Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och terrorismen har lämnat få människor opåverkade. Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader. Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt. Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut. Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna. Under senare av konflikterna kan exempel på en offensivare politik och ett högre politiskt operationstempo tydas. Kanske kan det vara tecken på ett större stöd hos befolkningen? Det kan i sin tur mycket väl ses som en direkt följd av terrorattacken den 11 september 2001.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden. Syftet med denna uppsats är att tillämpa dessa teorier på ett empiriskt exempel, slaget om Malta, beträffande luftstridskrafternas användande. Undersökningen bär mot att utröna hur långt teorierna är användbara för analysen av slaget om Malta. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med händelseförloppet. Resultatet av undersökningen visar att teorierna är tillämpningsbara för händelseförloppet under slaget. Hela Boyds teori samt delar ur Wardens teori är långt användbara för analysen.

John A. Warden III is one the most mentioned air power theoretic of his time.He has written a number of theories concerning air power and the best way to use this to win wars.The author of this paper gives a short resume of what he consider are the central thoughts in John Warden´s theories. These thoughts result in four factors; Enemy as a system, centre of gravity, parallel attack/concentration and finally air superiority. These factors are then being used to inves-tigate if NATO used Wardens theories during the Kosovo war in 1999.The reason for the author to choose the Kosovo war specifically is due to the fact that NATO during the war only used air power as an instrument to get Serbia´s president Milosevic to the negotiation table but also the fact that this would turn out to be quite a challenge for NATO.The conclusion is that out of the four factors only one is traceable throughout the entire operation, and that is air superiority. Regarding the other three factors they can only be found in parts of the operation. / John A. Warden III är en av de mest omskrivna luftmaktsteoretikerna under sin tid. Han har lagt fram ett antal teorier för vad han anser är bästa sättet att använda luftmakt för att vinna krig. I uppsatsen ges en sammanfattning av vad författaren anser vara de centrala tankarna i hans teorier. Dessa utmynnar i fyra begrepp; fienden som ett system, tyngdpunktsbegreppet,parallell attack och kraftsamling samt luftrumskontroll. Dessa begrepp står sedan somutgångspunkt för en fallstudie av NATO:s luftmaktsanvändning under Kosovokriget 1999.Undersökningen syftar till att undersöka om NATO använde sig av John Wardens luftmaktsteorier under kriget.Varför författaren har valt just Kosovokriget beror bland annat på att NATO under kriget enbart använde sig av luftmakt för att få Serbiens president Milosevic till förhandlingsbordet samt att det också visade sig bli en stor prövning för dem.Slutsatsen blev att av de fyra utvalda faktorerna så var det endast en som NATO visade sig foku-sera på under hela operationen, detta var luftrumskontroll. Vad gäller de övriga tre faktorerna finner författaren att NATO använt sig av dessa i stort sett bara under slutskedet av operationen.