Uppsatsen tar sin övergripande utgångspunkt i vår förståelse för teorier inom militärteorin. Det föreligger flera utmaningar vid tolkning av teorier. Exempel på detta kan utgöras av författarens och betraktarens förförståelse, språkliga eller vetenskapsteoretiska perspektiv. Därmed kan också följdfel uppstå i doktriner och riktlinjer.  I det specifika utgör J.F.C Fuller och Martin van Creveld teorier om fighting power empiri när de anlyseras genom en metateoretisk ram bestående av förståelse – förklara och uppifrån – nedifrån kompletterad med en analys avseende krigföringsnivå. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för begreppet fighting power genom att analysera den vetenskapsteoretiska utgångspunkten hos Fuller och Creveld. Vidare syftar uppsatsen till att skapa förståelse för att fighting power inte kan betraktas isolerat utan som del av ett större sammanhang. Uppsatsen resultat visar hur Fuller och Creveld har olika utgångspunkt när de skapade sina teorier. Fullers teori utgår från ett förklaringsinriktat uppifrånperspektiv och Crevelds från ett förståelseinriktat nedifrånperspektiv. Vidare visar uppsatsen hur båda teorierna främst omfattar den taktiska nivån trots skillnaderna i deras framställning. Uppsatsen påvisar också vikten av de olika förhållningssätten för att kunna förstå fighting power i ett sammanhang för att därmed kunna omsätta detta i doktrinära eller taktiska riktlinjer. Avslutningsvis diskuteras giltigheten i den svenska beskrivningen av krigföringsförmåga (pelarmodellen) utan att betrakta det i ett större sammanhang.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för. Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund. För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring. Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter. Med denna kunskap som grund kan teorierna om sjökrigföring närmas med kritiska ögon och utnyttjas i det sammanhang de är utformade för.

Mission command is one of the most common styles of command and control in modern armies, and much has been written about it. However, the theories have taken different turns and developed into different understandings of mission command. Is it a question of leadership, command and control or a cultural phenomenon? What attributes can be ascribed to mission command? This study investigates how mission command should be understood from the perspective of three theorists’ take on mission command: Eitan Shamir, Martin van Creveld and Berndt Brehmer. John Gerrings metatheory about good concepts is applied to the characteristics of mission command, in order to limit the concept of mission command to its core. The method used in this study is a conceptual investigation with a qualitative text analysis, in order to analyze the concept in depth. The results of this study have shown that training and education should be regarded as a pre-requisite, rather then an attribute, as well as the commanders’ responsibility. It has also shown the complexity in regarding the concept from a leadership- or a command and control point of view, hence it shows in the attributes.

From an academic perspective, the discipline of war studies is still underdeveloped. There is a lack of metatheoretical research compared to other social science research, despite the fact that it faces the same ontological and epistemological challenges as other sciences. Furthermore, a lack of understanding different phenomena diminishes precision in language and thus also the ability to stand on the shoulders of giants and contribute to the common body of knowledge. The aim of this study was to contribute to an increased understanding of the phenomenon of sea power in war studies. Hence, this study, based on Hulterström & Widén's philosophical and metatheoretical theory on combat, sought to answer the following questions: (1) How can different views on the phenomenon of sea power in the field of naval theory be categorized? (2) How can different perspectives of the phenomenon of sea power in the field of naval theory be understood? Firstly, the results of the study show that different views on the phenomenon of sea power can be categorized using the three perspectives: Brian Crisher & Mark Souva's view of sea power as a physical perspective, Geoffrey Till’s as a social perspective and Jacob Børresen’s as a human-centered perspective. Secondly, the results of this study show that sea power, like combat, changes character and significance depending on the perspective of a theorist. On the basis of these results, one conclusion is that Hulterström & Widén’s theory is fruitful for the analysis and categorization of phenomena other than combat. Additionally, by conceptualizing different perspectives, the author’s modified analysis tool can be seen as new way to approach the phenomenon of sea power.