This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran’s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed. In order to so, four different approaches towards economic statecraft are consumed. These four approaches are economic liberal theory (purely economic), the realist theory (political pressure), conditional approaches (international prestige) and domestic approaches. In both cases, all four approaches are relevant and explain the different development in the two cases. The main conclusion is that the Taliban were more finically independent than Hezbollah. The Taliban also had no loyalty with the Saudi government while Hezbollah has always been strongly linked to Iran. Both groups were indeed based on radical Islam. This radicalism goes with symbioses in the Iran/Hezbollah case while The Taliban could not agree with the Saudi friendship with USA. These are some of the reasons why Iran has managed to control Hezbollah with their economic statecraft and why the Saudis failed. At the end of this paper there is comparing discussion of the two cases.

Zugl.: Heidelberg, Univ., Magisterarbeit, 2009

Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat. Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006. Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin. Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin. Undersökningens resultat visar att utifrån score-keeping teorin kan Hizbollah anses vara vinnare i Libanonkriget 2006. Vidare visar undersökningen på ett antal utmaningar med att tillämpa score-keeping teorin på Libanonkriget 2006 med hänsyn till den asymmetri som rådde mellan aktörerna. / How can the outcome of a war be measured, in what way is it possible to impartially determine who won or lost. In many cases the result is obvious, as there is no doubt that Great Britain won the Falklands war, the outcome on the battlefield was equivalent of the perception of who won the war. But in many modern wars the situation can be different, the outcome may be disputed, or it is even hard to understand if the war has finished at all. This essay is using score-keeping theory, which is a way to analyze the outcome of a war, who won? The case analyzed in this essay is the Lebanon war in 2006 which was fought between Israel and Hezbollah and is interesting because the result is both much-disputed and it was fought between a government and an organization that was deployed within and acting from another state. The purpose of this essay is therefore to analyze the 2006 Lebanon war by applying the score-keeping theory. The scientific question to be answered is: Which participant can be stated to have won the 2006 Lebanon war on the basis of score-keeping theory. The design of the study is a theory-consuming survey of the 2006 Lebanon war, where the given variables from the theory are operationalized to be set against a selection from the empirics. The survey´s result shows that according to the score-keeping theory Hezbollah is considered to have won in the 2006 Lebanon war. Furthermore, the survey shows a number of challenges in applying the score-keeping theory in the 2006 Lebanon war, given the asymmetry that prevailed between the participants.

Vrije Univ., Diss.--Amsterdam, 2006.

Diss. Univ. Amsterdam, 2006. / Includes bibliographical references.

The thesis follows the political development of the Lebanese Shia movement Hezbollah from its radical beginnings in the 80th, through the first political success in the early years of the 90th, to the contemporary situation. Hezbollah is an example of phenomenal transformation to the politically powerful entity with its own political party and significant power, which was often stronger than a real power of Lebanese government. The aim of the paper is to highlight the dynamic process of transformation of terrorist movement into a political party. The process is operationalized at two levels than. The analysis follows the external nature of the Lebanese political system allowing the transformation of Hezbollah; the interior follows the development of participation of Hezbollah. The process of transformation is depicted not only during key parliamentary elections in 1992, but also in the context of subsequent political developments, which resulted in a dominant position of Hezbollah in the Lebanese government. The text also embedded Hezbollah to the overall context of the Shia fundamentalist movements and the author tries to provide the potential outlines for its further development. The author also believes that the conclusions of the work can enrich the overall outlook on Lebanese Hezbollah and to provide...

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser. För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ”Hizbollahs 13 punkter för krigföring” genom krigföringens samtliga sju grundprinciper. Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper. / In July 2006, war broke out between Israel and Hezbollah in southern Lebanon. The experience showed that Israel should be able to emerge victorious from the war, but the outcome was different. Hezbollah achieved success and Israel failed in their military campaign despite superiority in the air and military resources. To understand how Hezbollah achieved success in the war on the basis of military theory perspective, this essay aims to analyze the actual conduct of warfare by three basic principles; concentration, surprise, flexibility. Hezbollah’s doctrine "Hezbollah's 13  principles of war" will be analyzed through all of the seven basic principles of war. Analysis results show that through their actions, Hezbollah used three of the principles of warfare and their doctrine contains all of the seven basic principles of warfare. These results suggest that Hezbollah's success in the war may be a result of the basic principles of warfare.

Hezbollahs success during the second Lebanon war in 2006 caused a great stirr through the field of military theorists and analysts. The organization was by most numericals clearly out-gunned and out-numbered compared to the combat-experienced Israel defense forces. The Lebanese forces however managed to not only stifle the Israeli offensive actions but held their ground through the 34 days long war resulting in a stalemate and a United Nations resolution. Theories have evolved from or in ways of explaining this puzzling case. Dual approaches have been identified as some theorize that hybrid warfare is a completely new phenomenon where others state it’s a flavor of the month expression for the same old tactics seen many times before. This study seeks to further explore the complex nature of irregular conflicts and find whether a new theory of hybrid warfare ’Unrestricted warfare’ or a senior compendium’On guerrilla warfare’ best can explain this.The findings of this study concludes that neither theory can be out-ruled and opens for further research within the the second Lebanon war as well as on the theories ’On guerrilla warfare’ and ’Unrestricted warfare’.

Denna studie undersöker hur applicerbara traditionella krigföringsprinciper är på moderna okon-ventionella krig av hybrid karaktär. Krigföringsprinciperna härstammar från konventionella krig, men gör anspråk på att vara allmängiltiga i alla krig. Är de då applicerbara på moderna okonventionella krig av hybrid karaktär? Studien applicerar traditionella krigföringsprinciper på krig av hybrid karaktär i syfte att utforska principernas applicerbarhet i denna tillsynes ”nya” form av krigföring. Studien förhåller sig till Brett A. Friedmans On Tactics: A theory of victory in battle som teoretiskt analysverktyg, detta då hans teori är baserad på traditionella krigföringsprinciper. De två fallstudiernas resultat tyder på att krigföringsprinciperna genom Friedmans teori är applicerbara på okonventionella krig av hybrid karaktär men inte fullt ut. De innehar därmed ett värde som analysverktyg och pedagogiskt verktyg av genomförda eller pågående krig. Teorin skulle kunna utvecklas gällande kategoriseringen av fysiska och mentala principer, där vilseledning borde kategoriseras som en fysisk princip. Eventuellt har teorin större applicerbarhet på den mer offensiva parten i krig på grund av principernas ursprung ur en offensiv tradition.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser är det bästa sättet att använda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och eftersträvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut på en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, där han menar att strävan skall ligga i att slå ut fiendens ledarskikt vilket får tillföljd att dess vilja till strid upphör. I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete. De tre parametrarna är "enemy as a system", "center of gravity" samt "parallell attack". Dessa parametrar ligger sedan till grund för en analys av Israels luftkampanjer i dess krig mot Hizbollah 2006, Operation Change of Direction samt dess krig mot Hamas 2008-09, Operation Cast Lead. Syftet med detta är att ta reda på om Israel använde sig av Wardens teorier under dessa båda operationer. Anledningen till valet av dessa två konflikter är att Israel bl.a. sin doktrin slagit fast att de aldrig har råd att förlora ett krig. Detta tvingar Israel att optimera sin taktisering. Slutsatsen blev att det tydligt går att se att Wardens teorier genomsyrade Operation Change of Direction. Det var enbart "parallell attack" som inte tydligt efterföljdes genom hela operationen. Under Operation Cast Lead däremot så följde Israel Wardens teorier i mycket mindre utsträckning. Det var enbart "center of gravity" som följdes genom hela den operationen.