Under efterkrigstiden har ett antal operationer med luftmakt genomförts. Dessa krig har haft olika förlopp där vissa operationer har nått relativt enkla framgångar medan andra haft större svårigheter att effektivt uppnå framgång, trots överlägsna resurser. Genom en fallstudie av två moderna luftoperationer, operation Desert Storm i Irak år 1991 och operation Allied Force i Kosovo år 1999, undersöks tre luftmaktsteoretiska variablers betydelse för dessa operationers väg till framgång. Variablerna som undersöks är hämtade ur den moderna luftmaktsteori som John Warden har bidragit till att bilda och vars syfte är att bidra till att förklara hur strategisk förlamning av motståndaren uppkommer. Resultatet av undersökningen visar att systemperspektiv sannolikt bidrar till luftoperativ framgång, däremot kan inte parallell attack visas ha betydelse för att uppnå framgång. Den tredje undersökta variabeln, luftoperativ kontroll, befinns vara betydelsefull som en förutsättning för de övriga två variablernas funktion.

Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven. Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå. Arbetet genomförs som en teoriprövande fallstudie där Wardens teorier prövas mot det autentiska fallet. Undersökningens slutsatser åskådliggör att de japanska flygstridskrafterna använde Wardens teorier till viss del. Teorierna tyngdpunkter och parallell attack går tydligt att återfinna i Japans agerande, dock tillämpades teorin fienden som ett system enbart i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att det är möjligt att tillämpa utvalda teorier på taktisk nivå.

John Warden är en inflytelserik luftmaktsteoretiker som låg bakom koalitionens luftkampanj mot Irak 1991. Han menar att luftmakt bör användas för att slå ut motståndarens motståndskraft genom att rikta anfall mot kritiska tyngdpunkter. Han illustrerar tyngdpunkterna genom att måla upp motståndaren som ett system bestående av fem ringar som visar hur systemet bör angripas. Shaun Clarke menar att småstater inte kan använda Wardens luftmaktsteori eftersom det kräver stor massa och därför en stormakts resurstillgångar. Han lanserar därför SPOT-paradigmet som en väg för småstaten att anamma strategisk bombning på ett resurseffektivt sätt. Denna studie prövar Wardens och Clarkes förklaringskraft genom en fallstudie på Israels luftmaktsutövande under operation Protective Edge 2014, för att se om Clarkes påstående är giltigt och om SPOT-paradigmet är användbart för småstaten.Studien visar att femringsmodellen har låg förklaringskraft på Israels nyttjande av luftmakt. Man har i huvudsak inte följt Wardens rekommendationer. SPOT-paradigmet har däremot hög förklaringskraft och studien förefaller stärka teorin i småstatens luftanfall mot en svagare motståndare.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser är det bästa sättet att använda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och eftersträvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut på en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, där han menar att strävan skall ligga i att slå ut fiendens ledarskikt vilket får tillföljd att dess vilja till strid upphör. I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete. De tre parametrarna är "enemy as a system", "center of gravity" samt "parallell attack". Dessa parametrar ligger sedan till grund för en analys av Israels luftkampanjer i dess krig mot Hizbollah 2006, Operation Change of Direction samt dess krig mot Hamas 2008-09, Operation Cast Lead. Syftet med detta är att ta reda på om Israel använde sig av Wardens teorier under dessa båda operationer. Anledningen till valet av dessa två konflikter är att Israel bl.a. sin doktrin slagit fast att de aldrig har råd att förlora ett krig. Detta tvingar Israel att optimera sin taktisering. Slutsatsen blev att det tydligt går att se att Wardens teorier genomsyrade Operation Change of Direction. Det var enbart "parallell attack" som inte tydligt efterföljdes genom hela operationen. Under Operation Cast Lead däremot så följde Israel Wardens teorier i mycket mindre utsträckning. Det var enbart "center of gravity" som följdes genom hela den operationen.

