Syftet med studien är att studera vilken inverkan den urbana operationsmiljön har på förutsättningar att tillämpa manövertänkande. Manövertänkande är en del av den svenska operationskonsten och är inget nytt fenomen för vår nutid. Manövertänkandet kan spåras längre tillbaka i tiden när urbaniseringen inte var lika utbredd som den är idag. Det råder en stor enighet idag om att urbaniseringen kommer att fortsätta. Med en ökad urbanisering ökar även betydelsen av städer. Den ökande betydelsen av städer kommer leda till att nutida och framtida konflikter i huvudsak kommer att genomföras i eller i anslutning till urban miljö.Denna studie undersöker därför om manövertänkandet är relevant i nutida och framtida konflikter som i huvudsak kommer att genomföras i städer. För att kunna svara på frågeställningen så genomförs en teoriprövande fallstudie. Teorin som ska prövas är en skapad teori från essensen av Biddles, Linds och Leonhards teorier om manöverkrigföring. Fallen utgörs av slaget om Hue 1968 och Groznyj 1994–1996. Teorin prövas genom en mönsterjämförelse mellan teorins utmärkande drag och faktorer från fallen som påverkade utgången av striden. Mönsterjämförelsens resultat visar vilken inverkan den urbana operationsmiljön har på förutsättningen att tillämpa manövertänkande. Studiens resultat visar att den urbana operationsmiljön i huvudsak inverkar negativt påanfallande förbands möjlighet att i strid tillämpa manövertänkande. Den urbana operationsmiljön begränsar till stor del den anfallande sidans möjlighet att nå framgång med manöver eller rörelse.

<p>Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.</p><p>Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.</p><p>Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:</p><p><em>Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?</em></p><p>För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.</p><p>Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo.</p> / <p>This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions.</p><p>I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.</p>

<p>Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara <em>manövertänkande</em>. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades.</p><p>Med utgångspunkt i <em>militärstrategisk doktrin</em> har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport <em>Caglavica 17 mars 2004</em>.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo.</p> / <p>Before the 21^th century the Swedish Armed Forces has been without any formally established document that describes how its activities should be practiced in peace as well as in war. In 2002 the Military Strategic Doctrine was published and it stated that all activity by the Armed Forces was to be based by the concept of maneuver thinking. In 2004 Kosovo was hit by riots all over the province, in which the Swedish battalion SWEBAT, was mixed up in combat around the village of Caglvica. At the moment several Swedish commanders, up to brigade level, were involved in the decision-making process that took place during the incident.</p><p>The main object with this essay is to find out whether the Swedish officers actually put the doctrine into practice during their mission. The question at issue is to answer in how great extent maneuver thinking existed and was practiced by the different levels of command, during the riots of Caglavica 2004, but also in how great extent it was not applied.</p><p>With starting-point in the <em>Military Strategic Doctrine</em>, several indicators representing the concept of maneuver thinking, has been chosen to be applied to a case study, which is based on a rapport by FHS; <em>Caglavica 17 mars 2004</em>.</p><p>The results of the essay shows upon a assimilated maneuver thinking within the Swedish officer corps during mission in Kosovo.</p>

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar. Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten. Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring. Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan: Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring? För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer. Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo. / This essay discusses how the Swedish air assault battalion could use its recon platoon to maximise their efforts to achieve manoeuvre warfare. The purpose with this essay is to clarify how to use the recon platoon in an effective way and to bring up some thoughts about the need for a manual on how to use recon platoons in light infantry battalions. I have used literature that discusses the use of similar units to the air assault recon platoon and also literature that discusses how to lead a battalion in my efforts to clarify how the platoon should be used to support the battalions’ effort to achieve manoeuvre warfare. With help of the literature I have made a discussion and finally I came to some conclusions about how to use the battalions’ recon platoon in order to support the battalions´ effort to achieve manoeuvre warfare. For example one conclusion is the importance to use the recon platoon towards the battalions´ secondary objectives in order to gain a high tempo in operations.

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertänkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten. Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades. Med utgångspunkt i militärstrategisk doktrin har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport Caglavica 17 mars 2004. Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo. / Before the 21th century the Swedish Armed Forces has been without any formally established document that describes how its activities should be practiced in peace as well as in war. In 2002 the Military Strategic Doctrine was published and it stated that all activity by the Armed Forces was to be based by the concept of maneuver thinking. In 2004 Kosovo was hit by riots all over the province, in which the Swedish battalion SWEBAT, was mixed up in combat around the village of Caglvica. At the moment several Swedish commanders, up to brigade level, were involved in the decision-making process that took place during the incident. The main object with this essay is to find out whether the Swedish officers actually put the doctrine into practice during their mission. The question at issue is to answer in how great extent maneuver thinking existed and was practiced by the different levels of command, during the riots of Caglavica 2004, but also in how great extent it was not applied. With starting-point in the Military Strategic Doctrine, several indicators representing the concept of maneuver thinking, has been chosen to be applied to a case study, which is based on a rapport by FHS; Caglavica 17 mars 2004. The results of the essay shows upon a assimilated maneuver thinking within the Swedish officer corps during mission in Kosovo.

