• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 17
  • Tagged with
  • 17
  • 13
  • 10
  • 10
  • 10
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fria Kriget och Gerillakrigföriing : - en kategorisering

Henningsson, Fredrik January 2015 (has links)
To be able to research the chain of development and its causes within military doctrines you need to describe the change and categorize it to make it understandable. This essays intent is to categorize a phenomenon within the Swedish doctrine to make it available for further research about doctrinal development. The categories are found in two of the great theorists on guerrilla warfare due to the subjects’ resemblance to guerrilla tactics and its means. The phenomenon that is to be researched is directly translated as “the free war” which basically means the use of irregular warfare behind the enemy lines. The description of “the free war”, by whom and when it is used, are the factors that have changed during the second half of the 20th century, and have therefore been placed into different categories. Before 1982 “the free war” was planned in advance and used as a complement to the regular forces and is conducted by specially chosen or educated people. From 1982 and foreword “the free war” has been described as a last resort if you have been cut off from your own forces. In this last definition of “the free war” everyone are supposed to be able to conduct the irregular tactics used behind enemy lines. The conclusion from this essay is that there has been a change within the Swedish doctrine and is therefore a subject for further research on doctrinal development within the Swedish armed forces. In this way this paper will contribute to the debate on doctrinal development.
2

En undersökning om doktrinutveckling : Minskad operativ effektivitet i den militärstrategiska doktrinen

Gustavsson, Alfred January 2016 (has links)
This thesis purpose is to analyze specific content in Sweden’s doctrine to illustrate a trend in doctrine development in small states. Small states doctrine tends to promote political messages rather than messages about operational efficiency. Due to this trend, it is important to study how small states implement and accept these types of developments. Kjell Bjerga and Torunn Haaland describes this phenomenon through an analysis of the Norwegian doctrine. The arguments they point out creates a tool, which explain concepts in Sweden’s military strategic doctrine. This thesis then takes a discursive form to identify the doctrines hidden roots and underlying narratives. It is then possible to structure concepts such as operational efficiency or operational inefficiency. The result of this analysis is that Sweden follow the development in small states strategic doctrine, decreasing the amount of concepts promoting operational efficiency. The result comply with Bjerga and Haalands theory and confirm the question at issue. This may lead to a dilemma where Sweden cannot achieve military operational efficiency because their doctrine promoting messages hard to translate to distinct military action.
3

DOKTRINUTVECKLING: PÅVERKAR FÖRSVARSALLIANSER? : EN JÄMFÖRELSE MELLAN SVERIGE OCH NORGE

Ullah, Simon January 2016 (has links)
ABSTRACT: There are many theories of which the doctrine development process is described, both in a generalperspective and more specific for either large or small states. Where one of them shows that smallstates have a limited ability to develop their doctrines, and are required to implement experiencesthat larger states have obtained through international operations and war. This statement is thefoundation of the thesis and is used to analyse the doctrine development process for small statesregardless of membership to a military alliance. The thesis compares Swedish and Norwegianmilitary doctrines through a case study to determine how the doctrine development process isstructured and if it complies with the arguments from the theories about doctrine development.The result of the thesis shows that the process is similar between the countries, and therefore thedoctrines are developed in a similar way, regardless of a membership to a military alliance.
4

Syfte och mening inom svensk doktrinutveckling?

Bergman, Nicklas January 2014 (has links)
I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt. Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har.
5

Vilar doktriner för civil-militärt samarbete på aktuell forskning?

Östman, Hans January 2009 (has links)
<p>Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner.</p><p>Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer.</p><p>I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling. Mer specifikt undersöks om doktriner inom det högaktuella området, civil-militärt samarbete, tagit till sig och omfattar den aktuella forskningen inom ämnesområdet. Storbritanniens och USA:s doktriner för civil-militärt samarbete har jämförts med aktuell forskning. Resultatet visar att dessa doktriner på ett bra sätt tillvaratagit forskningens uppfattningar. </p> / <p>Doctrines constitute armed forces most important guidelines on how to achieve political objectives with military means. To serve its purpose doctrines should be developed on rational grounds based on current world situation and most recent research. However many thinks that other factors such as organisations cultures and special interests influence doctrinal development.</p><p>Civil-military cooperation has in contemporary conflicts gained in importance. Strategies in complex peace support operations are increasingly based on integrated approaches between various functions and actors. Civil-military operations have traditionally played a secondary and supportive role in military organisations.</p><p>This paper will study the role of scientific research in doctrinal development. More to the point, doctrines within the highly topical field of civil-military cooperation are tested regarding coherence with recent research. Doctrines concerning civil-military cooperation in Great Britain and United States have been compared to recent research. The result shows that these doctrines have taken care of relevant opinions within recent scientific research.</p>
6

Krigföringens principer i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén 1915-2010 / The Principles of War in the Swedish Armed Forces regulations and doctrine 1915-2010

Mattsson, Christoffer January 2010 (has links)
<p>Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924.</p> / <p>The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.</p>
7

Krigföringens principer i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén 1915-2010 / The Principles of War in the Swedish Armed Forces regulations and doctrine 1915-2010

Mattsson, Christoffer January 2010 (has links)
Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924. / The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.
8

Vilar doktriner för civil-militärt samarbete på aktuell forskning?