This paper provides an explanation of the concepts John A. Warden III describes regarding the use of air power and if this theory can be found, within the confines of an unconventional war. The U.S. ability to air power is overwhelming, however the right kind of warfare can force this great power to abandon their military and political objectives by exhausting its resources over time as it becomes increasingly costly, both economically, politically and morally, to wage war. The research deals with operation Rolling Thunder and John A. Warden IIIs theory in relation to this massive bombing campaign. Firstly, you will find an analysis of John. A. Warden III's works. Five concepts can be found: Airspace Control, center of gravity, air interdiction, the enemy as a system and parallel attack. Secondly, a content analysis of relevant literature in the context of a case study on Operation Rolling Thunder. Thirdly a comparative analysis between the two results with a subsequent discussion relating the main problem and an effort is made to determine the outcome of the investigation and if the purpose of this paper has been met. Within the implementation phases of Operation Rolling Thunder, it is possible to distinguish som of Wardens key concepts regarding air power utilization. Even though the four phases illustrate a continuous change in strategy, Wardens theory The Enemy as a system was never implemented. / Denna uppsats ger en förklaring av John A. Warden IIIs teori om nyttjande av luftmakt och de begrepp som utgör grunden för denna. Frågan om grundbegreppen går att återfinna inom ramarna för ett otraditionellt krig tas upp. USAs förmåga till luftmakt är stor, men med rätt sorts krigföring kan även denna makt tvingas överge sina militära och politiska mål genom utmattning över en längre tidsperiod eftersom det blir allt dyrare, både ekonomiskt, politiskt och moraliskt, att föra krig. Här avhandlas operationen Rolling Thunder och John A. Warden IIIs teoris anknytning till denna enorma bombkampanj. Inledningsvis återfinns en innehållsanalys av John. A. Warden IIIs litteratur, vilket utmynnar i fem begrepp: Luftrumskontroll, tyngdpunkter, flyganfall på djupet, fienden som ett system och parallell attack. Efter det följer en innehållsanalys av relevant litteratur inom ramen för en fallstudie om Rolling Thunder och slutligen påträffas en komparativ analys mellan de två resultaten och en efterföljande diskussion knyter an till problemformuleringen och försöker utröna resultatet av undersökningen och om syftet med uppsatsen uppfyllts. I genomförandefaserna av Operation Rolling Thunder är det möjligt att urskilja vissa av Wardens centrala begrepp och tankar om luftmaktens nyttjande, men hans teori som helhet går inte att återfinna i genomförandet av Rolling Thunder. Trots att de fyra faserna åskådliggör en upprepad förändring i strategi, användes aldrig Wardens teori om fienden som ett system.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden. Syftet med denna uppsats är att tillämpa dessa teorier på ett empiriskt exempel, slaget om Malta, beträffande luftstridskrafternas användande. Undersökningen bär mot att utröna hur långt teorierna är användbara för analysen av slaget om Malta. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med händelseförloppet. Resultatet av undersökningen visar att teorierna är tillämpningsbara för händelseförloppet under slaget. Hela Boyds teori samt delar ur Wardens teori är långt användbara för analysen.

John A. Warden III is renowned as one of the theorists closest to devising a new paradigm in air power. His praised theory about the enemy as a system has showed applicable on terrorist organizations amongst other areas. The most recent developed domain for warfare is the so-called “cyberspace”. There is an on-going debate concerning the importance and definition of this domain and furthermore what potential and challenges it withholds as a future arena for warfare. Some claims that a cyberattack can’t be seen as an act of war due to its lack of physical violence. Previous research show however a lack in application of theories within this domain. This thesis therefore aims to examine to which extent Warden’s theory of the enemy as a system could be applied to the cyberattack known as Stuxnet. Results show that Warden’s theory have some applicatory power on the cyberattack Stuxnet, although primarily in an indirect aspect. This study therefore shows an ability concerning the theory’s applicatory power on other areas than air power. The findings of the research regarding previous arguments about cyberwar also states that a cyberattack now could be seen as physical violent. / <p><strong>Uppsatsen skriven VT 2017 under Termin 4 Officersprogrammet 15-18 med inriktning </strong><strong>mot flyg. Examen genomförs VT 2018.</strong></p>

John A. Warden III is one the most mentioned air power theoretic of his time.He has written a number of theories concerning air power and the best way to use this to win wars.The author of this paper gives a short resume of what he consider are the central thoughts in John Warden´s theories. These thoughts result in four factors; Enemy as a system, centre of gravity, parallel attack/concentration and finally air superiority. These factors are then being used to inves-tigate if NATO used Wardens theories during the Kosovo war in 1999.The reason for the author to choose the Kosovo war specifically is due to the fact that NATO during the war only used air power as an instrument to get Serbia´s president Milosevic to the negotiation table but also the fact that this would turn out to be quite a challenge for NATO.The conclusion is that out of the four factors only one is traceable throughout the entire operation, and that is air superiority. Regarding the other three factors they can only be found in parts of the operation. / John A. Warden III är en av de mest omskrivna luftmaktsteoretikerna under sin tid. Han har lagt fram ett antal teorier för vad han anser är bästa sättet att använda luftmakt för att vinna krig. I uppsatsen ges en sammanfattning av vad författaren anser vara de centrala tankarna i hans teorier. Dessa utmynnar i fyra begrepp; fienden som ett system, tyngdpunktsbegreppet,parallell attack och kraftsamling samt luftrumskontroll. Dessa begrepp står sedan somutgångspunkt för en fallstudie av NATO:s luftmaktsanvändning under Kosovokriget 1999.Undersökningen syftar till att undersöka om NATO använde sig av John Wardens luftmaktsteorier under kriget.Varför författaren har valt just Kosovokriget beror bland annat på att NATO under kriget enbart använde sig av luftmakt för att få Serbiens president Milosevic till förhandlingsbordet samt att det också visade sig bli en stor prövning för dem.Slutsatsen blev att av de fyra utvalda faktorerna så var det endast en som NATO visade sig foku-sera på under hela operationen, detta var luftrumskontroll. Vad gäller de övriga tre faktorerna finner författaren att NATO använt sig av dessa i stort sett bara under slutskedet av operationen.