Syftet med studien är att studera vilken inverkan den urbana operationsmiljön har på förutsättningar att tillämpa manövertänkande. Manövertänkande är en del av den svenska operationskonsten och är inget nytt fenomen för vår nutid. Manövertänkandet kan spåras längre tillbaka i tiden när urbaniseringen inte var lika utbredd som den är idag. Det råder en stor enighet idag om att urbaniseringen kommer att fortsätta. Med en ökad urbanisering ökar även betydelsen av städer. Den ökande betydelsen av städer kommer leda till att nutida och framtida konflikter i huvudsak kommer att genomföras i eller i anslutning till urban miljö.Denna studie undersöker därför om manövertänkandet är relevant i nutida och framtida konflikter som i huvudsak kommer att genomföras i städer. För att kunna svara på frågeställningen så genomförs en teoriprövande fallstudie. Teorin som ska prövas är en skapad teori från essensen av Biddles, Linds och Leonhards teorier om manöverkrigföring. Fallen utgörs av slaget om Hue 1968 och Groznyj 1994–1996. Teorin prövas genom en mönsterjämförelse mellan teorins utmärkande drag och faktorer från fallen som påverkade utgången av striden. Mönsterjämförelsens resultat visar vilken inverkan den urbana operationsmiljön har på förutsättningen att tillämpa manövertänkande. Studiens resultat visar att den urbana operationsmiljön i huvudsak inverkar negativt påanfallande förbands möjlighet att i strid tillämpa manövertänkande. Den urbana operationsmiljön begränsar till stor del den anfallande sidans möjlighet att nå framgång med manöver eller rörelse.

This essay deals with the phenomenon of using football in order to exert influence over the domestic policy on the particular case of Russia after Vladimir Putin assumed the office of the president in 2000. Football in the Soviet Union and Russia developed in close interaction with politics almost through its entire history. However, the form of instrumentalization and the key players who had a chance to intervene into the football world were changing along with the changes of political and economic environment. The ascension of Vladimir Putin into the presidential office and his intervention into the existing power of oligarchs meant a major shift towards a stronger and active role of the Kremlin also in the process of using of football clubs. The analysis of particular cases along with the fact that most of the Russian professional clubs are currently owned directly by the state make the author of this essay to formulate the concluding thesis that after the consolidation of Putin's regime it is Kremlin who became the main player also in respect to the instrumentalization of football. This perspective means a shift in the research into the interaction of Russian football and the politics in which the stress was laid primarily on the role of oligarchs (process of "Berlusconization") so far. The...