Denna studie undersöker det hittills i stort sett outforskade området kring hur företag kan möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande med hjälp av affärsmodellen, ett verktyg från den klassiska strategiläran. Byggbranschen är en bransch som är högaktuell ur hållbarhetssynpunkt, då denna karaktäriseras av både en betydande miljöpåverkan och en nära relation till samhället. Att byggföretagen lyckas med hållbarhetsarbetet i praktiken är därför kritiskt för att möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande och därigenom säkerställa den egna konkurrenskraften över tid. En mer hållbar utveckling skulle gynna både företag och det omgivande samhället, men har visat sig svårt för företag att realisera ett utökat hållbart värdeskapande på operativ nivå. Med utgångspunkt i denna utmaning har därför studien som målsättning att underlätta realiseringen av ett hållbart värdeskapande på operativ nivå inom byggbranschen. Detta möjliggörs genom att kombinera hållbarhetsområdets bredare värdeperspektiv med affärsmodellens förmåga till effektiv strategiimplementation. Studiens syfte är att ”Beskriva och förklara hur affärsmodellen kan användas som ett strategiskt verktyg för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen”. För att besvara detta har en fallstudie genomförts på ett specifikt byggprojekt inom Skanska, en av de tongivande aktörerna inom den svenska byggbranschen. De hållbara initiativ som tagits under projektets gång har kartlagts genom intervjuer med samtliga berörda parter inom projektet, för att sedan analyseras utifrån de två teoretiska analysmodeller som tagits fram för att representera en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande. Vidare har utmaningar och kritiska framgångsfaktorer för hur företag ska arbeta med dessa två områden i praktiken behandlats. Utifrån fallstudieanalysen har syftet besvarats dels genom formuleringen av användningsområden för hur affärsmodellen kan användas som strategiskt verktyg, dels genom identifikationen av kritiska framgångsfaktorer för utveckling av hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen. Affärsmodellens huvudsakliga användningsområden kan sammanfattas som att (1) Underlätta implementation av hållbarhetsstrategier, (2) Vara ett dynamiskt verktyg som driver förändring, (3) Fungera som ett kommunikationshjälpmedel, (4) Bidra med ett nätverksperspektiv samt (5) Utgå från ett konkurrenskraftigt hållbart värdeskapande. De kritiska framgångsfaktorer som identifierats för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen genom att applicera affärsmodellen som strategiskt verktyg är att (1) Gå från ett produktfokus till ett affärsmodellsperspektiv, (2) Satsa på långsiktiga relationer i värdeskapande nätverk, (3) Förtydliga ansvarsfördelningen inom det värdeskapande nätverket, (4) Översätta hållbart värdeskapande till ekonomiskt värdeskapande, (5) Marknadsföra hållbara initiativ, (6) Integrera ett strategiskt hållbarhetsarbete i verksamhetsprocesserna samt (7) Prioritera hållbarhetsfrågor på ledningsnivå. Genom att utnyttja en affärsmodell med utgångspunkt i hållbart värdeskapande och arbeta efter de kritiska framgångsfaktorerna ovan kan aktörer inom byggbranschen gå från ett reaktivt hållbarhetsarbete med fokus på att följa lagkrav och produktionseffektiviseringar av befintliga strukturer, till ett mer proaktivt och innovativt hållbarhetsarbete som tar hänsyn till hela verksamhetens både interna och externa delar. Realiseringen av ett konkurrenskraftigt hållbarhetsarbete på operativ nivå skapar förutsättningar för ett utökat hållbart värdeskapande på kortare och längre sikt, ett värde som kommer både aktörerna inom byggbranschen och det omgivande samhället till del - precis enligt grundtanken med hållbart värdeskapande. / This study examines the largely unexplored area regarding how a business model framework can be used as a strategic tool to help companies enable sustainable value creation. The construction industry is highly relevant from a sustainability perspective, as it is characterized by both significant environmental impact and a close interdependence with the community. Thus, it is critical for construction companies to succeed with the implementation of more sustainable operations in order to enable an increased sustainable value creation and thereby ensure their competitiveness over time. A more sustainable development will benefit both businesses and the surrounding community. However, it has been proven difficult for companies to succeed with the implementation of their sustainability agendas at the operational level. Addressing this challenge, the study aims to facilitate the realization of a sustainable value creation at operational level in the construction industry. This is done by combining the broad value perspective of the sustainability field with the business model framework’s ability to implement strategy in an efficient way. The research objective of the study is to "Describe and explain how business models can be used as a strategic tool to improve corporate sustainability at the operational level within the construction industry". In order to address this, a case study has been conducted at a building project within Skanska, one of the leading players within the Swedish construction industry. Sustainable initiatives during the project have been identified through interviews with all parties involved in the project. These initiatives were then analyzed with two theoretical analytical models developed to represent a business model framework based on sustainable value creation. Furthermore, challenges and critical success factors within the fields of business models and sustainability have been taken into account. Based on the case study analysis, the research objective is fulfilled in two stages. First, the different uses of business models as strategic tools are explained. Second, critical success factors for the improvement of corporate sustainability at the operational level within the construction industry are identified. The business model's main applications can be summarized as (1) Facilitate the implementation of sustainability strategies, (2) Be a dynamic tool that drives change, (3) Act as a communication tool, (4) Contribute with network perspective, and (5) Enable competitive, sustainable value creation. By applying the business model framework as a strategic tool the following critical success factors could be identified for developing corporate sustainability efforts at the operational level within the construction industry; (1) Shift from a product focus to a business model perspective, (2) Invest in long-term relationships within the value based network, (3) Clarify sustainability responsibilities within the value based network, (4) Translate sustainable value into economical value, (5) Market and promote sustainable initiatives, (6) Integrate a strategic sustainability agenda in daily operations, and (7) Prioritize sustainability issues at a management level. By utilizing a business model based on sustainable value creation and working with the critical success factors listed above, companies within the construction industry can move from reactive sustainability agendas focusing mainly on legal requirements and production efficiency, to more proactive and innovative sustainability agendas that take both the internal and external aspects of the business into account. The realization of competitive corporate sustainability at the operational level enables an increased sustainable value creation in the short and the long term, a value creation that will benefit both the construction industry and the surrounding community - completely aligned with the fundamental notions of sustainability.

Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av främst Moshe Kress principer för operativ logistik, analysera likheter och skillnader avseende hur armén, flygvapnet och marinen tillämpar logistik samt identifiera eventuella möjligheter att samordna tillämpningen för optimal effektivitet i en utveckling mot allt fler gemensamma operationer. Tyngdpunkt är på taktisk nivå.   Det råder ingen tvekan om att logistik är viktigt för all militär verksamhet. Försvarsmakten genomgår omstrukturering som innebär utmaningar när samma resurser behövs av flera samtidigt. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet vilket är en utmaning för logistiken som av tradition varit stridskraftsspecifik med begränsat erfarenhetsutbyte över gränserna.   Med stöd av Kress teorier om operativ logistik har tre faktorer operationaliserats. Empirin inhämtas ur Försvarsmaktens styrdokument samt genom intervjuer med nyckelpersoner från Högkvarteret. Genom jämförande analys har likheter och skillnader mellan stridskrafternas logistikkoncept, och tillämpning av desamma, genomlysts. Likheterna är tydligast avseende tidens centrala betydelse, behovet av transportresurser och logistikens tidiga integrering i planeringsarbetet. Även behovet av rutiner, hänvisningar och understöd från andra förenar. Skillnaderna avser främst snabbhet, distribution och leverans, centraliserat respektive decentraliserat ledarskap. Förutsättningarna för val och anpassningsmöjligheter av leveransplatser skiljer sig åt.   Uttalade möjligheter till omedelbar samordning har inte identifierats. Däremot finns det stöd för att ökad förståelse för och kunskap om varandras logistikkoncept, och tillämpningen, kan ge bättre möjligheter till samordnat utnyttjande av befintliga resurser. Över tid bör det kunna leda till ökad effektivitet utan att koncepten måste likriktas.

