The Swedish armed forces doctrine does not disclose where the knowledge about the use of airpower was acquired. Earlier research supports the fact that doctrine needs to contain theory to support its legitimacy.  The purpose of this study is to examine whether the doctrine contains air power theory. The author believes that increased internationalization may have caused international air power theories to have been integrated in the doctrine.  The research was conducted as a qualitative research of the Swedish air force doctrine documents. The research intended to see if the air power theories of John Warden and Shaun Clark have influenced the doctrine.  The result of this study shows that the ideas of Shaun Clarke had a much higher presence than the ideas of John Warden. The study has shown that the Swedish air force doctrine has theoretical support. The study concludes that internationalizing has affected but not to the point where the Swedish air force blindly copied air power theories without it suiting the Swedish air force.

Since the beginning of the 20th century air power has been seen as an offensive instrument in warfare. During the Cold War, Sweden had one of the largest air forces in the world despite a clearly defensive strategy. Today's Swedish Air Force has been reformed since the Cold War and there are uncertainties about how this has changed the use of air power. The purpose of this study is to investigate what changes occurred in the Swedish Air Force related to offensive and defensive use of air power. This is illustrated by examining and comparing the use of air power in the Air Force during the Cold War and today. The study is based on the theories of air power and illustrates the use of air power from multiple perspectives in order to provide as broad picture of the Air Force as possible. The results demonstrate that a change has occurred where air forces moved more towards working together with other forces over a broader range of applications than during the Cold War.

Framträdande luftmaktsteorier förefaller i regel vara skrivna av stormaktsföreträdare. Ett implicit antagande att dessa teorier förutsätter betydande militär kapacitet och sofistikerad teknologi gör att de uppfattas som ”stormaktsteorier” som likt en klubba slår hårt mot motståndaren, med begränsad relevans för mindre stater som saknar stormakternas omfattande resurser. Luftmakt finns dock också i länder som kan betraktas som småstater. Även småstater kan – teoretiskt – antingen enskilt eller i en småstatsallians genom välriktade nålstick också skapa strategisk effekt med befintliga resurser.   Denna studie utmanar antagandet att luftmaktsteorier kan betraktas som antingen stormakts- eller småstatsteorier. Genom att pröva Robert Papes luftmaktsteori och Shaun Clarkes SPOT-paradigm i såväl stormakts- som småstatsperspektivet på ett gemensamt fall, Georgienkriget 2008 mellan Ryssland och Georgien, skapas ny kunskap om förklaringskraften hos respektive teori. Studien visar att Papes luftmaktsteori kan förklara stormakters användning av luftmakt, men belägg saknas för att den också kan förklara småstaters luftmaktsanvändning. Vidare saknas belägg för att Clarkes SPOT-paradigm kan förklara vare sig småstaters eller stormakters användande av luftmakt i det aktuella fallet. Däremot visar analysen att SPOT-paradigmet förutsätter ett visst mått av kvantitet och kvalitet, även hos småstater, för att omsättas i en skarp operation. Då ett mått på detta inte ges, bör SPOT-paradigmet främst betraktas som ett förhållningssätt till hur strategisk effekt kan skapas med tillgängliga resurser.

There are two types of air forces; the US, and the others. Most of what is written today concerning airpower comes from the pens of large nations. This has led to small nations view of airpower is being characterized by the theories of larger nations. Shaun Clarke questions whether such writings are applicable to the airpowers of the world’s small nations. Clarke’s theory explores the potential of offensive airpower in the context of small sized defense forces. His airpower theory has often been praised with the exception that it’s not empirically substantiated. The aim of this study is to test and analyze the explanatory power of Clarke’s theory on the Yom Kippur War in 1973 and the Second Lebanon War in 2006 with the purpose of creating empirical evidence in support of, or against, Clarke’s theory.   The results of the study are mixed. Clarke’s theory has a relatively high explanatory power about Israel’s success during the Yom Kippur War and low explanatory power during the Second Lebanon War. Finally, this study argues that smaller nations shouldn’t be discouraged from applying offensive airpower in a strategic manner.

On 5 June 1967, the Israeli Air Force launched a surprise attack against the Egyptian Air Force and started what was to be known as the Six Day War. The Six Day War is a good example of when a small nation manages to singlehandedly defeat a superior adversary. The purpose of this paper is to analyze the success of the Israeli Air Force and their contribution to the victory. The use of air power in the Six Day War will be analyzed, using John Warden’s Five Ring Model and Shaun Clarke’s theories about risk-based coercion and SPOT-bombing. Research findings indicate that Shaun Clarke’s theories about coercion may to some extent explain the success of the Israeli Air Force. Attacking the armed forces created the threat of further violence against more valuable and vulnerable targets causing the Arabic leaders to choose peaceful solutions instead of continued fighting. Furthermore, the SPOT-bombing analyzes show that the psychological effect that the Israeli Air Force had on their adversary played a significant role in the campaign against Egypt. However, Warden’s model could not explain the reasons behind the outcome of the war.

