Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning. Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik. För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik. Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken. Svensk anpassning av COPD kräver ett ställningstagande om uppdragstaktik ska ses som en ledningsmetod eller filosofi.

Enligt gällande västliga militära planeringsdoktriner, inklusive den svenska som den formuleras i Svensk planerings och ledningsmetod (SPL), är tyngdpunktsanalyser av såväl motståndaren som den egna sidan avgörande steg i planeringsprocesserna på både strategisk och operativ nivå. Tyngdpunkten kan anfallas eller påverkas direkt eller indirekt, i det ideala fallet genom att slå mot kritiska sårbarheter. Kritiska sårbarheter kan ofta vara av teknisk karaktär, vilket historiska erfarenheter visar. Bristande teknisk förståelse riskerar därmed leda till att kritiska sårbarheter hos fienden inte exploateras och att våra egna inte skyddas. De nyckelfaktorer som bygger upp tyngdpunkten ska enligt doktrinerna identifieras genom systemanalys. Beskrivningarna av vad en systemanalys är eller hur denna kan genomföras saknar dock både tillräckligt djup och tydlighet för att kunna användas praktiskt och ge önskad kvalitet. Detta riskerar att ge stora konsekvenser för den fortsatta planeringen. I uppsatsen föreslås en utvecklad metod för tyngdpunktsanalys, med fokus på hur de kritiska sårbarheterna identifieras och värderas. Metodens huvudsakliga moment är modellering och klassificering, där klassificeringsmomentet sker med en föreslagen metod som hämtat stöd från såväl verkansprocessen som civil forskning om systemsårbarheter. Metoden operationaliseras i uppsatsen och prövas i en fallstudie med två fall. Slutsatserna från undersökningen indikerar att den föreslagna metoden är användbar och har förklaringskraft i de undersökta fallen. För att analysen av kritiska sårbarheter ska nå tillräcklig kvalitet krävs djupa systemkunskaper och inte minst resurser i form av personal och tid. Den föreslagna metoden behöver prövas i sin helhet för att utvärdera den praktiska användbarheten. / According to contemporary western military doctrines, and Swedish doctrine is no exception, analyses of the centers of gravity of enemy and friendly forces are vital steps in the planning process at the strategic and operational levels of war. Centers of gravity might be attacked or influenced directly or indirectly, ideally by targeting critical vulnerabilities. Critical vulnerabilities are often of a technical nature, as shown by historical experience. A lack of technical understanding might lead to enemy vulnerabilities not being exploited and our own not being adequately protected. According to doctrine, a center of gravity’s key factors should be identified through systems analysis of enemy and friendly forces. However, descriptions of what these analyses are, or how they should be conducted, lack sufficient depth and clarity to be used in practice and provide sufficient quality. This is likely to have negative consequences for continued planning. This thesis proposes a developed method for center of gravity analysis, focusing on the identification and evaluation of critical vulnerabilities. The main elements of the method are modeling and classification, where the classification is conducted using a proposed method, supported by a method within the targeting process, and by civilian research into system vulnerabilities. The full method is operationalized in the thesis and tested in a two-case study. The conclusions from the study indicate that the proposed method is usable and has explanatory value in the cases studied. To achieve sufficient quality in the analysis of critical vulnerabilities, in-depth systems knowledge and, not least, resources in terms of staff and time are required. The proposed method needs to be tested in its entirety to evaluate its practical usability.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i att den tekniska utvecklingen påverkar hur krig genomförs idag, där strid på operativ nivå utövas med sensor- och vapensystem från någon form av plattform. Därmed kommer teknik i högre grad påverka utgången av militära operationer. Vilket gör att det är viktigt att förstå hur militärteknik påverkar operationskonst. Då operativ planering kan ses som operationalisering av operationskonst torde militär-tekniska perspektiv återfinnas i planeringsmetodbeskrivningar. För att påvisa det kausala sambandet mellan operationskonst och militärteknik formulerades hypotesen – Militärteknik omhändertas i operativ planering genom att utgöra perspektiv på operationskonstens beståndsdelar. Denna hypotes prövades sedan gentemot två svenska planeringsmetoder, utan att kunna förkastas. Därmed är hypotesen tills vidare verifierad. Även om hypotesen prövats på svenska planeringsmetoder finns det stöd för att hypotesen även är giltig för andra planeringsmetoder. Faktum är att det snarare är detaljeringsgraden på metodbeskrivningarna som avgör om hypotesens indikatorer kan återfinnas. Då operations-konst kan vara både vetenskap och konst, räcker det inte med en tydlig metodbeskrivning. Chefer och planerare måste själva omsätta underlaget till en faktisk plan. Därför är det viktigt att dessa har kunskap och vetskap om hur de ska tänka. Vilket gör att militärteknik måste vara en naturlig del av utbildningen när operationskonstens beståndsdelar diskuteras.

I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.