This thesis purpose is to analyze specific content in Sweden’s doctrine to illustrate a trend in doctrine development in small states. Small states doctrine tends to promote political messages rather than messages about operational efficiency. Due to this trend, it is important to study how small states implement and accept these types of developments. Kjell Bjerga and Torunn Haaland describes this phenomenon through an analysis of the Norwegian doctrine. The arguments they point out creates a tool, which explain concepts in Sweden’s military strategic doctrine. This thesis then takes a discursive form to identify the doctrines hidden roots and underlying narratives. It is then possible to structure concepts such as operational efficiency or operational inefficiency. The result of this analysis is that Sweden follow the development in small states strategic doctrine, decreasing the amount of concepts promoting operational efficiency. The result comply with Bjerga and Haalands theory and confirm the question at issue. This may lead to a dilemma where Sweden cannot achieve military operational efficiency because their doctrine promoting messages hard to translate to distinct military action.

Titel: Initiativ för en hållbar operativ produktionsplanering inom träindustrin - En fallstudie vid ESS-ENN  Kurs: 4FE19E Examensarbete i Supply Chain Management för Civilekonomprogrammet, 30 HP. Författare: Ali Yousefi & Martin Samuelsson Examinator: Helena Forslund Handledare: Peter Berling Syfte: Studien har ett primärt syfte. Presentera en lämplig planeringsmetod för den operativa produktionsplaneringen inom tillverkningsföretag i träindustrin med aspiration att stärka Ess-Enn.   Metod: Uppsatsen är en fallstudien grundad på en kvalitativ forskningsmetod som brukar sig av ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer i kombination av en litteraturöversikt för datainsamling. Analysmetoden under fallstudien använder sig av logiska modeller som analysverktyg. Slutsats:  Studien har besvarat tre frågeställningar där syftet har varit att identifiera en optimal planeringsmetod för fallföretagets nuvarande operativa planeringsmiljö. Med hjälp av kartläggningen av fallföretagets operativa planeringsmiljö från den första frågeställningen så kunde det konstateras att det inte identifierades någon lämplig planeringsmetod utifrån den tillgängliga teorin vid den andra frågeställningen. Detta ledde till den tredje frågeställningen som resulterade till studiens uppbyggda modell. Slutsatsen blev att fallföretaget bör implementera en anpassad planeringsmetod genom en kombination av MRP och den uppbyggda modellen för att uppnå en hållbar operativ produktionsplanering.

Troligtvis kommer dagens och morgondagens konflikter innebära en högre grad av komplexa problem, bland annat genom fler typer av hot och aktörer, än tidigare. Militära organisationer behöver hantera dessa komplexa problem parallellt med andra former av problem och behöver därför rätt doktrinära förutsättningar för effektiv problemhantering. Om inte samtida militära doktriner möter det behov av komplex problemhantering som dagens kontext kräver, riskerar organisationerna vara utrustade med fel sorts verktyg och metoder för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur väl operativa doktriner är anpassade för att hantera den del av dagens konflikter som kan ses som komplexa utifrån Cynefin-ramverket (Kurtz & Snowden 2003; Snowden & Boone 2007). Studien utförs som en beskrivande jämförande flerfallstudie av tre gällande operativa doktriner från Sverige, Norge och Spanien. Studien bidrar med kunskap om doktriners utformning för både framtida forskning och doktrinutveckling samt till del prövar Cynefin-ramverket som analysverktyg. Undersökningens resultat visar att de analyserade doktrinerna i olika stor grad är anpassade till komplex problemhantering utifrån Cynefin-ramverket. Både den svenska och norska doktrinen innehåller element som kan bidra till komplex problemhantering, men är i övrigt inte anpassade till teoribildningen kring komplexa problem. Den spanska doktrinen är däremot mer anpassad till en komplex problemhantering, bland annat genom en kognitiv krigföringsdomän.

