Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet. Studien visar på en i huvudsak positiv bild av miljösamverkan inom Östergötlands län samt med de centrala myndigheterna, men belyser även svårigheter för denna samverkan samt implementeringen av  miljölagstiftningen i länet. Svårigheter som identifieras i denna samverkan handlar dels om synkronisering av informationsutbyte mellan myndighetsnivåerna, samt problematiken av att länsstyrelsen i sin myndighetsroll både ska vara tillsynsvägledande och prövande i tillsynsärenden.

För att kunna utföra en effektiv tillsyn av nationella avfallstransporter finns det behov av en tydligare samordning. Rapporten syftar till att belysa och diskutera brister och behov i tillsyn och kontroll av nationella avfallstransporter. Rapporten ska ge ett förslag på samordning av tillsyn och kontroll av nationella avfallstransporter.Avfallstransporter riskerar att vara en del organiserad brottslighet där den miljömässiga bördan kan hamna i utvecklingsländer där tekniken för ett miljömässigt omhändertagande inte finns eller är bristfällig. Det finns idag brister i den kommunala tillsynen av nationella avfallstransporter i Sverige. Tillsynen utförs i väldigt liten omfattning. Rapporten ställer tidigare studier och forskning mot myndighetsrapporter för att presentera den bästa modellen för samordning av tillsynsvägledningen över nationella avfallstransporter. En enkätundersökning mot kommunerna i GRÖT – region Mitt visar på ett behov av tillsynsvägledning. Behov av vägledningsprojekt, resurser som personal och tid samt kunskap och möjligheter till samverkan med andra myndigheter nämns som förutsättningar för att bedriva tillsynen. Den tidigare forskning som studerats visar på att det inte är problem specifikt för Sverige utan globalt.För att skapa en bild av hur tillsynsvägledningen idag utförs inom nationella avfallstransporter ställdes frågor till länsstyrelsen. Resultatet från enkätstudierna till kommuner och länsstyrelse sammanvägt med den teori som har studerats visar på att den bästa modellen för samordning av tillsynen av nationella avfallstransporter är under den idag redan etablerade GRÖT – samverkan. Samordningen kan underlätta de hinder som kommunerna pekade ut för att utföra tillsynen, hinder som kunskapsbrist, samordning, resurser och möjligheter till samverkan med andra myndigheter. Förslaget följer också den linje som Miljösamverkan Sverige presenterar i sitt senaste vägledningsprojekt; branschspecifik vägledning, utgå från tillsynsutövande myndighetens behov och samverkan inom tillsynsvägledning. Den kommunala tillsynen av avfallstransporter ska fortsatt utövas i egen regi.Målet med samordningen är att kommunerna ska öka sin tillsynsfrekvens av nationella avfallstransporter. En välfungerande tillsyn av avfallstransporter kommer på lång sikt att göra målet mätbart. / In order to carry out effective supervision of domestic waste transports, there is a need for coordination. The report aims to highlight and discuss deficiencies and needs in the supervision and control of domestic waste transports. The report shall provide a proposal for coordination of supervision and control of domestic waste transports.Waste transportation risks being part of organized crime where the environmental burden can end up in developing countries where the technology for environmental disposal does not exist or is inadequate. There are currently deficiencies in the municipal supervision of domestic waste transport in Sweden. Supervision is carried out to a very small extent. The report compares previous studies and research with the authorities' report to present the best model for coordination of the supervision guidance on national waste transport. A survey of municipalities in the GRÖT region Mitt indicates a need for supervision guidance. The need for guidance projects, resources such as staff and time as well as knowledge and opportunities for collaboration with other authorities are mentioned as prerequisites for conducting supervision. The previous research that has been studied shows that it is not a problem specific to Sweden but globally.In order to create a picture of how the supervision guidance is currently carried out in national waste transport, questions were asked to the county administrative board. The results from the survey studies to municipalities and the county administrative board, together with the theory that has been studied, show that the best model for coordination of supervision of national waste transport is during the already established GRÖT collaboration. The coordination can facilitate the obstacles that the municipalities pointed out to carry out the supervision, obstacles such as lack of knowledge, coordination, resources and opportunities for collaboration with other authorities. The proposal also follows the line presented by Environmental Cooperation Sweden in its latest guidance project; industry-specific guidance, based on the supervisory authority's needs and collaboration in supervisory guidance. Municipal supervision of waste transport must continue to be carried out under its own control.The goal of the coordination is for the municipalities to increase their oversight frequency of domestic waste transports. Well-functioning supervision of waste transport will in the long term make the target measurable.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.