No description available.

<p>Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.</p><p>Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.</p><p>Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:</p><p><em>Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?</em></p><p>För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.</p><p>Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo.</p> / <p>This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions.</p><p>I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.</p>

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar. Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten. Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring. Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan: Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring? För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer. Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo. / This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions. I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.

I Försvarsmaktens doktriner uttrycks manöverkrigföring och uppdragstaktik som teori och lednings­filosofi. I de taktiska reglementena beskrivs hur uppdragstaktik och manöverkrigföring tillämpas som metod i händelse av fred, kris eller krig. Vidare syftar taktikreglementena till att vara en utgångspunkt för hur våra marina krigsförband utbildas, organiseras och utrustas.   Syftet med undersökningen är att utreda inverkan av införandet av Taktikreglemente för Marinen TRM 1(A) avseende uppdragstaktik och manöverkrigföring. hur uppdragstaktik och manöverkrigföring som metod, inom den svenska Marinen, kan ha påverkats vid införandet av Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A). Undersökningen gjordes genomfördes som en kvalitativ jäm­förande fallstudie där Taktikreglemete för Flottan, TRFL, och Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA jämfördes med TRM 1(A). Vid textanalysen nyttjades en analysmodell som påvisar uppdrags­taktik och resultaten analyserades därefter mot militär­teoretiker så som Clausewitz, Corbett och Mahan utifrån perspektivet uppdragstaktik och manöver­krig­föring.   Resultatet av undersökningen visar att TRFL och TRKA är att se mer som läroböcker vilka, utan att i detalj beskriva taktiska lösningar, beskriver hur officerare ska tänka i fråga om taktik. Nuvarande regle­mente, TRM 1(A), presenterar i första hand vad Marinen är och upplevs därför mer som en handbok över Marinen snarare än ett taktiskt reglemente. Detta med anledning av att kapitel som om­fattar militär­teori, sjökrigets natur, syfte och metoder utelämnats, vilket gör att den svenska taktiska särarten saknas i TRM 1(A). Övriga slutsatser är att TRM 1(A) exkluderat hur amfibiestridskrafterna taktiskt ska nyttjas samt att reglementet inte harmonierar med Försvarsmaktens doktriner avseende uppdragstaktik och man­överkrigföring. / Manoeuvre warfare and mission-type orders are expressed as theory and philosophy in the Swedish military doctrine. The tactical doctrines describe how manoeuvre warfare and mission-type orders is implemented in case of peace, crisis’s or war. Furthermore, tactical doc­trines provide a starting point in the development of new units and equipment. They are also used in the education of officers and they constitute a foundation in planning and imple­men­tation of operations both at home and abroad.   The aim of the thesis project is to analyse if the implementation of Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A) has affected the way the Swedish Navy and Marines approach manoeuvre war­fare and mission-type orders. The project is a qualitative comparative case study where Taktikreglemete för Flottan, TRFL, and Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA are com­pared to TRM 1(A). During the project we used a theory on mission-type orders and then com­pared with military theorists such as Clausewitz, Corbett and Mahan from the perceptive of man­oeuvre warfare and mission-type orders. The result of the study shows that TRFL and TRKA are textbooks explaining how a commander should think without in detail describing tactical solutions. TRM 1(A) presents a blueprint of what the Swedish Navy and Marines are, rather than to be considered as a guiding tactical doctrine. Hence, it lacks the founding principles of military theory of land and sea warfare trans­lated to Swedish circumstances.  Other conclusions of the study show that the tactical use of marine units is excluded, and the tactical doctrine do not harmonise with the view on man­oeuvre warfare and mission-type orders with in Swedish military doctrine.   Apart from the abstract, the study is written in Swedish.

