<p>Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag.</p><p>De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan?</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen.</p><p>Denna uppsats är en komparativ studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys av underrättelsebataljonens inhämtningsförmåga följt av en komparation av dessa två analyser.</p><p>Resultatet visar att det är breda och komplicerade krav som manövertänkande ställer på inhämtningsförmågan. Förmågan att bidra till den gemensamma lägesbilden och egna förbands omvärldsuppfattning utpekas som en särskilt viktig förmåga. <strong></strong></p> / <p>The concept of tempo has a central role in today's manoeuvre warfare. One of the preconditions for a high tempo is intelligence that gives leaders the necessary information for decision-making.</p><p>Units and leaders that use the manoeuvre theory in their warfare strives constantly to develop their ability to conduct armed combat according to the manoeuvre theory. This development has been illustrated in the two wars in Iraq, conducted by the American army. But what does the development of manoeuvre warfare really mean for the surveillance units? Which requirements do manoeuvre thinking actually sets on the ability to collect intelligence?</p><p>The overall aim of the thesis is to examine and to identify a part of the requirements that manoeuvre warfare sets on the ability to collect intelligence. In order to shed some light on whether there is a need for development within the underrättelsebataljonen.</p><p>This thesis is a comparative study. It is based on qualitative text analysis and an analysis of the underrättelsebataljonens ability to collect intelligence. Finally, a komparation of these two analyses are presented.</p><p>The result indicates that manoeuvre thinking sets many complicated requirements at the ability to collect intelligence. The ability to contribute to the situation picture and the surrounding world view are an important ability that stands out as vital.</p>

Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag. De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan? Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen. Denna uppsats är en komparativ studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys av underrättelsebataljonens inhämtningsförmåga följt av en komparation av dessa två analyser. Resultatet visar att det är breda och komplicerade krav som manövertänkande ställer på inhämtningsförmågan. Förmågan att bidra till den gemensamma lägesbilden och egna förbands omvärldsuppfattning utpekas som en särskilt viktig förmåga. / The concept of tempo has a central role in today's manoeuvre warfare. One of the preconditions for a high tempo is intelligence that gives leaders the necessary information for decision-making. Units and leaders that use the manoeuvre theory in their warfare strives constantly to develop their ability to conduct armed combat according to the manoeuvre theory. This development has been illustrated in the two wars in Iraq, conducted by the American army. But what does the development of manoeuvre warfare really mean for the surveillance units? Which requirements do manoeuvre thinking actually sets on the ability to collect intelligence? The overall aim of the thesis is to examine and to identify a part of the requirements that manoeuvre warfare sets on the ability to collect intelligence. In order to shed some light on whether there is a need for development within the underrättelsebataljonen. This thesis is a comparative study. It is based on qualitative text analysis and an analysis of the underrättelsebataljonens ability to collect intelligence. Finally, a komparation of these two analyses are presented. The result indicates that manoeuvre thinking sets many complicated requirements at the ability to collect intelligence. The ability to contribute to the situation picture and the surrounding world view are an important ability that stands out as vital.

<p>Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.</p><p>Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.</p><p>Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer.</p> / <p>This essay aims to investigate whether the concept of manoeuvre theory, as described in the Swedish doctrine, is adopted by Swedish naval units during international naval operations. Before the development of Swedish doctrine in its current form, no Swedish naval units had been participating in international operations, henceforth the need for the essay.</p><p>The study was carried out as a case study of the operation ME01 within EUNAVFOR Operation Atalanta off Somalia between May and September 2009. Data are collected mainly through interviews with a selection of participating officers. The results of the study show that within the unit ME01, aspects of manoeuvre theory could be identified, but the cause of this could not be identified as neither the international context nor as a result of a deliberate choice. This also applies regarding the operation as such, where the absence of manoeuvre theory as a concept in use, mainly caused by the multinational context, is shown.</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna. Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare. Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer. / This essay aims to investigate whether the concept of manoeuvre theory, as described in the Swedish doctrine, is adopted by Swedish naval units during international naval operations. Before the development of Swedish doctrine in its current form, no Swedish naval units had been participating in international operations, henceforth the need for the essay. The study was carried out as a case study of the operation ME01 within EUNAVFOR Operation Atalanta off Somalia between May and September 2009. Data are collected mainly through interviews with a selection of participating officers. The results of the study show that within the unit ME01, aspects of manoeuvre theory could be identified, but the cause of this could not be identified as neither the international context nor as a result of a deliberate choice. This also applies regarding the operation as such, where the absence of manoeuvre theory as a concept in use, mainly caused by the multinational context, is shown.