Denna rapport beskriver ett kandidatarbete som utfördes av sex studenter från civilingenjörsprogrammen inom datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet. Projektet utfördes som ett obligatoriskt kursmoment i kursen TDDD96 -- Kandidatprojekt i programvaruutveckling under våren 2019. Syftet med arbetet var att utveckla en webbapplikation för Polismyndigheten som ska vara ett konceptbevis för ett eventuellt utryckningssystem. Produkten som togs fram var en webbapplikation med mobil- och datorläge och kart-, larm- och förstärkningsfunktionalitet. En modifierad, mer begränsad variant av det agila systemutvecklingsramverket Scrum har använts under projektets utförandefas. Alla medlemmar i teamet har utfört en individuell studie inom ett ämne relevant till projektarbetet. Dessa individuella bidrag finns att läsa i slutet av rapporten.

Titel: ”När det inte går som det är tänkt” – En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mål i samband med operativa risker. Seminariedatum: 31 maj 2011 Kurs: 4FE03E Examensarbete – Civilekonomprogrammet Författare: Josefine Martinsson och Sofie Schelin Kärras Nyckelord: Operativ risk, Mål, Management Control System, Risk Management Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Sveriges finansiella institut arbetar för att sträva mot målkongruens gällande mål som berör operativa risker enligt Basel II samt att ge tänkbara förklaringar till generella mönster i de finansiella institutens tillvägagångssätt. Med hjälp av hypotesprövningar syftar vi till att söka dessa tänkbara förklarningar. Teori: Den teori som vi främst använt oss av i denna studie är teori om omvärldens påtryckningar, målkongruens, Management Control Systems, Risk Management och Operativa risker. Information som presenteras av BIS angående hur operativa risker bör hanteras ingår även i vår teoretiska referensram. Övrig information om Basel II som syftar till att skapa en förståelse kring hur de operativa riskerna är reglerade presenteras i Bilaga 1. Metod: Undersökningsmetoden som använts i denna studie är en surveyundersökning. Datainsamlingen vid denna surveyundersökning har skett med hjälp av telefonintervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats genom att dels beskriva den insamlade data men även genom att söka eventuella förklaringar med hjälp av statistiska analyser. Empiri: Empirin till denna studie består av interjuver med 30 av Sveriges banker. Empirin består av information som till största delen har kunnat kodas. Dock inkluderar empirin även okodad information som i denna studie ses som kompletterande information till de statistiska analyserna. Resultat: I resultatet kan vi konstatera att det finns ett fåtal statistiska samband mellan hur Sveriges banker arbetar med mål som berör den operativa risken. Detta är ett intressant resultat då det kunde förväntas att det skulle finnas ett samband eftersom dessa risker är reglerade. De enstaka samband som vi kunnat finna då denna studie genomförts påvisar att det i stor utsträckning saknas ett enhetligt tillvägagångssätt för hur Sveriges banker använder mål angående operativa risker för att uppnå målkongruens.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populärt sätt att mäta ett företags prestationer, då det inkluderar både finansiella och ickefinansiella mål och mått. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förståelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnå. Trots att BSC är ett mycket framgångsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och används av anställda på operativ nivå och hur styrningsverktyget påverkar dem. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur BSC används på operativ nivå i ett företag samt förklara hur strategi och målformulering uppfattas av individen och påverkar dennes beteende. Vidare är undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC. Slutsats: För att uppnå de fördelar som BSC kan erbjuda krävs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen från alla anställda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer många gånger kan härledas till svårigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag. För att skapa ett operativt relevant BSC krävs det att organisationen, enligt oss, arbetar med sex grundläggande förutsättningar; Delaktighet, Begriplighet, Lokal förankring, Enhetlighet, Påverkbarhet och Ledningens medverkan. Dessa utgör en iterativ process som skall främja lärande och kunskapsdelning för BSC inom organisationen. Dessa begrepp kommer att underlätta företags strategi- och styrkortsarbete då de tydliggör hur företag kan uppnå ett operativt relevant BSC. / Background: Balanced Scorecard (BSC) has become a popular way to measure the performance of a company. One reason is that it includes both financial and non-financial goals and measures. BSC is also seen as an instrument to communicate the strategy of the company and create an understanding for what the company wants to achieve. Even though BSC is a successful management tool there is a lack of empirical studies concerning how the model is perceived and used by employees on an operational level in an organization. Aim: The purpose of this study is to describe how BSC is used at an operational level in a company and to explain how strategy and formulation of goals is perceived by the individuals and how it affects their behavior. Furthermore is the purpose of the study to develop a model to increase the operational relevance in BSC. Results: BSC has to be deeply-rooted in the entire organization to achieve the benefits that the scorecard offers. There has to be an engagement and involvement from all employees in the strategy- and scorecard process. We see that persistent problems with BSC many times derive from the difficulty in clarifying and connect the strategy and the scorecard to the individual’s daily work. To create a scorecard which is relevant on an operational level the organization needs to work with six fundamental concepts; Participation, Comprehensibility, Local connection, Uniformity, Influence and Participation from managers. Together these six concepts create an iterative process which will enable knowledge sharing and learning about BSC within the organization. The concepts will facilitate both the strategy process and the scorecard work. They will also clarify how a company can reach a scorecard which is more operationally relevant.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

