Sammanfattning: Luftmakt är ett kraftfullt tvångsmedel för att påverkan motståndaren. Luftmakten har under lång tid varit de resursstarka stormakternas verktyg explicit. Tiden och teknikutveckling har medgett att mindre resursstarka stater kan ta till sig luftmakt. Dilemmat för den mindre staten är tillgängliga resurser för kvalité och kvantitet kontra den resursstarke motståndaren i kontexten asymmetrisk konflikt. Vintern 2021 presenterades Arash Heydarian Pashakhanlou luftmaktsteorin The Underdogs Model (UM) som bygger på dilemmat med en resursstark motståndare. Pashakhanlou menar att den svagare parten kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex faktorer som är grunden i hans småstatsteori. Teorins sex faktorerna är kreativitet, självförsörjning och externt stöd, engagemang, underrättelse, spridning och kraftsamling samt slå mot sårbara militära mål. Småstatsteorier är något av ett dilemma då man saknar empirisk grund för deras validitet, så även Pashakhanlous teori. Syftet med studien var att med hjälp av två oberoende luftmaktsrelaterade fall pröva teorin och undersöka dess förklaringskraft. Studiens fall är luftmaktsanvändning i italienska Bari 1943 samt Falklandskriget 1982. Studiens resultat visar på stor förekomst av faktorerna i UM samt att Tyskland presterade bättre än de allierade i samtliga faktorer och vidare att Argentina presterades sämre än Storbritannien i flertalet av faktorerna. Pashakhanlous teori kan förklaras i de båda fallen och påvisat hög förklaringskraft. Studien konkluderar efter genomförd analys att det inte kan uteslutas att andra faktorer inverkade på utfallen eftersom studien fokuserat på teorins sex faktorer. Krav på ytterligare prövning föreligger innan Pashakhanlous teori kan bekräftas eller avfärdas med ytterligare empirisk bevisning.