<p>Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid.</p> / <p>The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not.</p><p>The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.</p>

<p>Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång.</p><p>De taktiska grundprinciperna är hämtade ur <em>Doktrin för markoperationer, </em>vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag.</p><p>Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats.</p><p>Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna. Slutligen besvaras frågeställningen i en slutdiskussion.</p><p>I analysen framgår att teorierna går att applicera mot de båda slagen, men att de användes mer frekvent i det ena. I en mer rörlig strid ledde de taktiska grundprinciperna till ett avgörande. I ett utnötningskrig gjordes försök att använda dem, dock lyckades det inte på samma sätt.</p> / <p>This essay is about the tactical principles and the battles of Tannenberg and the Somme during World War 1. This essays purpose is to examine which tactical principles that were used within these battles and with the help of these principles try to explain the execution of the battles.</p><p>The tactical principles are collected from the Swedish doctrine for ground operations. The reason for this is to explain how doctrines of today can be applied on the battles of yesterday.</p><p>The method that has been used in this essay is a case study based on literature studies. Case studies give an opportunity for a deeper analysis and description by the historical events than if a whole description of the World War 1 had been made.</p><p>This essay is divided into an introduction where the battles mentioned above are described. Thereafter follows a chapter where the theory about the tactical principles is described and the cases are presented. Thereafter follows an analysis where the theories are applied to the cases. Finally the question at issue is answered in a final discussion.</p><p>The result of the analysis is that the theories can be applied to the battles but they were more frequently used in one of them. The tactical principles were more decisive in a mobile warfare compared to an immobile warfare. Attempts to use the tactical principles during the immobile battle were made, but didn’t succeed as well as in the mobile battle.</p>

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid. / The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not. The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.

Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång. De taktiska grundprinciperna är hämtade ur Doktrin för markoperationer, vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag. Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats. Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna. Slutligen besvaras frågeställningen i en slutdiskussion. I analysen framgår att teorierna går att applicera mot de båda slagen, men att de användes mer frekvent i det ena. I en mer rörlig strid ledde de taktiska grundprinciperna till ett avgörande. I ett utnötningskrig gjordes försök att använda dem, dock lyckades det inte på samma sätt. / This essay is about the tactical principles and the battles of Tannenberg and the Somme during World War 1. This essays purpose is to examine which tactical principles that were used within these battles and with the help of these principles try to explain the execution of the battles. The tactical principles are collected from the Swedish doctrine for ground operations. The reason for this is to explain how doctrines of today can be applied on the battles of yesterday. The method that has been used in this essay is a case study based on literature studies. Case studies give an opportunity for a deeper analysis and description by the historical events than if a whole description of the World War 1 had been made. This essay is divided into an introduction where the battles mentioned above are described. Thereafter follows a chapter where the theory about the tactical principles is described and the cases are presented. Thereafter follows an analysis where the theories are applied to the cases. Finally the question at issue is answered in a final discussion. The result of the analysis is that the theories can be applied to the battles but they were more frequently used in one of them. The tactical principles were more decisive in a mobile warfare compared to an immobile warfare. Attempts to use the tactical principles during the immobile battle were made, but didn’t succeed as well as in the mobile battle.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja. Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren. Detta kunde Överste Boyd se i sina studier om luftstriderna under Koreakriget. OODA loopen eller "Boyds cykel" ligger numera till grund för manöverkrigföringen. William S. Lind skriver i handbok manöverkrigföring att själva syftet med manöverkrigföringen är att ta sig genom beslutscykeln, OODA loopen, snabbare än fienden. Som punkt 1 i handledningen för att lyckas med detta anger Lind att enbart en decentraliserad ledd styrka kan gå genom beslutscykeln snabbt. Denna slutsats går idag att finna i alla doktriner och metodhandböcker i Försvarsmakten. Uppdragstaktik med decentraliserad ledning förordas och beskrivs i samtliga nivåer och skall utgöra grunden för all ledning i Försvarsmakten. I samtliga doktriner och reglementen benämns dock undantag då uppdragstaktik med kommandostyrning är att föredra eller tvingas användas. Vid närmare efterforskningar så märks att uppdragstaktik används lite slarvigt både som filosofi och ledningsmetod. Efter ett antal års tjänstgöring vid luftvärnet har jag upplevt att metoden med uppdragsledning får stå tillbaka för en centraliserad ledningsmetod. Detta medför mycket lite utrymme för underställda att ta initiativ när det kommer till strid i luftarenan. Är detta önskvärt, ofrånkomligt och överhuvudtaget förenligt med uppdragstaktik. Är det möjligt att luftvärnet med sin särställning i både flygstridskrafterna och markstridskrafterna kan gå genom OODA loopen snabbare än motståndaren utan att vara decentraliserad ledd såsom Lind anger som grundregel nummer ett? Genom att klarlägga uppdragstaktiken som både filosofi och metod, jämföra med hur manöverteori och luftmaktsteori behandlar uppdragsstyrning samt se till luftvärnets förutsättningar för strid i luftarenan kan svaret på hur uppdragstaktiken kan tillämpas inom luftvärnet besvaras. Uppdragsstyrningen blir i luftvärnet en förutsättning för att kunna detaljstyra och leda genom kommando. Detaljstyrningen är just nu med de förutsättningar som finns ofrånkomlig och nödvändig. Samtidigt är uppdragsstyrningen grunden för att luftvärnet som markförband skall utveckla effekt från marken mot luften. / War is nothing but a duel on an extensive scale, an act of violence to compel our opponent to fulfil our will. The aim of the action in war is to disarm the enemy. If our opponent is to be made to comply with our will, we must place him in a situation which is more oppressive to him than the sacrifice which we demand. Every change in this position which is produced by a continuation of the war, should therefore be a change for the worse. Many theories and doctrines are based on this truth. To succeed to place our opponent in an adverse situation one must lead the battle and do it faster than the opponent. This is also what Colonel Boyd saw in his studies of the air fights during the war in Korea. The OODA loop or Boyd’s cycle is now a basic theory of maneuver warfare. William S. Lind writes in his handbook in maneuver warfare that the purpose itself of maneuver warfare is to go through the OODA loop faster than your enemy. As remark number 1 in the guidance for succeeding with that task, Lind state that only a decentralized force can go through the cycle of decision fast. This conclusion can be found in all doctrines and handbooks in the Swedish Armed Forces (SAF). Mission type tactics with decentralized control is ordered, or recommended and described in all service doctrines. It is the base for command and control within the whole organization. In all doctrines and regulations in the SAF there are exceptions when mission type tactics with direct control is preferred or an imperative necessity. After closer inquiries one can see that sometimes mission type tactics are carelessly used to describe both a philosophy and a method. After several years of service within the Ground Based Air Defense troops, my experience is that mission type control is not used as much as centralized control. This entails very little space for subordinated to take any initiative in the air war. Is that desirable, inevitable or on the whole consistent with mission type tactics? Is it possible that the GBAD with its unique position in both the ground- and air troops can go through the OODA loop faster than its opponents without decentralized control, as Lind alleged as rule number 1? Through a elucidation of mission type tactics as both philosophy and as a method, a comparison between how airpower and maneuver theory treat mission type tactics and together with the conditions for GBAD the answer to how the GBAD can apply mission type tactics will be found. Mission type tactics is a sine qua non for the GBAD in order to be able to use centralized control and to lead through command. Detailed guidance is right now inevitable and necessary with the conditions now at hand. At the same time the ability for the GBAD to be effective in the air is founded through the mission type tactics.

<p>Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind’s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.</p><p>The examination has shown that William S. Lind’s theory regarding manoeuvre warfare has a great impact and influence on the content of DMarkO. This used through direct literal use of the theory and also through an indirect influence. It has, however, been difficult to reconstruct and to show awareness from the authors’ perspective that William S. Lind has been a deliberate choice to use regarding what to write in the doctrine. On the other hand, the parts that together constitute the theory are known as classical military maxims, and they are therefore as such, hard to relate only to Lind and his theory regarding manoeuvre warfare. “Main effort” or “Schwerpunkt” is such an example, used by Lind as a part of his theory but also known as a military maxim.</p> / <p>I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.</p><p>För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar. Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.</p>