En central stabsprodukt i Svensk planerings- och ledningsmetod (SPL) är operationsdesign. Den traditionella operationsdesignen har kritiserats för sin linjäritet, stelbenthet och positiva progression och därmed ansetts mindre lämplig för operationer med defensiv inriktning eller stor osäkerhet. SPL, med målsättningen att vara en allomfattande planeringsmetod, har därför i 2017 års version bland annat tillförts ytterligare tre typer av operationsdesign. Denna uppsats undersöker hur SPLs typer av operationsdesign omhändertar tre defensiva operationsplaner från 1979. Undersökningen sker genom att en kvalitativ textanalys leder fram till efterhandskonstruktioner av planernas operationsdesigner. Denna följs av en kvalitativ innehållsanalys för att se hur dessa operationsdesigner omhändertar försvararens möjlighet att avgöra, undvika ett avgörande samt dennes behov av flexibilitet. Resultatet visar att alla designtyper fungerar väl när ett avgörande söks men sämre när ett avgörande försöker undvikas. Behovet av flexibilitet omhändertas bäst i den dynamiska designtypen och någorlunda väl i den traditionella. Båda har dock svårigheter i övergången till det militära slutläget om ambitionen i målsättningarna sänks. De två designtyperna tematisk och mixad, som främst är ämnade för mycket osäkra situationer, omhändertar däremot dåligt de planer som undersökts då mycket av den operativa inriktningen går förlorad. Sammantaget visar undersökningen att genom tillförsel av de nya designtyperna är SPL en bit på vägen mot en allomfattande planeringsmetod, men svårigheten att applicera stabsverktyget operationsdesign på defensiva operationer är ännu inte helt löst.

This study aims at identifying on a concrete example the possible transfer of methods from strategic spatial planning to lower scales of planning like urban programming or operational planning of construction sites. Strategic spatial planning is a participatory and open method establishing the basis for cooperation between public and private stakeholders to achieve what is defined by said stakeholders as the best evolution for the territory it is dealing with, it relies on tools and processes like territorial diagnosis, thematic workshops and roundtables; Objectives are more qualitatively than quantitatively defined to allow flexibility to adapt to internal and external changes. This paper considers the territory of Lyon conurbation, France, as its territory of focus and particularly the redevelopment project of its central business district and multimodal hub, Part-Dieu. The planning of Lyon conurbation was in the 80s at the vanguard of strategic planning in France. Driven by Lyon urban planning agency and Grand Lyon, the local authority in charge of the area, under the pressure of local economic actors, Lyon conurbation acquired and integrated new tools and methods from strategic spatial planning. The hypothesis of this study is that, from then on, strategic planning methods and processes got transferred from the field of pure strategic spatial planning to the lower notches of the decision-making chain leading to the realization of a project: the stage of the programming of a neighborhood – the Part-Dieu district – and the stage of the operational planning of a construction or redevelopment operation. This study puts forward the following reasoning to explain this transfer of methods: an acculturation process to the collaborative and qualitative methods of strategic spatial planning took place in the territory of Lyon conurbation. It happened between the corporate cultures of spatial planning and those of urban program design and construction operation management. However, more than a way to really involve all stakeholders in the decision-making process in a bottom-up approach, this study suggests that the use of these methods at the stage of construction/redevelopment operation management is more of a facade to make stakeholders better accept decisions already taken by experts and/or public authorities. One could talk about a top-down approach disguised as a bottom-up approach.

Titel: Planeringsmetoder i processindustrin: En fallstudie för AAK AB Författare: Mirlinda Brahimi och William JonassonHandledare: Peter BerlingExaminator: Helena Forslund  Bakgrund: I dagsläget har AAK svårigheter att finna tillräcklig kapacitet för att kunna möta sina kunders ordrar i vissa fall. Det förekommer att de full belastar sin produktionskapacitet och då de måste tacka nej till vissa kunders beställningsordrar. Studien grundar sig i att undersöka och skapa mer förståelse för cyklisk planering eller schemaläggning, då det finns ett behov av att finna sätt att samproducera och gruppera produkter i planeringen. Olika metoder granskas för att upptäcka en lämplig eller förbättrad planeringsmetod som kan skapa produktionsfokus i cykler som vidare bidrar till att minska kapacitetsproblemen och öka produktionseffektiviteten.  Syfte: Studiens syfte är att kartlägga och fördjupa sig i planeringsmiljön på AAK för att förbättra deras produktionsplanering i verksamheten. Det görs främst genom att förenkla och placera AAK:s planeringsmiljö i vilken miljötyp företaget tillhör samt dess förutsättningar som förekommer i miljön. Utifrån miljötypen så identifieras olika planeringsmetoder för att ta reda om dess tillämpbarhet kan realiseras på praktiken och faktiskt stabilisera planeringsmiljöns komplexitet på företaget såväl som det ska leda till en ökad fabriksproduktion.Metod: Studiens metod består av en kvalitativ studie, men också en kvantitativ då det görs beräkningar av olika modeller för det dataunderlag som erhållits för AAK:s kartongtappning. Den teoretiska referensramen skapades främst genom sökning av litterära källor och vetenskapliga artiklar. Studiens empiriska data har insamlats genom ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer av olika personer i studiens fallföretag. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att AAK:s miljötyp liknar en repetitiv masstillverkning. Powers-of-two beräkningar visade på goda resultat för kartongtappningen, men skulle kunna anpassas utifrån ett Product Wheel för att ta vara på båda metodernas fördelar. Mycket tyder på liknande resultat för andra processindustrier, då miljötypen är vanlig inom processindustrin.