Bakgrund: Pre-operativ ångest är en subjektiv upplevelse och vanligt förekommande. För patienten leder det här bland annat till ökad smärta, behov av mer narkosmedel, längre tid för återhämtning och ytterligare vårdtid. Det finns ett antal bedömningsinstrument för att mäta pre-operativ ångest, såväl som interventioner för att lindra den. Syfte: Att med en litteraturstudie beskriva vilken effekt omvårdnadsåtgärder har vid pre-operativ ångest. Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturöversikt av studier som belyst effekten av interventioner för att lindra pre-operativ ångest. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning och noggrann bearbetning för att besvara syftet. Resultat: Resultatet av de tio artiklarna skapade tre övergripande rubriker som visar på effekten av de studerade interventionerna på pre-operativ ångest. Interventionerna delades sedan in efter likheter vad gällde interventionstyp. Det som i denna litteraturstudie visade sig ha bäst effekt på pre-operativ ångest var musik och beröring i olika former. Slutsats: Det finns flera omvårdnadsåtgärder som visat god effekt för att lindra pre-operativ ångest. Sjuksköterskan har en central roll i detta genom att skapa en tillitsfull relation och identifiera ångesten i ett tidigt skede. Klinisk betydelse: Om pre-operativ ångest mäts på rutin, i ett tidigt skede, med hjälp av något bedömningsinstrument har sjuksköterskan möjlighet att bemöta individens problematik. Det är därför av stor vikt att beprövade och fungerade alternativa omvårdnadsåtgärder finns att tillgå på sjukhusen, som ett komplement till farmakologisk behandling. / Background: Pre-operative anxiety is a subjective and common experience. For the patient, it leads to increased pain, the need for more anesthetic, longer recovery time and extended hospitalization. There are multiple assessment instruments to measure pre-operative anxiety, as well as interventions to alleviate it. Purpose: Review the current literature to describe the effect of nursing interventions on pre-operative anxiety. Method: This essay was based on a literature review, studies highlighted the effect of interventions to alleviate pre-operative anxiety. Ten articles were selected after quality inspection and careful processing to fulfill the purpose. Result: From the results of the ten studies, three broad headings were created that show the effect of the studied interventions on pre-operative anxiety. The interventions were then divided by commonalties related to the type of intervention. The interventions shown to have the best effect on pre-operative anxiety where music and touch in various forms. Conclusion: There are several assessment instruments and nursing interventions that have shown good efficacy in alleviating pre-operative anxiety. The nurse has a central role in this by creating a trusting relationship and identifying anxiety at an early stage to help support these individuals. Clinical significance: If pre-operative anxiety is measured on a routine basis, at an early stage, using any assessment instruments the nurse have the opportunity to respond to individual problems. Due to that, it is of utmost importance that tested and reliable interventions are available in hospitals, as a compliment to medical treatment.

Military campaigns has throughout time been analysed through the eyes of the commanding officers and their tactical knowledge. Is this the only way to analyse military campaigns or can victory be explained through other actions then tactical decisions? Can the importance of logistics explain outcomes in different military campaigns? This study strives to explain how logistic measures can explain different outcomes in military campaigns. The concept which is used in this study is Moshe Kress theory on operational logistics, and through this I will try to explain the importance of logistics as a factor for outcomes in military campaigns. This study has shown that pre-emptive measures in the operational logistics level can change the outcome of military campaigns. Although logistics isn´t the only reason for victory or defeat in military campaigns this study shows the importance in understanding and making sure your logistic planning is as well planned as your tactical planning.