Östman, Hans January 2009 (has links)
Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner. Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer. I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling. Mer specifikt undersöks om doktriner inom det högaktuella området, civil-militärt samarbete, tagit till sig och omfattar den aktuella forskningen inom ämnesområdet. Storbritanniens och USA:s doktriner för civil-militärt samarbete har jämförts med aktuell forskning. Resultatet visar att dessa doktriner på ett bra sätt tillvaratagit forskningens uppfattningar. / Doctrines constitute armed forces most important guidelines on how to achieve political objectives with military means. To serve its purpose doctrines should be developed on rational grounds based on current world situation and most recent research. However many thinks that other factors such as organisations cultures and special interests influence doctrinal development. Civil-military cooperation has in contemporary conflicts gained in importance. Strategies in complex peace support operations are increasingly based on integrated approaches between various functions and actors. Civil-military operations have traditionally played a secondary and supportive role in military organisations. This paper will study the role of scientific research in doctrinal development. More to the point, doctrines within the highly topical field of civil-military cooperation are tested regarding coherence with recent research. Doctrines concerning civil-military cooperation in Great Britain and United States have been compared to recent research. The result shows that these doctrines have taken care of relevant opinions within recent scientific research.
9

Utveckling av krigföringens principer i små stater. : Fallet Sverige / Development of the principles of war in small states. : The case of Sweden.

Christensson, Anna January 2015 (has links)
ABSTRACT: The aim of this essay is to analyze whether the development of the Principles of War in small states´ doctrine has been influenced by the doctrinal development of alliances after the start of an international cooperation. The author suggests that the development of the Principles of War can be understood through theories of doctrinal development. The theory used for this analysis states that small states depend on alliances, such as NATO, and therefore adapt their doctrine to better match the doctrine of the alliance. Since the Principles of War are the foundation of doctrine, such an adaption should lead to an adaption of the Principles of War as well. The analysis will be made using Swedish Army field manuals as a basis. These will be compared to NATO´s, in order to see whether or not Sweden has adapted its Principles of War following its membership of the Partnership for Peace. The results show that today the Swedish Principles of War are more similar to NATO´s than they were in 1982, which suggests that they have been adapted to better match those used by NATO. Although this essay does not analyze the reasons why, the results imply that theories of doctrinal development also include the development of principles of war. Analysis of the reasons why could be used as a basis for further research. / SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida utvecklingen av krigföringens principer i småstaters doktriner har influerats av den doktrinära utvecklingen i allianser efter ett påbörjat internationellt samarbete.   Författaren föreslår att utvecklingen av krigföringens principer kan förstås genom teorier avseende doktrinutveckling. Teorin som används för uppsatsens analys anger att små stater är beroende av allianser med exempelvis NATO, och därför måste anpassa sina doktriner så att de bättre matchar alliansens doktriner. Eftersom krigföringsprinciperna är en stor del av doktriner, bör en sådan doktrinanpassning leda till en anpassning av krigföringens principer också.   Analysen kommer att göras utifrån svenska arméreglementen, vilka kommer att jämföras med NATOs, för att undersöka huruvida Sverige har anpassat sina krigföringsprinciper till att bättre matcha NATOs efter dess medlemskap i Partnership for Peace.   Resultaten visar att de svenska krigföringsprinciperna är mer lika NATOs idag än vad de var 1982, vilket tyder på att de har anpassats för att bättre matcha de som används av Nato. Även då denna uppsats inte analyserar orsakerna till varför, så indikerar resultaten att teorier om doktrinutveckling även omfattar utvecklingen av krigföringens principer. Analys av anledningar till varför skulle kunna användas som en grund för vidare forskning.
10

Manöverkrigföring i svensk militärstrategisk dokrin

Langhard, Michael January 2012 (has links)
Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen. Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf. Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring. / Maneuver warfare is a central part of the Swedish armed forces way of conducting battle and its use of its armed resources as a whole. Maneuver warfare and maneuver thinking is also an extensive part of the strategic doctrine. Due to the decision to implement the 2012 edition of the strategic doctrine and thereby to withdraw the 2002 edition I found it of value to analyze the development of the attitude towards maneuver warfare in the strategic doctrine. By the method of qualitative text analysis I compared the two strategic doctrines with maneuver warfare and maneuver thinking as the point of view to establish whether a change had taken place. I also illuminated possible factors in the doctrinal development by pointing out two international operations, KFOR and Isaf, as influential factors. I found that a developmental change had taken place in the attitude towards maneuver warfare and maneuver thinking. The 2012 edition of strategic doctrine had a more nuanced attitude than its predecessor that had a more uncritical and dated view concerning maneuver warfare.

Page generated in 0.0929 seconds