Syftet med denna studie är att på en operativ nivå undersöka praktikers syn på talang, inom en och samma organisation, samt deras erfarenhet av Talent Management för att skapa en djupare förståelse för potentiella orsaker till att Talent Management inte upplevs fungera i praktiken.  Undersökningen genomfördes i en svensk högteknologisk organisation baserat på inledande intervjuer med en Talent Management-specialist samt djupgående intervjuer med HR-medarbetare och linjechefer. Studiens resultat visar att synen på talang kan skilja sig avsevärt mellan nyckelaktörer på operativ nivå inom en och samma organisation, vilket inte kan förklaras av tidigare studier inom forskningsfältet. Detta har visat sig få följer i arbetet med identifiering och utveckling av talanger, vilket innebär att arbetet med Talent Management kan bedrivas på olika sätt inom en och samma organisation. Vidare kan synen på talang till viss del bidra till att förklara upplevda svårigheter gällande intern rörlighet och kommunikation i arbetet med strategin.

I takt med den ökade digitaliseringen har nya aktörer och risker vuxit fram inom den finansiella sektorn. Trots det faktum att riskspektrat har ökat, visar tidigare studier på att det saknas tillräcklig kunskap i vissa organisationers riskhantering. Den här studien syftar därför att undersöka och redogöra för hur fintech-bolag hanterar cyberrisker där två stycken fintech-bolag med verksamhet på e-betalning har observerats. Därutöver har även en intervju med Finansinspektionen genomförts i syfte att undersöka vilka regulatoriska krav som ställs på fintech-bolag gällande hantering av cyberrisker. Den empiriska datan visar att fintech-bolagens hantering av cyberrisker är tämligen subjektiv och kvalitativ och att det inte finns några regulatoriska krav på hur de ska arbeta, utan snarare rekommendationer. Även om det inte finns några exakta krav på fintech-bolag visar studien på att fintech-bolag följer Finansinspektionens rekommendationer avseende hantering av cyberrisker och att de följer de regelverk som kan härledas från GDPR, PSD2 och betaltjänstlagen. Företagen arbetar också med förebyggande åtgärder, såsom tester och träning.

I detta arbete har energisimuleringsprogrammet IDA ICE utvärderats genom att simuleringar gjorda i detta program jämförts med simuleringar gjorda i CFD-programmet ANSYS Fluent. Modeller i form av ett kvadratiskt kontorsrum med fönster ställdes upp för ett basfall i de båda programmen och parametern operativ temperatur jämfördes. För att se hur förändringar i modellerna påverkade resultatet ställdes ett antal nya fall upp där olika parametrar varierades. Variablerna som en i taget ändrades vid uppställningar av nya simuleringsfall var: rumshöjd, U-värde på fönstret, deplacerande istället för omblandande ventilation, radiator istället för golvvärme, tilluftstemperatur, mätpunktens placering samt hur till-och frånluftsdonen placerades. Resultatet av simuleringarna visade att den operativa temperaturen höll sig på en relativt konstant nivå för de olika fallen i IDA ICE, medan värdet på denna parameter varierade för de olika fallen vid CFD-simuleringarna. Slutsatsen som dras av detta är att IDA ICE är bra för generella beräkningar av operativ temperatur och termisk komfort, men att denna parameter inte bör användas vid optimering av systemet i IDA ICE eftersom programmet inte tar hänsyn till luftrörelser och hur don är placerade.

The purpose of this thesis is to investigate which personality types are most common among Swedish naval officers and whether there are differences between officer branches. The results are intended to support the growing need for personnel to achieve increased operational capability in the Swedish Navy. The means of investigation is an online survey and subsequent analysis with both quantitative and qualitative methods. John Holland's RIASEC theory has been used as a dialogue partner in the study. The six personality types within the RIASEC framework were translated into operational indicators and used for the personality test and to guide the analysis. The results indicate two primary personality types who are representative among Swedish naval officers in general and two secondary types that show signs of differences between branches which includes some activities that reduce enthusiasm for work.

Historiskt sett har flera ekonomiska kriser inträffat som har haft djupgående konsekvenser för samhället och organisationer världen över. För att organisationer ska kunna klara av kommande kriser på ett effektivt sätt och mildra de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå är en central och viktig del hur det operativa och strategiska ledarskapet inom företagsledning agerar innan och under kriser. Genom en bredd av teorier om krishantering, strategiskt och operativt ledarskap, samt den psykologiska kontexten syftar denna studie till att erhålla en djupgående förståelse för hur företagsledning, både på en operativ och strategisk nivå arbetar när de utsätts för krissituationer och vilka åtgärder som vidtas utifrån deras finansiella kontext. Metodvalet innefattar huvudsakligen kvalitativa intervjuer med nio olika företag, kompletterat med en analys av företagens ekonomiska data för att få en djupgående förståelse av deras strategiska och operativa ledarskap under krissituationer. Genom att intervjua företagsledare och nyckelpersoner samt analysera årsredovisningar strävade forskarna efter att få insikt i beslutsprocesser, erfarenheter och motiv bakom krishanteringen på strategisk och operativ nivå. Studiens resultat betonar att företagsledningar anpassar sitt strategiska fokus och operativa åtgärder baserat på deras ekonomiska förutsättningar före krisen. Företag med stabil ekonomi prioriterade omfördelning av resurser och identifiering av nya möjligheter, medan de med pressade ekonomiska förhållanden fokuserade på att säkra likviditet och minimera risker. Proaktivitet, transparent kommunikation och förberedelse framhålls som centrala komponenter för effektiv krishantering, medan teknologisk anpassning och hantering av den psykologiska kontexten utgör operativa utmaningar. Den övergripande slutsatsen är att både strategisk och operativ framgång i krishantering kräver en helhetssyn, där ekonomisk stabilitet,  proaktivitet och anpassning i arbetssätt efter förändringar är avgörande faktorer för att effektivt hantera kriser likt den pandemin försatte företagen i.