In 2020, the Swedish Armed Forces will issue the publication that will operationalize the Military Strategic Doctrine of 2016. This new doctrine, named Doctrine for Joint Operations, is planned to cover all the Armed Forces' operational activities at peace time, crisis and war in the execution of Joint Operations. This study clarifies the underlying reasoning and motives behind the introduction of the four concepts: maneuver thinking, mission tactics, flexibility and integration thinking as building blocks in the collective name Swedish operational art in Doctrine for Joint Operations 2020. The study is based on a number of interviews with the authors of the doctrine development group. The study shows that the basic foundation of Swedish operational art is based on the idea of ​​the flexible, creative and enterprising officer and an organization that encourages and gives room for innovative actions. The building blocks of the Swedish operational art are clearly inspired by the experiences of other countries armed forces. Relevant elements that fit the conditions of the Swedish Armed Forces have been selected to be included in the doctrine. The study shows that the doctrine developers attach great importance to the concepts of initiative and flexibility. These permeate all other building blocks and acts as facilitators. The practical application of the Swedish operational art can possibly be a challenge for many of the employees whose daily tasks often involves cases of administrative nature, where possibilities for own creative solutions are limited. Here, a challenging dynamic arises as we see that the Doctrine for Joint Operations is more clearly directed at the Armed Forces as a war fighting organization and not the more mundane peace administrative activities. It is probably not enough with well-worded messages and guidelines in a book to introduce a new way of thinking in the organization. A structured implementation will require a longer period of time in order for the theoretical approaches to be transformed into practical actions. An absolute application of Swedish operational art is likely to challenge and test the Armed Forces' innovation propensity and acceptance for new ways of thinking. / Under 2020 ger Försvarsmakten ut den publikation som ska operationalisera Militärstrategisk doktrin från 2016 i operativa utgångspunkter. Denna nya doktrin, med namnet Doktrin för gemensamma operationer är planerad att täcka all Försvarsmaktens operativa verksamhet i såväl fred, kris och krig vid genomförandet av gemensamma operationer. Denna uppsats klargör vilka bakomliggande resonemang och motiv som ligger bakom införandet av de fyra begreppen: manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande som byggstenar i samlingsnamnet svensk operationskonst i Doktrin för gemensamma operationer. Studien bygger på ett antal intervjuer med författarna i doktrinutvecklingsgruppen. Studien visar att det grundläggande fundamentet för den svenska operationskonsten bygger på tanken om den flexibla, kreativa och initiativtagande officeren och en organisation som uppmuntrar till och ger utrymme för detta. Det framgår att svensk operationskonst är tydligt inspirerad av andra länders erfarenheter då man valt att välja ut delar som man ansett vara mest relevanta för Försvarsmaktens förutsättningar, där de olika byggstenarna kompletterar varandra. Begreppen initiativ och flexibilitet ges stort utrymme och genomsyrar samtliga byggstenar då de möjliggör tillämpningen av de övriga fullt ut. Den praktiska tillämpningen av den svenska operationskonsten kan möjligen bli en utmaning för många av de anställda vars vardag ofta handlar om handläggning av ärenden med administrativ karaktär, där möjligheterna för egna kreativa lösningar är begränsade. Här uppstår det en utmanande dynamik då vi anser att Doktrin för gemensamma operationer riktar sig mer tydligt mot Försvarsmakten som krigsorganisation och inte den mer vardagliga fredsadministrativa verksamheten. Det räcker sannolikt inte med välformulerade budskap och riktlinjer i en bok för att introducera ett nytt tankessätt i organisationen. Det kommer krävas en strukturerad implementering under längre tid för att det teoretiska förhållningssättet ska omvandlas till praktiska handlingar. En absolut tillämpning av den svenska operationskonsten kommer sannolikt utmana och pröva Försvarsmaktens innovationsbenägenhet och acceptans för nyskapande.

Operationskonst är av central betydelse för att nå strategisk målsättning. Trots det har operationskonstens roll i fredstid och ur ett småstatsperspektiv överlag kommit i skymundan i rådande forskning. Syftet är att undersöka operationskonstens betydelse för småstatens planering och förberedelse för att möta överraskande väpnat angrepp.   Studien besvarar frågeställningen om hur svenska Försvarsmaktens planering och förberedelser för att möta överraskande väpnat angrepp präglas av operationskonst.  Studien presenterar forskningsöversikt över begreppet avskräckning och operationskonst för att därefter redogöra för teoretiskt ramverk omfattande manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet. Studien är baserat på en teorikonsumerande intervjustudie med explorativ och beskrivande ansats. Intervjuer genomförs med respondenter ur Insatsstab, Arméstab och Regionala Staber som genomför planering och som i olika grad påverkar förberedelser.   Studien menar att småstaten strävar efter att identifiera militärt problem och sedan genom defensivt manövertänkande påverka motståndarens planering och genomförande. Tillsammans med gemensam nationell ansträngning avskräcks eller möts överraskande angrepp. Genom att tillämpa operationskonst med defensivt manövertänkande och genom att visa att försvaret är en gemensam nationell angelägenhet kommunicerar småstaten såväl vilja som förmåga och är därmed avskräckande. Sammantaget präglar operationskonst planering och förberedelser genom strävan att utifrån förståelse för sammanhang identifiera det militära problemet och därigenom förekomma motståndaren.

<p>Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.</p><p>Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.</p><p>Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer.</p> / <p>This essay aims to investigate whether the concept of manoeuvre theory, as described in the Swedish doctrine, is adopted by Swedish naval units during international naval operations. Before the development of Swedish doctrine in its current form, no Swedish naval units had been participating in international operations, henceforth the need for the essay.</p><p>The study was carried out as a case study of the operation ME01 within EUNAVFOR Operation Atalanta off Somalia between May and September 2009. Data are collected mainly through interviews with a selection of participating officers. The results of the study show that within the unit ME01, aspects of manoeuvre theory could be identified, but the cause of this could not be identified as neither the international context nor as a result of a deliberate choice. This also applies regarding the operation as such, where the absence of manoeuvre theory as a concept in use, mainly caused by the multinational context, is shown.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken.</p><p>Kärnfrågan i uppsatsen blir således:</p><p> Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?</p><p> Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.</p><p> Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.</p><p> Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken. Kärnfrågan i uppsatsen blir således:  Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?  Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.  Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.  Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.