Under efterkrigstiden har ett antal operationer med luftmakt genomförts. Dessa krig har haft olika förlopp där vissa operationer har nått relativt enkla framgångar medan andra haft större svårigheter att effektivt uppnå framgång, trots överlägsna resurser. Genom en fallstudie av två moderna luftoperationer, operation Desert Storm i Irak år 1991 och operation Allied Force i Kosovo år 1999, undersöks tre luftmaktsteoretiska variablers betydelse för dessa operationers väg till framgång. Variablerna som undersöks är hämtade ur den moderna luftmaktsteori som John Warden har bidragit till att bilda och vars syfte är att bidra till att förklara hur strategisk förlamning av motståndaren uppkommer. Resultatet av undersökningen visar att systemperspektiv sannolikt bidrar till luftoperativ framgång, däremot kan inte parallell attack visas ha betydelse för att uppnå framgång. Den tredje undersökta variabeln, luftoperativ kontroll, befinns vara betydelsefull som en förutsättning för de övriga två variablernas funktion.

This study examines how Argentina’s failure to obtain control of the air during the Falklands war can be explained based on the theories of John A. Warden and Philip S. Meilinger. The failure is problematic due to the numerical superiority and geographical advantage of the Argentinian Air Force. Previous studies have focused on the absence of airborne early warning, air-to-sea warfare and the perspective of Clausewitz theories. The purpose of this study is therefore the to develop a theory-based explanation of the Argentinian failure from the perspective of two air-warfare theories. The first day of the war (May 1) and the landing on the shores of San Carlos constitute crucial parts of the air war. The paper utilizes a theory consuming approach to explain the two cases and then comparing them to develop an aggregated explanation of the Argentinian failure. The result of the analysis is that Argentinian failure to identify and attack Britain’s aircraft carriers/landing ships, failure to concentrate the offensive operations and selective British air defence are key parts of the explanation. The results contributes to a deeper understanding of a perspective of the Falklands air war that has not been analysed in previously analysed in earlier academic studies.