John Warden är en inflytelserik luftmaktsteoretiker som låg bakom koalitionens luftkampanj mot Irak 1991. Han menar att luftmakt bör användas för att slå ut motståndarens motståndskraft genom att rikta anfall mot kritiska tyngdpunkter. Han illustrerar tyngdpunkterna genom att måla upp motståndaren som ett system bestående av fem ringar som visar hur systemet bör angripas. Shaun Clarke menar att småstater inte kan använda Wardens luftmaktsteori eftersom det kräver stor massa och därför en stormakts resurstillgångar. Han lanserar därför SPOT-paradigmet som en väg för småstaten att anamma strategisk bombning på ett resurseffektivt sätt. Denna studie prövar Wardens och Clarkes förklaringskraft genom en fallstudie på Israels luftmaktsutövande under operation Protective Edge 2014, för att se om Clarkes påstående är giltigt och om SPOT-paradigmet är användbart för småstaten.Studien visar att femringsmodellen har låg förklaringskraft på Israels nyttjande av luftmakt. Man har i huvudsak inte följt Wardens rekommendationer. SPOT-paradigmet har däremot hög förklaringskraft och studien förefaller stärka teorin i småstatens luftanfall mot en svagare motståndare.

Luftmakt är i relation till andra tvångsmaktsmedel relativt nytt. Tvångsmedlet har använts under cirka 100 år för att påverka motståndarens beslutsfattande. Luftmakt anammades snabbt av resursstarka stormakter, som då också skapade grundförutsättningar för dess användande. Med tid och teknikutveckling har även mindre resursstarka stater tagit till sig luftmakt, men då också behållit stormakternas teoretiska grund och doktriner. Detta utgör ett problem för en resurssvag småstat – att använda ett tvångsmaktsmedel där det råder obalans mellan tillgängliga resurser och tänkt användningsområde. Shaun Clarke utvecklar år 2001 en luftmaktsteori för småstater där denna obalans i resurser omhändertas och utnyttjas. Ett problem kopplat till småstatsteori är att det ofta saknas empirisk grund för dess validitet, detta gäller även för Clarkes teori. Syftet med studien är att pröva hans teori mot två skilda fall, där småstater segrat med hjälp av luftmakt. Studiens fall är luftmaktsanvändning i Bekaadalen 1982 och Andra Karabakh-kriget 2020. Studiens resultat visar att Clarkes teori delvis kan förklaras i de båda fallen och kräver ytterligare prövning innan teorin kan bekräftas eller avfärdas med empirisk bevisning.

I den övergripande luftmaktsteoretiska debatten framkommer kritik mot att små nationers specifika förutsättningar i krig tenderar att exkluderas. Konsekvensen blir att små nationer i allt för stor utsträckning kopierar stora nationers doktrinära tänk istället för att generera egna idéer. Shaun Clarke försöker genom sin luftmaktsteoretiska ansats vända denna trend och har närmare undersökt små nationers möjlighet att genom strategisk attack nå framgång mot större motståndare.   Genom sin originalitet anses Clarkes luftmaktsteori vara ett viktigt tillskott i den övergripande luftmaktsteoretiska debatten, men kritiseras samtidigt för att inte vara tillräckligt empiriskt underbyggd. Syftet med denna undersökning är att möta denna kritik och genom en teoriprövande ansats empiriskt undersöka förklaringskraften hos Clarkes teori. Därigenom även bidra till ett trovärdigare vetenskapsteoretiskt underlag, med fokus på den lilla nationen och dess ambition att utveckla förmågan strategisk attack. Forskningsstrategin representeras av en tvåfallstudie av Yom Kippur kriget 1973, samt Falklandskriget 1982, där Israel respektive Argentina utgör de huvudsakliga analysperspektiven. Resultatet påvisar att såväl Israel som Argentina tillämpat luftmakt utifrån Clarkes teoretiska beskrivning. Undersökningen stärker därmed Clarkes luftmaktsteori rent empiriskt. För små nationer, med ambition att utveckla sin förmåga till ett mer strategiskt nyttjande av luftmakt, så är den viktigaste slutsatsen från denna undersökning att strategisk attack inte primärt handlar om kinetisk energi som appliceras på strategiska mål. Utan det är istället de mänskliga reaktionerna och besluten bakom tillämpningen av strategisk attack som står i centrum.

Swedish air doctrine does not present the origin of its concepts, nor does it support these with theoretical claims. In addition to this, the Swedish air doctrine has not been tested in a real life conflict. Therefore, it is considered unverified. The aim of this paper is to ascertain the theoretical support for the doctrine. Using two contemporary theorists, namely John Warden and Shaun Clarke, the theoretical support for the doctrine is analyzed. This is achieved by studying two of the doctrine’s principal documents, Operativ Doktrin 14 and Reglemente: Taktik för luftoperationer, while applying a qualitative method. The thesis finds that the Swedish air doctrine has convincing theoretical support, without any evident difference in support between the two theories. Furthermore, none of the studied aspects of the doctrine are questioned by the theories. Although the study presented rather conclusive results, further research should be conducted in order to find support amongst other theories. The purpose would be to widen the theoretical scope as well as to further strengthen or question the support.

This study aims to test the strength of Shaun Clarkes air theory SPOT-bombing for small nations, to see if the theory could be of good use for all the small states around the world which are not able to master the capacity needed for large nation air theories. The British use of airpower during the Falkland war serves as case which is compared to the SPOT-bombing theory. The British task force, although much smaller than the Argentine military force, succeeded to win the war through extensive use of airpower. The studies analytic results reveal that the indicators taken from the air theory are not found to any greater extent in the British use of airpower during the war. Therefore this study is not able to strengthen or falsify Clarkes air theory as a whole, but reaches the conclusion that using unconventional methods are useful for a smaller state to get effect on strategic level against a larger opponent. Still, after this study there is more work to be done to test the relevance of the SPOT-bombing for small nations air theory, to be able to state if it is worth for small states to base their airpower doctrines upon it.