt i duellsituationen vid ett militärt angrepp. Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstår i en byråkratisk organisation som samtidigt ska vägas av mot den inre och den yttre strategin i det här fallet svensk säkerhetspolitik.

No description available.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument. Förmågan till nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna är begränsade. Främst beror det på svagheter i Försvarsmaktens strategiska koncept som inte tillräckligt beskriver betydelsen av gemensam krigföring på alla nivåer och vikten av interoperabilitet mellan försvarsgrenarna. En annan slutsats är att Försvarsmaktens doktrinära agerande riskerar att urvattna Försvarsmakten och dess försvarsgrenar på viktiga teoretiska och kulturella skillnader som behövs för att synergier skall kunna uppstå vid gemensam krigföring. / The Swedish Armed Forces tend to ask themselves if it is sufficiently multinational interoperablefor participation in international operations. An equally valid question today should be whether theSwedish Armed Forces are sufficiently nationally / internally interoperable, between their branchesof service, to be able to conduct independent operations based on the joint warfare theory.The lack of ability to joint warfare in the armed forces in general and the Swedish Armed Forcesspecially constitutes the essay´s fundamental problem. By using Codners and Sjöbloms custominteroperability theory, the Swedish Armed Forces documents were analyzed to highlight anyweaknesses related to joint warfare and national interoperability between Ground and Air Forces.The survey shows weaknesses linked to the custom theory and Swedish Armed Forces governingdocuments. The ability of a national interoperability is limited between Ground and Air Forcestoday, mostly because of weaknesses in the Swedish Armed Forces strategic concept which doesnot describe the importance of joint warfare at all levels sufficiently. This leads to deficienciesreflected in doctrines, regulations, technology, techniques and exercises. Lack of common documents,techniques, methods and exercises in turn affects armed services understanding of theirdifferent backgrounds and unique perspectives. The result will therefore be low national interoperabilityamong the armed services.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden. Syftet med denna uppsats är att tillämpa dessa teorier på ett empiriskt exempel, slaget om Malta, beträffande luftstridskrafternas användande. Undersökningen bär mot att utröna hur långt teorierna är användbara för analysen av slaget om Malta. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med händelseförloppet. Resultatet av undersökningen visar att teorierna är tillämpningsbara för händelseförloppet under slaget. Hela Boyds teori samt delar ur Wardens teori är långt användbara för analysen.

Under 2022, i samband med Rysslands krig mot Ukraina, valde Sverige tillsammans med Finland att ansöka om Nato-medlemskap. Sverige omvandlas därmed från att ha varit militärt alliansfria med ett defensivt luftförsvar med förmågor utvecklade för att enskilt kunna försvara landet, till att ingå i en stor försvarsallians. Denna studie syftar till att försöka kartlägga hur de svenska luftstridskrafterna bidrar till Natos avskräckning i norra Europa. Genom att svara på studiens frågeställning kan eventuellt förmågor belysas som behöver justeras för att skapa en så bra avskräckning som möjligt för Nato. För att kunna svara på studiens frågeställning undersöks vad Flygvapnet högsta företrädare anser om luftstridskrafternas bidrag till Natos avskräckning. Luftmaktsrepresentanternas svar kompletteras med en analys av Försvarsmaktens styrande dokument i syfte att kartlägga hur dessa skapar förutsättningar för en trovärdig avskräckning.  Studien grundar sig till del på Thomas C. Schellings avskräckningsteori, John Stones definition av trovärdig avskräckning samt Robert A. Papes luftmaktsteori. Studiens visar att svenska luftstridskrafter kommer att bidra med defensivt luftförsvar samt tillgången till Sveriges territorium och geografiska läge. Det senare medför logistiska fördelar, vilket leder till att ett högre tempo i luftstriden kan föras och fler flyguppdrag kan utföras.