För att vinna ett krig med så få förluster som möjligt måste stridskrafterna samordnas inom ramen för en gemensam operation. Trots att det är det effektivaste sättet är det inte det enklaste. När stridskrafter sammanförs och samordnas på den operativa nivån, varvid mål, medel, metoder, tid och rum skall balanseras uppstår problem utifrån stridskrafternas särarter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skillnaden i synen på samordning påverkar möjligheterna till samordning. Resultatet i uppsatsen visar att det är flygstridskrafterna som är den stridskraft som tydligast skiljer sig från övriga genom luftens natur stridskraftens egenskaper och synen på hur stridskraften skall användas inom ramen för den gemensamma operationen. Problem uppstår särskilt när det råder brist på resurser och för att den operativa nivån inte skall bli överflödig, måste det råda balans mellan mål, medel och metod på den operativa nivån.

Syftet med vår uppsats är att genom kvalitativa intervjuer studera hur de som arbetar som utryckningspersonal inom Räddningstjänsten ställer sig till att få in kvinnor i sina arbetsgrupper. Brandmän inom den kommunala Räddningstjänsten i Västra Götaland upplever att en jämnare könsfördelning skulle kunna påverka den dagliga arbetssituationen gällande arbetsmiljö, arbetsuppgifter och relationer. Genom teorier från Daniel Levi och Erving Goffman resonerar vi kring hur män inom den operativa utryckningsstyrkan beskriver hur gruppsammanhållning och språk konstrueras på arbetsplatsen samt hur dessa individer anpassar sina liv efter olika roller beroende på vilken situation de befinner sig i. Enligt några av våra respondenter finns det aktörer på marknaden som anser att den svenska kommunala Räddningstjänsten bör bli en mer jämställd arbetsplats för att mer spegla det samhälle vi idag lever i. Våra resultat visar att män inom den operativa utryckningsstyrkan mer än gärna välkomnar kvinnor i organisationen under förutsättning att de deltar på lika villkor och inte särbehandlas på grund av sitt kön. Det finns inga absoluta hinder till att kvinnor kan arbeta inom den operativa utryckningsstyrkan i Räddningstjänsten och heller inga motstånd bland de respondenter vi tillfrågat.

Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

Inledning: Betalmarknaden har förändrats de senaste åren. Det tillkommer ny teknisk funktionalitet som skapar nya betallösningar. För att underlätta betalningar och kundinformationens spridning på finansmarknaden har EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2 formats. PSD2 medför att bankerna förlorar sitt monopol på kundinformation som leder till en ökad konkurrens på finansmarknaden. Problemformulering: Hur ser banker och TPP:s på att integrera med varandra, och vem tar ansvar för riskerna till följd av PSD2? Syfte: Syftet med uppsatsen är att gå djupare in på vad det finns för risker och vem som har ansvar för riskerna hos aktörerna, samt om bankerna och TPP:s genom det nya direktivet kommer samverka eller förbli konkurrenter. Metod: I vår kvalitativa studie har vi använt oss av en abduktiv ansats för att öka förståelsen i vårt ämnesval. För att kunna få ett djupare perspektiv och uppfylla syftet i studien valde vi att intervjua flera olika aktörer inom finansbranschen. Slutsats: Studiens resultat visar på att PSD2 kommer förändra konkurrenssituationen på finansmarknaden. Därav behöver bankerna ta ställning till om de ska samarbeta med de nya konkurrenterna. Utifrån studiens resultat ser vi att risken för bedrägerier ökar för bankerna i och med en samverkan med tredjepartsleverantörer. Bankerna riskerar även att tappa kundkontakt då fler aktörer får tillgång att leverera nya finansiella tjänster. På grund av dessa risker belastas bankernas avdelningar för riskkontroll mer än vad de gjort tidigare.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.</p><p><strong>Genomförande:</strong> För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.</p>