No description available.

Inledning: Betalmarknaden har förändrats de senaste åren. Det tillkommer ny teknisk funktionalitet som skapar nya betallösningar. För att underlätta betalningar och kundinformationens spridning på finansmarknaden har EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2 formats. PSD2 medför att bankerna förlorar sitt monopol på kundinformation som leder till en ökad konkurrens på finansmarknaden. Problemformulering: Hur ser banker och TPP:s på att integrera med varandra, och vem tar ansvar för riskerna till följd av PSD2? Syfte: Syftet med uppsatsen är att gå djupare in på vad det finns för risker och vem som har ansvar för riskerna hos aktörerna, samt om bankerna och TPP:s genom det nya direktivet kommer samverka eller förbli konkurrenter. Metod: I vår kvalitativa studie har vi använt oss av en abduktiv ansats för att öka förståelsen i vårt ämnesval. För att kunna få ett djupare perspektiv och uppfylla syftet i studien valde vi att intervjua flera olika aktörer inom finansbranschen. Slutsats: Studiens resultat visar på att PSD2 kommer förändra konkurrenssituationen på finansmarknaden. Därav behöver bankerna ta ställning till om de ska samarbeta med de nya konkurrenterna. Utifrån studiens resultat ser vi att risken för bedrägerier ökar för bankerna i och med en samverkan med tredjepartsleverantörer. Bankerna riskerar även att tappa kundkontakt då fler aktörer får tillgång att leverera nya finansiella tjänster. På grund av dessa risker belastas bankernas avdelningar för riskkontroll mer än vad de gjort tidigare.

Under de senaste åren har mobiltelefontekniken utvecklats väldigt snabbt i takt med att smartphones kommit in på marknaden. Den traditionella mobiltelefonens funktioner finns också i smartphonen, men denna har också många fler funktioner. Det som utmärker smartphonen mest är att den oftast har touch-skärm, webbläsare och kan hantera applikationer. I postens e-barometer Q4 år 2010 (undersökning om e-handel) framgår att 19 procent av respondenterna någon gång e-handlat på sin mobiltelefon. I samma undersökning visar siffror också på att 20 procent av respondenterna anser säkerheten vara en faktor som gör att de inte handlar via mobiltelefonen. Vi undersöker i denna studie om samma siffror gäller även för enbart smartphones. Men vi går också ett steg längre och undersöker vilka säkerhetsrisker som finns i smartphones och vilka av dessa som påverkar användarens köpbeslut. I studien har vi även undersökt vilka möjligheter det finns till att förebygga säkerhetsriskerna som finns i smartphonen.Den empiriska undersökningen skedde genom en enkät som 50 personer svarade på. En statistisk prövning baserad på sex hypoteser genomfördes sedan vilket bland annat visade antydan till att det finns en skillnad i köpbeslut mellan iOS - och Android-användare. Resultatet visar även att det enbart är säkerhetsrisken att lämna ut sitt kontokortsnummer som möjligen påverkar användarens köpbeslut. Det visar sig också att 74 procent av deltagarna i denna studie någon gång e-handlat på sin smartphone och av dessa personer hade 84 procent e-handlat en applikation. Ytterligare tyder det på att även om risken om att ange sitt kontokortsnummer kan påverka användarens köpbeslut så pekar resultatet på att denna betalningslösning är den användaren föredrar allra mest. Studien visar också att många av deltagarna använder säkerhetskod på sin smartphone och att detta är en funktion som användaren tycker är viktig. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Platsdelning finns i många olika sociala medier idag och har blivit en populär funktion. Platsdelning kan vara väldigt användbart i olika situationer när det kommer till att lokalisera personer, men många är omedvetna om de säkerhetsrisker som kan komma till följd av platsdelning. Syftet med studien är att uppmärksamma de säkerhetsrisker som finns i samband med platsdelning och undersöka hur medvetna användare är om dessa. Fokus ligger på de tre mest använda sociala medierna i Sverige; Facebook, Instagram och Snapchat. Studien bygger på ett antal semistrukturerade intervjuer där frågor om användandet av sociala medier, platsdelning och kunskap om säkerhetsrisker resulterar i möjligheten att svara på studiens forskningsfråga. Analysen gjordes utifrån ett teoretiskt ramverk sammansatt av flera grenar inom informationssäkerhet, bland annat C.I.A-triangeln. Informanterna diskuterade problem såsom förföljelse och möjlighet till inbrott när det syntes att man inte var hemma. Slutsatser som kan dras av studien är att flera av informanterna inte såg platsdelning som en säkerhetsrisk, en del för att de inte ansåg sig själva tillräckligt viktiga för att det skulle bli ett hot och andra för att de inte hade kunskapen om vilka säkerhetsrisker som kunde uppstå.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen.   Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen. Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning / The aim of this paper is to describe if and how Swedish law has changed due to employment protection of alcoholics over the last 40 years. Employees suffering from alcoholism mismanage their work. This negligence appears in actions that can be interpreted as symptoms of alcoholic disease. For healthy workers, such mismanagement would be deemed as unacceptable both by employers as well as the Labour Court. An important policy of Swedish law is that it is illegal to terminate an employee contract or dismiss someone because of illness or acts that can be related to illness. Legal dilemmas arise when the employer needs to dismiss an employee because of mismanagement related to his or her alcoholism. The paper concludes that the practice from the 1970s and 1980s that has been prejudicial to some extent may be obsolete. It is currently somewhat easier for employers to get a hearing for their claims in the Labour Court regarding problems caused by alcoholism at work. This may be related to Sweden's entry into the EU in 1995, changes in the "Occupational Safety and Health Act" and the creation of a statutory employee responsibility regarding rehabilitation. Misbehaviour related to drunkenness at work may nowadays be grounds for dismissal if the behavior is repeated, and if it is an explicit requirement of the employment contract, collective agreement or workplace drug policy that abstinence applies in the workplace. Concerning drunkenness related to serious offences that gravely infringe the worker's obligation to the employer, it is considered irrelevant that these acts are symptoms of alcohol disease. Nowadays, these acts provide the legal basis for dismissal. A conclusive summary is that the Labour Court in Sweden has to some extent changed its view of the employment protection of workers suffering from alcoholism. In the 1970s and 1980s, these workers were seen as victims of their illness, victims who needed help. Nowadays, Swedish Law requires the alcoholic employees’ own responsibility in order to be free from abuse, while they also have the legal right to rehabilitation funded by employers or social security.