Bakgrund: Operativ risk är ett begrepp som har tilltagit i betydelse genom uppdagandet av skandaler och konkurser inom den finansiella sektorn. Varje svenskt försäkringsföretag är skyldigt att hantera operativa risker, men eftersom det är omöjligt att normalisera dess innebörd, åligger det företagen själva att avgöra dess omfång. Många ansträngningar har gjorts vad gäller att rama in och beskriva denna kategori för ”allmän rädsla”, en uppgift som fortsatt lider av brist på konsensus. Syfte: Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om den operativa risken, sett ur de svenska försäkringsföretagens perspektiv, och sättet till vilket ett givet förhållningssätt inverkar på riskhanteringsprocessen. Metod: Studien har genomförts i två steg. Den första delen har utgjorts av en dokumentstudie, vilken sedermera har fördjupats genom två fallstudier. Slutsats: Studien visar att det finns en mängd tolkningar av operativ risk, vilka sträcker sig från väldigt enklar till väldigt komplexa. Studien visar också att vissa företag inte hanterar sina risker med utgångspunkt i konceptet ”operativ risk”, utan antar en mer pragmatisk inställning till verksamheternas risker. Detta innebär att det finns ett gap förhållande till god praxis kring hanteringen av operativ risk, vilket kompenseras för genom en ökad verksamhetsförståelse och tillämpningen av metoder som inte nödvändigtvis associeras med riskhantering. / Background: Operational risk is a notion that has gained a lot of notoriety due to a number of scandals and bankruptcies within the financial sector. Every Swedish insurance company is obliged to manage its operational risks, and due to the impossibility of normalizing its specific content, it is up to the companies themselves to judge its extent. Many efforts have been made to conceptualize and explain this “fear category”, an effort that in many respects still lacks in consensus. Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of what constitutes operational risk, from the perspective of Swedish insurance companies, and the way in which a particular view affects the risk management process.  Methods: This study has been conducted in two parts. The first part constitutes a cross-sectional study, which has further been expanded on by conducting a multiple case study, encompassing two insurance companies. Conclusion: This study shows that there are many interpretations of operational risk, ranging from very simple to very complex. This study also shows that some companies do not manage risks based on the concepts of “operational risk”, but from a pragmatic approach towards the business, meaning that some of the foundational good practices are not applied. However, this is mitigated by an increased understanding of the business, as well as the application of methods not necessarily associated with risk management.

Inledning: Soliditet är ett finansiellt mått som beräknas utifrån balansräkningen och skall visa företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Det finns dock forskning som tyder på att det traditionella soliditetsmåttet inte visar företags verkliga långsiktiga överlevnadsförmåga. Denna forskning påstår att företag har resurser som inte visas i företagens balansräkning men som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. På grund av att dessa resurser inte syns i balansräkningen kommer denna studie att undersöka vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Problemformulering: Vad påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga? Syfte: Syftet med studien är att förklara vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga, genom att fånga upp och synliggöra resurser utöver dem redan redovisade av företagen. Metod: I studien genomförs fem fallstudier där empirin baseras på sex intervjuer. Intervjuernas respondenter utgörs av tre ekonomiansvariga, två inköpsansvariga och en personalansvarig. Urvalet omfattar onoterade aktiebolag som redovisar enligt redovisningssystemet K3. Utöver intervjuerna insamlades slutligen data från företagens årsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga är alla redovisade resurser men även de ej redovisade resurser som leverantörs- och ägarintressenter kan erbjuda. Leverantörsintressenterna medför resurser som framförallt utgörs av kredittidsförlängning men också skuldreducering. Ägarintressenterna medför resurser som utgörs av ägartillskott, ägarlån och koncernbidrag. Tillika har studien kommit fram till att den traditionella soliditeten måste bedömas tillsammans med kassaflödet för att överhuvudtaget ge en bild av företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Avslutningsvis tyder det på att den traditionella soliditeten inte ensamt är en bra indikator på företags långsiktiga överlevnadsförmåga.

Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån. Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys. Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.

According to theorist Harald Høiback, a doctrine should consist of three salient elements in order to qualify as an adequate and functional document; theory, culture and authority. The occurrence of these elements throughout the doctrine can furthermore be refined, resulting in three different areas of utility; education, command and change. However, Swedens’ contemporary military doctrine consists of a series of documents, including a strategic and an operational doctrine. This evidently evokes questions regarding the contexture and most appropriate purpose of each doctrine, and furthermore whether vertical coherence between the doctrinal levels can be identified or precluded. Focusing on Swedens’ military doctrine in whole, this single-case study uses a qualitative text analysis to identify key elements in each doctrine. This thesis therefore enables conclusions regarding doctrines as a specific conceptual tool, and deductions considering consistency between different levels of doctrines. Findings reveal that Militärstrategisk doktrin 2016 is mainly influenced by cultural elements, most suitably being utilized as a tool of education. Operativ doktrin 2014 however emphasizes authority, resulting in a more suitable doctrine as a tool of command. Concluding the results, this thesis shows that Swedens’ doctrinal series does not manifest vertical coherence in terms of consistency between levels. However, further research is required to confirm whether the absence of coherence between the doctrinal levels generates negative effects, or whether it’s positive considering complementing aspects.