Joint operations dominate the Western military discourse and are how future warfare is envisioned to be fought. What generates operational success in joint operations? This study explores whether integration in joint operations explains operational success through a comparative case study of operation Blessed Ramadan 1982 and operation Abirei-Lev in 1973. The study concludes that integration appears to generate the expected synergies through the complementary use of the services and that this contributes to operational success. This implies that measures to increase integration in armed forces are relevant.

Titel: Planeringsmetoder i processindustrin: En fallstudie för AAK AB Författare: Mirlinda Brahimi och William JonassonHandledare: Peter BerlingExaminator: Helena Forslund  Bakgrund: I dagsläget har AAK svårigheter att finna tillräcklig kapacitet för att kunna möta sina kunders ordrar i vissa fall. Det förekommer att de full belastar sin produktionskapacitet och då de måste tacka nej till vissa kunders beställningsordrar. Studien grundar sig i att undersöka och skapa mer förståelse för cyklisk planering eller schemaläggning, då det finns ett behov av att finna sätt att samproducera och gruppera produkter i planeringen. Olika metoder granskas för att upptäcka en lämplig eller förbättrad planeringsmetod som kan skapa produktionsfokus i cykler som vidare bidrar till att minska kapacitetsproblemen och öka produktionseffektiviteten.  Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och fördjupa sig i planeringsmiljön på AAK för att förbättra deras produktionsplanering i verksamheten. Det görs främst genom att förenkla och placera AAK:s planeringsmiljö i vilken miljötyp företaget tillhör samt dess förutsättningar som förekommer i miljön. Utifrån miljötypen så identifieras olika planeringsmetoder för att ta reda om dess tillämpbarhet kan realiseras på praktiken och faktiskt stabilisera planeringsmiljöns komplexitet på företaget såväl som det ska leda till en ökad fabriksproduktion.Metod: Studiens metod består av en kvalitativ studie, men också en kvantitativ då det görs beräkningar av olika modeller för det dataunderlag som erhållits för AAK:s kartongtappning. Den teoretiska referensramen skapades främst genom sökning av litterära källor och vetenskapliga artiklar. Studiens empiriska data har insamlats genom ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer av olika personer i studiens fallföretag. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att AAK:s miljötyp liknar en repetitiv masstillverkning. Powers-of-two beräkningar visade på goda resultat för kartongtappningen, men skulle kunna anpassas utifrån ett Product Wheel för att ta vara på båda metodernas fördelar. Mycket tyder på liknande resultat för andra processindustrier, då miljötypen är vanlig inom processindustrin.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.

Risk ligger i tiden och har blivit ett naturligt språk för det militära etablissemanget, med det följer även frågor om språkliga definitioner, divergerande bedömningar och tillämpningar av olika metoder för att hantera risk.Uppsatsen undersöker hur risk och riskhantering representeras på olika militära ledningsnivåer och på vilket sätt riskhantering omhändertas i planeringsmodeller dessa nivåer. Resultatet visar att risk och riskhantering på olika ledningsnivåer i Försvarsmakten kan förstås som komplex och varierad i sin medvetenhet i tillämpning av begrepp, processer och metoder. Skillnaderna mellan ledningsnivåerna är att risk inte definieras fullt ut och att risk definieras olika på olika nivåer och används med varierande innebörd. Riskhantering definieras på strategisk nivå, men inte på någon av de övriga ledningsnivåerna. Riskhanteringsprocessen beskrivs bara på den taktiska ledningsnivån. Det finns en uttalad medvetenhet om att risker måste tas och att risker måste hanteras i olika metoder, men det ges endast begränsad vägledning i planeringsverktygen SPL och PUT, när riskhantering ska omsättas i praktiken.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline Larsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – Maj Syfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter. Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna. Empirin har vi sedan ställt mot teorin för att jämföra och skapa en förståelse för kommunikationen om balanserat styrkort i offentliga verksamheter. Resultat och slutsats: Vår slutsats är att kommunikationen till stor del sträcker sig till den operativa nivån, inte stannar i pappersformat på strategiska nivån när det gäller att kommunicera balanserad styrning. Vi har fått en förståelse om att målen bearbetas för att medarbetarna ska kunna förstå dem och att medarbetarna får vara med vid framtagandet av aktiviteterna. Däremot anser vi att kommunikationen i kommunerna måste förbättras då respondenterna i respektive kommun anser att medarbetarna har en varierande kunskap och förståelse om begreppet balanserad styrning, men även om begreppets innebörd. Vi anser att kommunikationen är en pågående process och att kommunerna måste fortsätta med kommunikationen om balanserad styrning, för att medarbetarna ska kunna utföra aktiviteterna i sitt dagliga arbete som bidrar till att förverkliga kommunfullmäktiges mål. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie har utgått från kommunerna anser vi att landstingen och deras kommunikation skulle vara intressant att studera. Vår studie har även utgått från ett perspektiv, vilket är cheferna. Här anser vi att det finns möjlighet att se utifrån andra perspektiv, såsom medarbetarnas och avdelningarnas kommunikation i en och samma verksamhet. Uppsatsens bidrag: Studien visar att kommunikationen är en pågående process inom kommunerna men att kommunikationen till stor del når den operativa nivån, vilket tyder på att kommunikationen om balanserat styrkort inte fastnar på den strategiska nivån. Studien visar även att brister i kommunikationen kan förekomma och att det inte bara beror på chefer och anställda, utan även målen i offentliga verksamheter, anställdas tolkningar av information och organisationsstrukturen.