The advent of mobile payment solution has brought a mixed reaction on the mind of potential consumers on whether to adopt or not. Also, the mobile payment has elicited discussion about its future. The major question is on whether the technology will replace traditional banking processes, or if it will act as a compliment. The thesis seeks to promote the adoption of mobile payment by improving available information for stakeholders. The advent of mobile payment technology shows that it has a high number of benefits, but it does not match with the current adoption rate. The statistics show that the majority of users of mobile payment uses it to for smaller transactions such as the purchase of books and food. The slow uptake of mobile payment adoption vis a vis immense benefit of the platform. The disparity motivated the study on factors that influence solution adoptions. The thesis provides a clear linkage of factors such as environmental risk, reputation, trust, perceived usefulness, ease of use and mobility in influencing potential consumer attitude and intention to use a specific payment solution. / Potentiella konsumenter av mobila betalningslösningar har gett en blandad reaktion på huruvida de ska ta sig an innovationen eller inte. De nya betalningslösningarna har även väckt diskussioner huruvida innovationen ska ersätta traditionella bankprocesser eller om de kommer komplettera varandra. Arbetet har i syfte att främja upptagande av mobila betalningar genom att förbättra tillgänglig information för intressenter. Det visar sig att mobila betalningar har större antal förmåner än traditionella betalningslösningar, dock speglar detta inte graden av användningen av teknologin. Statistiken visar att majoriteten av användare av mobila betalningar använder sig av teknologin för mindre transaktioner som exemplvis köp av böcker och mat. Faktorer som påverkar upptagandet av nya innovationer är framförallt säkerhetsrisk, rykte, förtroende, uppfattad användbarhet, uppfattad användarvänlighet samt flexibiliteten av betalningslösningen.